Citat:
Ursprungligen postat av
Aeon369
"Runda" grundlagen är däremot inte så svårt. Det var t.ex inga problem att råda bot på att förbjuda spridning av sjukjournaler. Svensk politik i ett nötskal.
Fast i fallet om sjukjournaler grundades IMYs ställningstagande på den föreskrift som finns i YGL 1.20 §
Citat:
20 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter
1. som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening,
2. om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning, eller
3. som består av genetiska uppgifter eller biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person.
Det fanns
en proposition för att personuppgifter rörande lagöverträdelser skulle ges ett likadant skydd i YGL, vilket skulle träda i kraft 1 Januari 2023, men det förslaget röstades tyvärr ner av höger regeringen.
Citat:
4. som rör fällande domar i brottmål eller lagöverträdelser som innefattar brott
eller därmed sammanhängande beslut om häktning och andra straffprocessuella
tvångsmedel.
Mycket skamligt att de männskliga rättigheter som skändas i offentlighetsprincipens namn än en gång las åt sidan.
Den utredning som pågår nu kommer som sagt förmodligen hänga på en ändring av YGL och skulle sannolikt således inte träda i kraft innan 1 Januari 2027 om vi utgår från samma kadens som det tidigare förslaget. Som utredningen är formulerad verkar det närmast som att frågan om rättsdatabaser är underordnad och att intresset främst ligger på andra personregister, men jag hoppas att jag har fel.
Möjligt dock att utredningen finner att de kan begränsa verksamheten något i vanlig lag dessförinnan, förslagsvis genom att se över sekretessen hos källan, dvs. de myndigheter som kravlöst lämnar ut känsliga personuppgifter och strypa tillförseln av nytt material. Det är nog tyvärr inte något de är villiga att se över, i varje fall inte i frågan om lagöverträdelser. Man får se på det nyktert, även om verksamheten förbjuds enligt lag kommer den fotsatt bedrivas så länge de tillåts begära ut domhandlingar en masse. Offentlighetsprincipen är källan och utgivningsbevis förvärrar bara symptomen av det grundlagsskydd som ges.
Våra största hopp i närtid är
- IMY tar efter kammarrättens beslut om GDPR och EU-rättens företräde över utgivningsbevis som används för icke journalistisk verksamhet och inleder tillsyn. (Inte en dag för tidigt för myndigheten som ska värna för vår integritet att göra just det. Att de inte redan drivit klagomål till EU-domstolen är bortom min förståelse, men jag är inte heller någon expert på området)
- Domstolar tar efter Umeå-tingsrätt, kammarrätten och EU-domstolens beslut i Endemol Shine Finland-fallet (som om det Lettiska fallet inte vore nog) och upphör med sitt villkorslösa utlämnande av domhandlingar, utan att ett särskilt intresse visas för den enskilda handlingen.
- EU-domstolen slår ner hårt mot de förbrytelser mot männskliga rättigheter som GDPR söker att skydda som tillåts pågå i Sverige genom öppen handel av extremt känsliga personuppgifter.
Punkt 1. och 2. är de som ligger närmast till hands. Från de samtal jag haft med IMY verkar det som att de kommer fatta något typ av beslut gällande eventuell tillsyn nu under våren, vi får verkligen hoppas att de ställer sig på rätt sida i frågan.
Punkt 2. skulle lösa källan till problemet vilket är de villkorslösa utlämningarna av domhandlingar utan proportionalitetsbedömning. Jag hoppas, men tror tyvärr inte, att vi i närtid kommer se ett lika starkt ställningstagande mot parasiterna från landets domstolar som vi sett från Umea-tingsrätt. Men återigen hoppas jag verkligen att jag har fel, det här är den stora nyckeln till att rädda folk från att bli brännmärkta för resten av sina liv och återgå till ordningen där polisen för belastningsregister och inte privata aktörer.
Punkt 3. Handläggningstiden tycks vara åtminstone ett år, oklart hur mycket snabbare skyndsam handläggning skulle vara. Förhoppningsvis tar våra myndigheter tag i frågan dessförinnan genom tidigare punkter, om inte så får vi förlita oss på att EU-domstolen likt i Lettiska och Finska förhandsavgöranden tar ställning mot den hänsynslösa hantering av personuppgifter som sanktionerats av våra myndigheter, vilket förstört människors liv och möjlighet till återintegrering i samhället efter minsta försyndelse.
