Tråden om Christer Pettersson

Ja, hon beskriver CP:s ansikte mycket träffsäkert, inklusive flertalet av hans specifikt utmärkande drag. Är svårt att förklara bort för de som påstår att det är inbillning och att hon inte ens sett mördarens ansikte.

Lisbeth Palme kunde, precis som andra, berätta att mördaren vände sig om en bit i i gränden och tittade bakåt. Men tydligen var avstånds- och ljusförhållanden så dåliga här att ingen av dem kunde ge någon beskrivning av ansiktsdrag och sådant.

Det där med "Lisbeth Palmes tre observationer" är väl någonting som den där stolliga palmeåklagaren Solveig Rieberdahl hittade på. Jag tror att det handlar om två observationer. Dels den där Lisbeth först ser Anders B "stirra" på henne när hon tittar bakåt längs Sveavägen, och dels den där hon sedan ser den flyende mördaren stanna upp en bit in i gränden och vända sig om mot mordplatsen.

LP ser honom när hon vänder sig om efter att Olof Palme faller ihop. Sedan börjar han röra sig ut mot vänster mot skyltfönstret. Hon ser alltså mördarens ansikte på relativt nära håll. Av allt att döma misstar hon sig när hon får för sig att mördaren stirrar tillbaka från gränden. Den person hon då ser är i så fall Lars Jeppsson, liksom mördaren iklädd blå täckjacka.

Direkt efter mordet vet inte LP om det är mördaren hon sett. Det är nödvändigtvis något man måste sluta sig till i hennes läge eftersom hon förstås inte ser skotten avlossas. Men det är inte samma osäkerhet som att inte veta att det är mördaren hon sett eller att förväxla honom med Björkman, som inte liknar hennes beskrivning av mördaren alla, förutom den blå täckjackan, som dock är en annan typ och inte som mördarens.

LP: s uppgifter är logiska. Det är osannolikt att hon fortsätter stirra ned i backen en lång stund utan det är logiskt att hon vrider på huvudet för att se vad som finns där. Då ser hon den man hon senare förstår är mördaren på det sätt hon beskriver

Problemet är fortfarande att du inte följer de premisser du påstår dig utgå från, att vi inte vet om LP såg mördarens ansikte. Du påstår först att vi inte vet, men sen går du vidare och drar lik förbaskat slutsatser utifrån detta som utgår från vad vittnespsykologin skulle säga oss om LP inte såg mördarens ansikte. Jag förstår din premiss men du drar inte logiska slutsatser utifrån den. Tydligen är du helt blockerad från att inse det själv. När du skriver ovan att hon ”inte hade några detaljer (gällande utseendet) alls att komma med” måste du väl förstå att du inte alls är agnostisk och inte vet, utan att du utgår från att detta är någon form av fakta?

Ingen kan gärna missförstå det.


Återigen utgår du från att LP: s minnen förändrats. Men det är ju det du påstår att ju inte vet. Varför skall vi då dra slutsatser som om det är fakta?


LP uppger att hon hela tiden haft uppfattningen att hon såg mördarens ansikte. Den uppfattningen är en logisk utsaga utgående från LP: s kännedom om sig själv och inget minne av något hon sett. Det är två helt olika form av kunskap och minne. Att minnas att man hade en uppfattning vid ett givet tillfälle är inte detsamma som att vara osäker på vad man sett och förändra dessa minnesbilder.


Det är ett förståligt misstag att i det läget förväxla mördaren med Jeppsson på avstånd i gränden. Det är ett logiskt felslut till skillnad från att blanda ihop två signalement till ett.


Det är helt och hållet spekulation att hon skulle blandat ihop olika utseenden. Det finns gott om stöd för att mördaren har en blå längre täckjacka. Vittnesmålen skiljer sig som bekant åt och det går inte helt att avgöra mellan rock och jacka.


Nej, det är de inte. Objektivt och vetenskapligt finns inget som säger att uppgifterna om hur mördaren såg ut och var klädd är fel utan det är klart sannolikt att de stämmer. Däremot är de osäkra och kan vara fel. Jag tror jag nog fått klart för mig att du har svårigheter med skillnaden mellan dessa saker.


Det är en spekulativ tolkning. Det kan vara så men det finns inget som gör klart för oss om det är så eller inte. Tolkningen utgår från ett bias där man bestämt sig på förhand att mördaren inte är CP och inte någon som liknar honom.

Felaktiga förhör, psykologi, minnesbilder etc. Jag har svårt att helt släppa att LP in i döden stod fast vid att CP var den som sköt.

Hypotesen är att första observartionen är AB. Mannen som stirrar.

Hon ser ju sedan också en man springa. Det är GM.
Hon ser sedan (1-3 min senare) en individ stå lutad mot en barrack för att vrida huvudet mot henne och stirra. Den generella tanken här är att det rör sig om LJ. För LP är detta samma man som stirrade från början.

Allt ovanstående är strösslat med chock och fiktiva mardrömsliknande inslag.
Att tillägga är att jag är helt öppen för att LP faktiskt såg GMs ansikte. Och att det faktiskt finns spår av detta ansikte när hon tänker på den stirrande mannen.

Dock är jag inte öppen för att hon med någon som helst pricksäkerhet skulle lyckas peka ut någon baserat på dessa minnesbilder 2 år senare.

Enorm skillnad.

Instämmer.
Oavsett vem hon såg, om hon såg ansiktet eller ej, så är hennes bestämda uppfattning att det var just CP.

Leif L. menar på att Lisbeth och GM stirrade på varandra. Och å andra sidan har vi Lisbeth som först inte sett några anletsdrag för att sedan låta ett ansikte växa fram. (Vi har fantombilden som släpptes o.s.v.)

Det är säkert inget värt med egna personliga anekdoter men jag drar en ändå. En gång blev jag utsatt för ett rånförsök då det kom upp en man och hotade mig med ett vapen. Hjärnan slog då direkt över till överlevnadsläge och fokuserade helt på 1. hotbild 2. flyktvägar. Efter att ha analyserat situationen i några sekunder drog jag slutsatsen att jag borde avlägsna mig från platsen och lyckades med detta.

Att läsa av ansiktsdrag stod väldigt långt ned på prioriteringslistan eftersom det inte fyllde någon som helst överlevnadsfunktion i det läget. Jag sa också direkt till polisen att jag ej hade kunnat peka ut honom vid en vittneskonfrontation. Det enda jag kunde säga med säkerhet var att han var ”mörk” vilket känns igen från LP:s vittnesmål.

För att ge detta lite större relevans hade det varit intressant att höra om det finns någon forskning på detta. Dvs är brottsoffer som känner fara för sitt liv och endast får se GM i några sekunder bra på att känna igen ansiktet? Kan tänka mig att utomstående vittnen är betydligt bättre på det eftersom de inte känner samma panik och har större möjligheter till en objektiv analys.

[quote=BarnsligaBengt|87577323]Det är säkert inget värt med egna personliga anekdoter men jag drar en ändå. En gång blev jag utsatt för ett rånförsök då det kom upp en man och hotade mig med ett vapen. Hjärnan slog då direkt över till överlevnadsläge och fokuserade helt på 1. hotbild 2. flyktvägar. Efter att ha analyserat situationen i några sekunder drog jag slutsatsen att jag borde avlägsna mig från platsen och lyckades med detta.

Att läsa av ansiktet stod väldigt långt ned på prioriteringslistan eftersom det inte fyllde någon som helst överlevnadsfunktion i det läget. Jag sa också direkt till polisen att jag ej hade kunnat peka ut honom vid en vittneskonfrontation. Det enda jag kunde säga med säkerhet var att han var ”mörk” vilket känns igen från LP:s vittnesmål.

För att ge detta lite större relevans hade det varit intressant att höra om det finns någon forskning på detta. Dvs är brottsoffer som känner fara för sitt liv och endast får se GM i några sekunder bra på att känna igen ansiktet? Kan tänka mig att utomstående vittnen är betydligt bättre på det eftersom de inte känner samma panik och har större möjligheter till en objektiv analys.[/QU

OTE]
Det gör det! Svårigheten är att i kontrollerade experiment inducera stress hos försökspersonerna. Etiska begränsningar. Vad man säkert vet är att det finns ett omvänt u- samband mellan precision i iakttagelser och stressnivå.

Vad gäller rättens bedömning så underkänner inte bara Listets vittnesmål utan också försvarets tre vittnen som oberoende av varandra gav crille alibi.

Är man intresserad kan man hitta tusentals domar världen över där ett vittne/offer hävdar med bestämdhet att förövaren är individ X. Och när ny evidens dyker upp (tex DNA) påvisas att så omöjligtvis kan vara fallet.

Började du senare inbilla dig att du ändå lagt märke rånarens ansiktsdrag och brodera ut en fylligare berättelse i senare förhör?
Det är väl den frågan som har relevans i relation till Lisbets vittnesmål.

Ja, det där om att hon först ser AB är jag med på. Men att hon sedan skulle ha gjort två observationer i gränden tror jag inte stämmer (och det påstår hon väl inte själv heller att hon skall ha gjort). Kollar man på vad hon säger i mars så är det att en springande man skall ha stannat en bit in i gränden och tittat tillbaka mot mordplatsen, och i ett förhör några månader senare beskriver hon det som att en man i gränden vänder ansiktet mot henne och tittar. Det låter väl mer som att det skulle vara en och samma situation hon beskriver på lite olika sätt här.