Varför är svenskar så hatiska på internet men fega och konflikträdda irl?

Det är enkelt. Svensken är inte uppvuxen med våld i samma utsträckning som araber är. Vilket såklart är en nackdel som skapar passivitet hos svenskar. Å andra sidan så kan inte araber ha ett funktionellt och tryggt samhälle eftersom de är för våldsamma.

Små Hobbitar som lärt sig rappa, så söta

Klasskillnader och kultur avgör allt.

Haha de lever på någon slags image där de tror att de besitter något slags våldskapital. Prova att svara med mer aggressivitet ni som inte gjort det, så ska ni få se på något roligt

Araber hatar också svenskar naturligt skyller på dom och samhället varför dom säljer knark i en port istället för att arbeta och ger sig på ensamma svenskar i flock. Sen dom tror på blodshämnd många av dom. Svenskar vill inte ha trubbel.

Vad ska man göra som att släppa in en flock rävar i en bur fyllda med kaniner.

Deras genetik ligger till grund för deras beteende. Krig i hemlandet, krig här. Psykopatgenen måste ha tagit överhanden för länge sen där borta "den starkes rätt" och föröka sig med upp till fyra fruar på det medans alla svenska vikingar är döda eller sitter på kåken/knarkar och lever rövare.

Araber är dock nojiga för svenskar som är rakryggade duckar fortsatt drama direkt om dom inte är flera stycken mot en typ får en övertro på en istället.

Svenskar måste bli tuffa araber och andra utomeuropeiska folkslag måste lämna landet så var sagan slut.

Ett samhälle byggt där våld väldigt sällan behövs, och nästan alltid är dåligt.

Kan kalla der samhällsmässigt immunförsvar.
Vi tvättar händerna, vi utvecklar mediciner och vaccin, etc.
Indier lagar mat med händerna och säljer vidare efter de precis torkat sig i röven efter de skitit på gatan jämte ståndet.
Indierna klarar äta maten utan att bli extremt sjuka varje gång, vi blir extremt magsjuka.
Vi lever längre, och är sjuka mer sällan, kroppen har resurser till annat än konstant försvar, så länge vi håller fortsätter hålla vår metod.

Vi har byggt ett samhälle baserat på samarbete och tillit till varandra, där hävda sig genom våld etc ses ned på.
Araber och många andra tänker på sig själv först, vinner den en personlig vinning på våld så används våld, som leder till svårigheter att samarbeta, och ingen tillit eftersom det leder till våld.
Vi lever längre, dödar varandra mer sällan, samhället har resurser till annat än individuellt försvar, så länge vi fortsätter hålla vårt samhälle.

Hade vi plötsligt kollektivt bestämt (eller några tvingat) oss att teleportera oss till Indien så hade vi inte plötsligt slutat bajsa ner oss, vi hade försvagat oss och dött av till vårt immunförsvar långsamt anpassat sig till att attackera. Extra resurser till annat kommer våra kroppar aldrig få tillbaka dock.
Bestämmer vi plötsligt kollektivt bestämt (eller några tvingat) oss att teleportera hit araber och andra så blir vi inte plötsligt våldsamma med tillitsbrist, vi hade försvagats och dött av till vårt samhälleliga immunförsvar långsamt anpassat sig till att attackera. Ett effektivt våldsfritt samhälle byggt på tillit kommer vi aldrig få tillbaka dock.

Helt ärligt ser du som man ner på våld? Överdrivet våld kanske men typ hota en kille som leker tuff så han håller käften och ge han en krallig på käften också om han vill testa?

Svenskar som inte kan slåss ser ner på våld automatiskt (bara en cope egentligen) skulle jag säga vilket väl är dom flesta idag tyvärr som har aldrig själva varit med om en streetfight på gatan och gett utdelning.

Folkförflytningar av sällan skådat slag behöver ske av inkräktare och matchoidealet bland svenskar måste odlas igen hur vet ej så att vi inte slutar upp som en vek grupp igen lätt att ge sig på.

Till och med Colonel Douglas McGregor har beskrivit svenskar som fega.

Kritiken är faktiskt legitim!

Jag har europeisk påbrå men jag är född och uppvuxen här, och jag kan aldrig riktigt komma över den här lama tafattheten! En stor majoritet av både europeiska och utomeuropeiska folkslag har alla gemensamt att man stör sig på frånvaron av svensk aggression i kulturen.

Svensken kommer att fortsätta knyta näven i fickan och skriva arga gula lappar, även när helvetet fryser till is. Det är som matadoren i Tjuren Ferdinand som sliter av sig håret när Ferdinand bara vill lukta på sina jävla blommor hela tiden

Hade kastat dig som en lovikkavante mister invandrare, skärpning.

kom till sumpan och jag kommer att böga dig med en ölflaska

Ja, rationellt ser jag ner på det. Inte besvarat våld så klart. Men initierat våld.
Känslomässigt nej, känslomässigt tycker jag det är härligt med våld.
Lite det som är grejen med samhälle vs. egoism. Är min egen glädje så jävla viktig att det ska bli sämre för alla andra för så är det skitland du arbetar för - och då finns det så jävla många att välja bland och bara att dra dit, och låta de fåtaliga som gått andra vägen vara.

Gör jag, och alla andra exakt det våra känslor säger hela tiden så får du ett samhälle där efter. Det kändes rätt att slå han som fnös åt dig när du glömde flytta på dig vid t-banedörren. Han tyckte det kändes rätt att slå dig när du inte flyttade dig från t-banedörren. Det är inte bara en fight där vid t-banedörren det gäller. Det gäller varenda liten minimal maktkamp eller bekräftelsebehovssituation för alla situationer för alla människor.

Du märker nog själv hur dina våldsfantasier ökar när våldsamma apor smusslat sig in i samhället som han som nu dödade farsan framför hans barn, eller apan på drottninggatan, etc. Man drömmer om våld, och ser man runt sig drömmer alla om våld. Skulle vi alla följa våra känslor istället för rationalitet så är vi plötsligt ett sandnegerland där sandnegern har övertaget och sandnegern har vunnit.



Nja, förenklat. Går bägge vägar det där. Man ser ner på våld och då använder mindre våld, använder man mindre våld blir man sämre på våld, och är man dålig på våld behöver en del cope'a och se ner på våld. Det sista gäller dock bara de som egentligen gillar våld, men inte utför det på grund av samhället, alternativt i en faktisk våldsam situation, där ens åsikt gällande våld inte spelar någon roll ändå, eftersom man redan är i en.

Verkar som vi nått den punkten ja, att vi måste anamma inkräktarnas kultur för att kunna slå dom.
Tyvärr gör det dom redan till vinnare, våldsamt inre försvagar oss mot yttre, och en stor del av själen vi velat försvara förgörs när vi assimilerar oss till fienden, men så blir det när våra metoder korrumperats av förrädare under flera decennium. Rädda det som räddas kan.