Supportersäsongen 2024

Det är egentligen helt befängt att tro att "Alla har rätt till en åsikt", eller att "Alla åsikter är lika värda", som om någon jävla TV supporter skulle ha lika mycket rätt till sin åsikt som han som åker på alla bortamatcher och målar tifon på sin fritid.

Går man inte går på fotboll, och inte sätter sin fot på någon läktare, har man naturligtvis ingen rätt till att ha en åsikt om läktarkultur. Jag är så jävla trött att lyssna på massa folk som sitter hemma i TV soffan och klagar. Var fan får ni luft ifrån egentligen? Nästan som jag skulle sitta och klaga över hur farligt det minsann är med motorsport, eller hur tråkigt det är med att det ska vara tyst på tennis, när jag inte följer någon av sporterna.

Nu tog jag för givet att vi pratade om folk som faktiskt är på matcher. Vad jag menar är att man kan uppskatta fullsatta läktare och bra tryck och ändå bry sig noll eller rentav tycka illa om fyrverkerierna som en del verkar tycka är viktigare än själva matchen.

Men det är ju bara det att ni gör allt för att få uppmärksamhet och bli bedömda, men sen är ni så narcissistiska och lättkränkta att ni vägrar acceptera om någon inte hyllar allt ni gör. Påminner lite om såna där exhibitionistiska instahoror som gör allt för att synas och bedömas men gråter ut om nån säger något ofördelaktigt! Ni får fan växa upp och lära er att ta kritik. Och vill ni inte riskera negativ kritik, sluta göra allt för att få uppmärksamhet.

De som har mest rätt till en åsikt är såna som har rätt åsikt, dvs såna som jag. Jag har rätt att tycka att ett band är skit utan att spela in egen musik, rätt att tycka att en film är skit utan att vara regissör, och rätt att tycka att bengaler är skit utan att vara en ultrastönt.

Årtiondets mest narcissistiska inlägg är härmed korat!

Adolf i inlägget under dig går garanterat inte på fotboll, men är likväl en av trådens mest aktiva skribenter, spenderade hela förra säsongen med att gråta om trummor och pyroteknik, och är i min erfarenhet en god representation av den skara som gråter blod så fort det eldas lite.

Möjligt. Men det finns ett jävla långt spann mellan de som får bånge av att skjuta smällare och de som muttrar hemma i soffan.
Personligen vill jag se fotboll från långsidan och vill inte missa en sekund av det som händer på planen. Jag har årskort, är medlem i både föreningen och supporterklubben. Jag sjunger med när jag känner för det och reagerar med rätt yviga känslor på det som händer på planen och känner mig absolut som en del av supporter-/och läktarkulturen, men bryr mig samtidigt exakt noll om det ryker eller inte från nån läktare. För mig gör det varken till eller från medan det uppenbarligen är jätteviktigt för andra.

Vilka frågor får jag tycka till om? Jag hatar allt som leder till spelavbrott. Kan tycka att man kan få elda och smälla på rätt bra så länge man håller det inne på sektionen, där går det säkert att höja toleransnivån från idag. Men när det medvetet slängs in grejer på planen eller så tycker jag det ska straffas hårt. Förlust med 3-0 eller poängavdrag.

Just här har du förstås en del rätt, men man kan samtidigt inte exkludera åsikter från personer som följer sitt lag på annat sätt än att vara på läktaren. Är väl faktiskt så att TV-intäkterna är högre än publikintäkterna för en klubb idag, och därmed kan de betalande soffsupportrarnas åsikter inte diskvalificeras. Även den stora publiken som ofta kallas "sittplats" har rätt till en åsikt. Däremot skall folk som inte på något sätt är involverade i fotbollen ha en "röst" i denna debatt.

Sedan glömmer man väl ofta att det skiljer enormt mellan storstadsklubbarna och klubbarna från mellanstora städer. Går egentligen inte jämföra klubbar som har femsiffrig publik med de som ligger runt 5000 eller under. Tror egentligen "bengalproblemet" är större hos de mindre klubbarna, där skiten mest är störande för den stora massan som ofta är på sittplats. Medan bengalstök och brutna matcher faktiskt kan skapa en extra känsla av "stormatch" när det handlar om matcher i t ex Stockholm. Ibland tappas skillnaderna i publiksiffror bort när man diskuterar läktarkultur, då det är som helt olika världar mellan olika klubbar.

Håller med om dessa poänger. De som åker på flest bortaresor, slåss mest för sina klubbar, sjunger mest osv ska ha mest att säga till om.

Det ÄR viktigare än matchen att freda sig emot en kriminell organisation som försöker ta makten över hela samhället. Den brinnande elden har ett mycket viktigt symbolvärde, då den står för en okuvad kärlek. Detta förstärker de poänger som redan framförts av Teu.

För övrigt går det att kombinera pyroteknik med matchinlevelse och ren sång, anpassad efter matchbild osv. Trumma är det inte precis alla pyroförespråkare som vill ha.

Det är viktigare för en del, ja. Men för många andra är matchen viktigast. Givetvis helt lönlöst att försöka argumentera sig fram till att den ena eller andra hållningen bygger på nån objektiv sanning. Låt folk gå på fotboll av olika anledningar. Vissa gillar att se på fotboll, andra har hittat ett sammanhang där de kan hävda sig och få uppmärksamhet.

Håller med dig helt och hållet om sista stycket, men tycker det är en helt hjärndöd åsikt att den som slåss mest (om du menar fysiskt grobianvåld) ska ha mest att säga till om.

Rankning av hemmalagens premiärtifon:

1. AIK (https://www.youtube.com/watch?v=oOwFkx3qSMc)
Detaljerad målning, stor nostalgi med Asterix-tematiken, "for the greater good" osv.

2. IFK Norrköping (https://www.youtube.com/watch?v=0nRZsmn1kIE)
OH som täcker hela sektionen med vit-blå uppdelning, övergår till ett tätt flagghav. Stilrent.

3. IFK Göteborg (https://www.youtube.com/watch?v=H3JIQ4EvBTA)
Mosaiken klart godkänd, bara vissa luckor. Porträtten i gråskala försvinner lite i det större blåvita temat, men en maffig satsning förtjänar topp-placering.

4. GAIS (https://www.instagram.com/svenska_fotbollsupportrar/p/C5Qod2VSNck/?img_index=6)
Fin idé att återskapa en tavla. Tycker man får till den där effekten av "gammalt foto bakom glas" i mitten. Ramen hade kunnat vara mer detaljerad då, men blir väl lite petigt att anmärka på.

5. Sirius (https://www.youtube.com/watch?v=Vzqu2Jw0pDI)
Stadsmålning med några fina stycken, täcker inte riktigt hela sektionen. För skrikande grön färg drar ner betyget en del, men man har i alla fall gjort ett gott försök.

6. Hammarby (https://www.youtube.com/watch?v=bnIjh4WuSmw)
Tät mosaik bakom klubbmärket. Ser OK ut, men kunde försökt spetsa till det?

7. Häcken (https://www.instagram.com/svenska_fotbollsupportrar/p/C5RSUpWhv95/?img_index=3)
Inget svårare, nöjer sig med det enkla. Passar väl perfekt för just Häcken.

8. Ellos (?)
Hittar inga filmer/foton så misstänker att man bara haft "allmän flaggdag" som vissa har på premiärer?

Märkligt att göra en sådan ranking exklusiv för allsvenska lag och om du bara ska ta med hemmalagens tifon tycker jag att du borde vänta till omgång 2, då alla fått chansen att spela hemma.

Bästa svenska hemmatifot som jag sett hittills i år är nog Hammarbys. Jag tycker att det var enkelt och stilrent. Nummer två är faktiskt Jönköping Södra, nere i Ettan emot BK Olympic.

Man får kanske helt enkelt ta brännandet och teaterapandet som ett nödvändigt ont för att få till resten. Även där finns det såklart de som tycker att flaggor och tifon är fjantigt. Men om allsvenskan ska ha folk som sitter och målar i en lagerlokal i 2 veckor innan match och åker på 10-15 bortaresor per säsong så måste de få betalt. Betalningen är inte pengar. Och för många är inte betalningen "kärleken till laget". Betalningen är uppmärksamhet, stå ut, hitta en nish i ett samhälle där det blir svårare och svårare att få kontakt med det motsatta könet.

Är tifona, ljudnivån och bortföljena i premiären ( som vi borde kunna vara överens om var bra) värda en parningsritual ( bränna bengaler och hetsa mot ordningsmakten) då och då från de som faktiskt till stor del ligger bakom det? Jag skulle nog säga ja. Även om det såklart i sig själv framstår som skitlöjligt och desperat.