Ehrm. När det nu börjar pratas kulorna i tråden igen så är det min plikt att påpeka att Sigge Cedergren rörande DEN ANDRA mystiskt försvunna och därmed icke provskjutna 357:an i sammanhanget (Sucksdorffs-revolvern) bl a beskriver två olika typer av ammunition han hade till den. Den ena ammunitionstypen skulle av beskrivningen kunna vara wmp.
Och den ammon har naturligtvis inte SC gått och köpt lagligt i butik... Så man får kanske titta bredare på hur och åt vilka håll ammo i förskingringen tog vägen.
Den här summan motsvarar drygt 4 miljoner kronor i dagens penningvärde.
1980-05-17 Spelvinst 1 085 999 kr utbetalas +2v [Källa: SU, IVA]
Är det någon som vet varför han inte betalade kronofogden?
Hade han slut på pengar eller var det någon sorts protest?
1986-01-28 Kravbrev från Kronofogden (dagsböter) [Källa: KFM]
"1986-02-28 CA hjälper KA med flytten hela denna vecka. [Källa: IVA]
1986-03-01 KA flytt klar. Han ser HSB-flaggan på halv stång utanför fönstret. [Källa: IVA]
1986-04-04 Uteblir från APK:s styrelsemöte för första gången [Källa: IVA andrahandsuppgift]
1987-07 Säljer Hälsingegatan 19, 740,000 kr med tillträde 1 oktober. [Källa: IVA]
1987-07-15 Köp Huggarvägen 9, Västerhaninge. 225,000 kr [Källa: tillträdesdag enl överlåtelseavta]
1987-08-18 Mantalsskrivning Huggarvägen 9 [Källa: Kyrkobokföring]"
Den här summan motsvarar drygt 4 miljoner kronor i dagens penningvärde.
1980-05-17 Spelvinst 1 085 999 kr utbetalas +2v [Källa: SU, IVA]
Är det någon som vet varför han inte betalade kronofogden?
Hade han slut på pengar eller var det någon sorts protest?
1986-01-28 Kravbrev från Kronofogden (dagsböter) [Källa: KFM]
Vägrar betala böterna för djurplågeri och får betalningsföreläggande i januari och februari 1986.
Citat:
"1986-02-28 CA hjälper KA med flytten hela denna vecka. [Källa: IVA]
1986-03-01 KA flytt klar. Han ser HSB-flaggan på halv stång utanför fönstret. [Källa: IVA]
1986-04-04 Uteblir från APK:s styrelsemöte för första gången [Källa: IVA andrahandsuppgift]
1987-07 Säljer Hälsingegatan 19, 740,000 kr med tillträde 1 oktober. [Källa: IVA]
1987-07-15 Köp Huggarvägen 9, Västerhaninge. 225,000 kr [Källa: tillträdesdag enl överlåtelseavta]
1987-08-18 Mantalsskrivning Huggarvägen 9 [Källa: Kyrkobokföring]"
Aktuell ammunition var lanserad i och fanns spridd i riket vid tiden, om än i mycket begränsad omfattning.
Citat:
Ursprungligen postat av Hardbop
Men ändå. Jag tycker att det här är CA-spårets enda svaghet. Vi måste bli bättre på att få ned kulorna från små samhällen i Norrland till Stockholm. Det är en längre resa än man tror.
Citat:
Ursprungligen postat av omiga
Om vi ska vara korrekta så bestod leveranserna av 14 askar; inköpen finns dokumenterade i XA 17573.
Citat:
Ursprungligen postat av Gissa vem
Ehrm. När det nu börjar pratas kulorna i tråden igen...
Får jag lov att ställa en fråga ang ammon. Tycker det är rätt uppseendeväckande som beskrivs i detta uppslag: https://wpu.nu/wiki/Uppslag:dC15180-04
-nämligen att de hittar 1 patron i en ask som stämmer överens exakt med mordkulorna & Mockfjärd, övriga patroner i samma ask stämmer inte överens alls. De till och med mäter en gång till för de misstänker mätfel, men resultatet upprepar sig.
Att 1 patron i en ask plötsligt är från samma tillverkningstillfälle väcker massor med frågor om hur fördelningen/spridningen ser ut egentligen.
Läser jag fel i resultatet av uppslaget?!
(Askens ursprung framgår inte för mig.)
Citerar:
UNDERSÖKNING OCH RESULTAT
Resultaten av de utförda blyisotopanalyserna framgår av bifogade två tabeller från riksmuseet. Skillnader i blyisotopfördelning föreligger mellan å ena sidan de s.k. Palme-kulorna och den s.k. Mockfjärdskulan och å andra sidan proverna med kodbeteckningen B9 BI8 och B27.
Provet B8 (från ask med kodmärkningen KE) och provet B19 (från ask i Danmark med kodmärkningen PM) har en isotopfördelning som ligger mycket nära den för Palme- och Mockfjärdskulorna.
Provet B21 överensstäminer med Palme- och Mockfjärdskulorna. Den kula varifrån provet tagits skulle ha funnits i en ammunitionsask med märkningen RA. Blyisotopfördelningen överensstämmer dock inte med den i tidigare undersökta patroner från askar med märkningen RA, varför provet analyserades om (provet B23). Härvid erhölls samma resultat som tidigare. Vid analys av den andra patron som skulle komma från samma ask med märkningen RA (provet B25) erhölls klar skillnad i jämførelse med provet B23 men överensstämmelse med tidigare RA-kulor.
För kontroll analyserades även provet B22 om under beteckningen B24, varvid samma resultat erhölls. Även vid analys av den andra kulan i samma ärende erhölls samma resultat. I alla dessa tre prov föreligger skillnader i jämförelse med Palme- och Mockfjärdskulorna.
Materialet återsänds i assurerad paketförsändelse.
Får jag lov att ställa en fråga ang ammon. Tycker det är rätt uppseendeväckande som beskrivs i detta uppslag: https://wpu.nu/wiki/Uppslag:dC15180-04
-nämligen att de hittar 1 patron i en ask som stämmer överens exakt med mordkulorna & Mockfjärd, övriga patroner i samma ask stämmer inte överens alls. De till och med mäter en gång till för de misstänker mätfel, men resultatet upprepar sig.
Att 1 patron i en ask plötsligt är från samma tillverkningstillfälle väcker massor med frågor om hur fördelningen/spridningen ser ut egentligen.
Läser jag fel i resultatet av uppslaget?!
(Askens ursprung framgår inte för mig.)
Citerar:
UNDERSÖKNING OCH RESULTAT
Resultaten av de utförda blyisotopanalyserna framgår av bifogade två tabeller från riksmuseet. Skillnader i blyisotopfördelning föreligger mellan å ena sidan de s.k. Palme-kulorna och den s.k. Mockfjärdskulan och å andra sidan proverna med kodbeteckningen B9 BI8 och B27.
Provet B8 (från ask med kodmärkningen KE) och provet B19 (från ask i Danmark med kodmärkningen PM) har en isotopfördelning som ligger mycket nära den för Palme- och Mockfjärdskulorna.
Provet B21 överensstäminer med Palme- och Mockfjärdskulorna. Den kula varifrån provet tagits skulle ha funnits i en ammunitionsask med märkningen RA. Blyisotopfördelningen överensstämmer dock inte med den i tidigare undersökta patroner från askar med märkningen RA, varför provet analyserades om (provet B23). Härvid erhölls samma resultat som tidigare. Vid analys av den andra patron som skulle komma från samma ask med märkningen RA (provet B25) erhölls klar skillnad i jämførelse med provet B23 men överensstämmelse med tidigare RA-kulor.
För kontroll analyserades även provet B22 om under beteckningen B24, varvid samma resultat erhölls. Även vid analys av den andra kulan i samma ärende erhölls samma resultat. I alla dessa tre prov föreligger skillnader i jämförelse med Palme- och Mockfjärdskulorna.
Materialet återsänds i assurerad paketförsändelse.
Ja, två kulor från samma ask testas. Senare ytterligare en och den ligger mittemellan de två.
De är alltså tillverkade två månader efter ”palmegöten” (november 1977). Och Mockfjärdskulorna är förmodligen tillverkade flera månader eller kanske år före den.
Det här diskvalificerar enligt mig den här metoden som i praktiken användbar. Men det finns olika uppfattningar om denna sak.
Får jag lov att ställa en fråga ang ammon. Tycker det är rätt uppseendeväckande som beskrivs i detta uppslag: https://wpu.nu/wiki/Uppslag:dC15180-04
-nämligen att de hittar 1 patron i en ask som stämmer överens exakt med mordkulorna & Mockfjärd, övriga patroner i samma ask stämmer inte överens alls. De till och med mäter en gång till för de misstänker mätfel, men resultatet upprepar sig.
Att 1 patron i en ask plötsligt är från samma tillverkningstillfälle väcker massor med frågor om hur fördelningen/spridningen ser ut egentligen.
Läser jag fel i resultatet av uppslaget?!
(Askens ursprung framgår inte för mig.)
Citerar:
UNDERSÖKNING OCH RESULTAT
Resultaten av de utförda blyisotopanalyserna framgår av bifogade två tabeller från riksmuseet. Skillnader i blyisotopfördelning föreligger mellan å ena sidan de s.k. Palme-kulorna och den s.k. Mockfjärdskulan och å andra sidan proverna med kodbeteckningen B9 BI8 och B27.
Provet B8 (från ask med kodmärkningen KE) och provet B19 (från ask i Danmark med kodmärkningen PM) har en isotopfördelning som ligger mycket nära den för Palme- och Mockfjärdskulorna.
Provet B21 överensstäminer med Palme- och Mockfjärdskulorna. Den kula varifrån provet tagits skulle ha funnits i en ammunitionsask med märkningen RA. Blyisotopfördelningen överensstämmer dock inte med den i tidigare undersökta patroner från askar med märkningen RA, varför provet analyserades om (provet B23). Härvid erhölls samma resultat som tidigare. Vid analys av den andra patron som skulle komma från samma ask med märkningen RA (provet B25) erhölls klar skillnad i jämførelse med provet B23 men överensstämmelse med tidigare RA-kulor.
För kontroll analyserades även provet B22 om under beteckningen B24, varvid samma resultat erhölls. Även vid analys av den andra kulan i samma ärende erhölls samma resultat. I alla dessa tre prov föreligger skillnader i jämförelse med Palme- och Mockfjärdskulorna.
Materialet återsänds i assurerad paketförsändelse.
Jag vill inte påstå att jag har uttömmande kunskap men tillhör definitivt inte dem som helt avfärdar isotopanalyser. Tvärtom, jag tror att PU var ganska nära att nå hela vägen fram.
Ett fåtal avvikelser
Det förekommer ett fåtal helt avvikande resultat, men sett till helheten är isotopanalyserna sammanhållna och tillförlitliga, särskilt under svenska förhållanden 1986. Mindre avvikelser kan bero på olika faktorer, och det är viktigt att vara försiktig med att dra slutsatser baserade på enskilda avvikande mätningar av kulor.
Gällande direkta avvikelser specifikt för B21 och KE:
Gällande B21:
Hantering
Kulan B21 lämnades in tillsammans med en flik från en ammunitionsask märkt 53RA9. Här finns risken att fliken kan ha tillhört en annan patron, eller att patronen hade sitt ursprung i en annan ask, där ägaren har flyttat över och samlat ihop.
Spill i fabriken
PM- och RA-leveranserna ligger mycket nära varandra i tid. Det skiljer tre månader mellan tillverkningsomgångarna. Eftersom kulorna är tillverkade så nära varandra kan det förstås hända att någon enskild kula från en tidigare tillverkningsomgång kan ha förpackats något senare. Tänk dig ungefär att man lagrar blykulor i en tunna och tar dem därifrån.
SKL kommenterar:
”Many manufacturers stockpile lead bullets in a bin before they are assembled to produce the cartridges of a particular production lot. Thus, there is not a direct correlation between the production lots of the bullets and those of the cartridges themselves.” Ref: Andrasko, Kopp, Åbrink, Skiöld 1993: "Lead Isotope Ratios in Lead Smears and Bullet Fragments and Application in Firearm Investigations"
Som vi ser i den bredare översynen nedan är detta dock att betrakta som mycket ovanligt.
Gällande KE (03KE1):
Detta är vad jag förstår den enda kulan som sägs komma från en helt annan, ej närliggande tillverkningsomgång (maj 1975) och som också överensstämmer med palmekulorna.
Givet att kulan inte har tagits från en obruten förpackning kan man inte utesluta samma typ av hanteringsfel som tidigare nämnts. Det kan dock också vara så att KE överlappar med PM. I så fall har vi att göra med ammunition från 1975 och PU har endast hittat en sådan kula.
Kulan har dock ett okänt ursprung och överlämnades till SKL av, vad jag förstår, en privatperson från Östersund. Generellt bör man vara försiktig med att dra slutsatser baserat på en avvikande mätning av en enskild kula, särskilt under dessa förhållanden.
Materialet som helhet
PU/SKL köpte nästan hela lagret av WMP som fanns kvar i Europa för att kunna genomföra alla provskjutningar och analyser. Eftersom tillverkningen av WMP avslutades 1982 fanns endast det som fanns på lagerhyllorna kvar. Från denna åtgärd kan vi dra vissa slutsatser.
Låg omsättningshastighet och spridda skurar
Efter inköpet kunde SKL konstatera att det fanns ammunition från 1960-talet till 1982 kvar på lagerhyllorna. Just det här inköpet var fördelat på 43 askar från 27 olika tillverkningsomgångar. Detta antyder hur osannolikt det är att GM köpte sin ammunition utanför Sverige.
Metoden är användbar
SKL genomförde omfattande tester(*) som visar att WMP-kulorna var likadana inom samma ask (13 askar), och att de skiljde sig åt mellan olika tillverkningsomgångar (24 askar). Det finns ingen mer omfattande analys än denna gällande WMP 1986.
Rapportens slutsatser:
Inom samma ask:
”The isotope ratios for bullets from the same box agreed within the experimental errors. This result is important for the practical use of lead isotope measurements in forensic firearm investigation”
Mellan olika tillverkningsomgångar:
”The high precision isotope ratio measurements could distinguish between lead from the homicide case and nearly all bullets from the ammunition boxes that were investigated.”
Ref: Andrasko, Kopp, Åbrink, Skiöld 1993: "Lead Isotope Ratios in Lead Smears and Bullet Fragments and Application in Firearm Investigations"
Det finns alltså ett omfattande material förutom de analyser som PU utförde via naturhistoriska gällande specifika kulor, vilket pekar på att WMP materialet är väl sammanhållet och tillförlitligt för analys.
Det har även skrivits en del i akademiska kretsar. Det finns en doktorsavhandling och ett geologiskt institut i Norge som har publicerat papper i ämnet. Deras slutsatser har påverkat den allmänna uppfattningen och PU:s ståndpunkt. Författarna delar min slutsats, men är mer återhållsamma. Eller rättare sagt, jag delar författarnas slutsatser men är inte lika försiktig.
Så sent som 2015 kan vi läsa följande baserat på en omfattande analys:
”In this work we used a likelihood ratio approach to compare recovered fragments of bullets and bullets of known origin. We have demonstrated that determination of isotopic composition of lead may be applicable both in investigative phase as well as in the courtroom and adding useful information.”
Sjåstad et al "Lead isotope ratios for bullets, forensic evaluation in a Bayesian paradigm" 2015
Detta resultat kompletterar SKL:s rapport från 1993 och indikerar att det inte finns något konkret som tyder på att isotopanalyser är helt oanvändbara för WMP under svenska förhållanden 1986.
Min invändning mot dem som helt ifrågasätter isotopanalyser för MOP är att de inte tar hänsyn till hela kontexten samt lyfter enskilda avvikelser som kan ha en naturlig förklaring. Vi har mer information om MOP-kulorna än bara deras isotopförhållande, såsom hantering, volymer och en mycket begränsad distribution.
Jämfört med vanliga kalibrar som 9mm eller .22, som finns i miljontals exemplar runt om i landet, distribuerades WMP bara i cirka 500 askar på 1980-talet, varav endast 118 kom från rätt leverans. Detta faktum kan vara avgörande för hur vi tolkar resultaten och förstår eventuella avvikelser eller anomalier i data.
Förutom de nämnda finns det andra möjligheter kopplade till Stockholm.
Enklast är om CA köper WMP från Vapenspecialisten på Södermalm. Det var dock inte APK:s huvudbutik. Regeln var sådan att ammunition endast kunde inköpas via klubbens materialförvaltare, men för att förenkla hanteringen lade materialförvaltaren i sin tur ofta ner en lista på klubbens behöriga inköpare i en eller flera butiker, en "liggande licens". Det är inte känt om APK kunde handla på det viset på Södermalm.
Skytteklubben hade liggande licens hos Walter Borg och förmodligen även Widforss vid olika tider. Båda dessa handlare kan enligt tulldokument ha importerat varan själva, vid sidan av generalagenten. Det är dock svårtytt.
Om CA sysslat så mycket med revolverskytte utanför klubbens hägn under första halvan av åttiotalet, så måste han ju införskaffat ammunition någonstans.
Okej tack!
En annan fråga jag funderat över är att i PM om Anderssons ”sammanfattande inställning” så nämns saker som ej finns i förhören. Till exempel när en Hämmerli jämförs med en Mercedes och Magnum med en Volvo. - Jag tolkar det som att det här är samtal som t ex utspelar sig under vallningen på Skeppsholmen och som polisen nedtecknar ur minnet efteråt. Delar du den tolkningen eller hur ser du på att det finns saker i sammanfattningen som (väl?) saknas i vanliga förhören?
Ja, det är uppenbart att man diskuterat med CA vid sidan om i samband med förhören.
En sak jag fäster mig vid är att det anges i ett sammanfattande avsnitt hur han raljerar och är spydig över PU:s hanteringen av kallelser och så vidare. Sen visar det sig att han faktiskt mottagit dem.
Något att ha i åtanke när han har samma ton i förhören gällande annat.
Skytteklubben hade liggande licens hos Walter Borg och förmodligen även Widforss vid olika tider. Båda dessa handlare kan enligt tulldokument ha importerat varan själva, vid sidan av generalagenten. Det är dock svårtytt.
Om CA sysslat så mycket med revolverskytte utanför klubbens hägn under första halvan av åttiotalet, så måste han ju införskaffat ammunition någonstans.
GrK skriver: "Vid tiden för aktuella leveranser var ammunitionen licensbelagd och kunde köpas antingen på enskild licens eller på s.k. klubblicens." (s.205)
"Liggande licens" verkar vara ett informellt begrepp som utvidgar en materialares klubblicens. Men om det här stämmer fanns även enskild licens för ammunition. CA pratar om att han köpte ammo från materialaren, men det utesluter kanske inte att han senare skaffade en enskild licens, och kunde handla var som helst?
Jag vill inte påstå att jag har uttömmande kunskap men tillhör definitivt inte dem som helt avfärdar isotopanalyser. Tvärtom, jag tror att PU var ganska nära att nå hela vägen fram.
Ett fåtal avvikelser
Det förekommer ett fåtal helt avvikande resultat, men sett till helheten är isotopanalyserna sammanhållna och tillförlitliga, särskilt under svenska förhållanden 1986. Mindre avvikelser kan bero på olika faktorer, och det är viktigt att vara försiktig med att dra slutsatser baserade på enskilda avvikande mätningar av kulor.
Gällande direkta avvikelser specifikt för B21 och KE:
Gällande B21:
Hantering
Kulan B21 lämnades in tillsammans med en flik från en ammunitionsask märkt 53RA9. Här finns risken att fliken kan ha tillhört en annan patron, eller att patronen hade sitt ursprung i en annan ask, där ägaren har flyttat över och samlat ihop.
Spill i fabriken
PM- och RA-leveranserna ligger mycket nära varandra i tid. Det skiljer tre månader mellan tillverkningsomgångarna. Eftersom kulorna är tillverkade så nära varandra kan det förstås hända att någon enskild kula från en tidigare tillverkningsomgång kan ha förpackats något senare. Tänk dig ungefär att man lagrar blykulor i en tunna och tar dem därifrån.
SKL kommenterar:
”Many manufacturers stockpile lead bullets in a bin before they are assembled to produce the cartridges of a particular production lot. Thus, there is not a direct correlation between the production lots of the bullets and those of the cartridges themselves.” Ref: Andrasko, Kopp, Åbrink, Skiöld 1993: "Lead Isotope Ratios in Lead Smears and Bullet Fragments and Application in Firearm Investigations"
Som vi ser i den bredare översynen nedan är detta dock att betrakta som mycket ovanligt.
Gällande KE (03KE1):
Detta är vad jag förstår den enda kulan som sägs komma från en helt annan, ej närliggande tillverkningsomgång (maj 1975) och som också överensstämmer med palmekulorna.
Givet att kulan inte har tagits från en obruten förpackning kan man inte utesluta samma typ av hanteringsfel som tidigare nämnts. Det kan dock också vara så att KE överlappar med PM. I så fall har vi att göra med ammunition från 1975 och PU har endast hittat en sådan kula.
Kulan har dock ett okänt ursprung och överlämnades till SKL av, vad jag förstår, en privatperson från Östersund. Generellt bör man vara försiktig med att dra slutsatser baserat på en avvikande mätning av en enskild kula, särskilt under dessa förhållanden.
Materialet som helhet
PU/SKL köpte nästan hela lagret av WMP som fanns kvar i Europa för att kunna genomföra alla provskjutningar och analyser. Eftersom tillverkningen av WMP avslutades 1982 fanns endast det som fanns på lagerhyllorna kvar. Från denna åtgärd kan vi dra vissa slutsatser.
Låg omsättningshastighet och spridda skurar
Efter inköpet kunde SKL konstatera att det fanns ammunition från 1960-talet till 1982 kvar på lagerhyllorna. Just det här inköpet var fördelat på 43 askar från 27 olika tillverkningsomgångar. Detta antyder hur osannolikt det är att GM köpte sin ammunition utanför Sverige.
Metoden är användbar
SKL genomförde omfattande tester(*) som visar att WMP-kulorna var likadana inom samma ask (13 askar), och att de skiljde sig åt mellan olika tillverkningsomgångar (24 askar). Det finns ingen mer omfattande analys än denna gällande WMP 1986.
Rapportens slutsatser:
Inom samma ask:
”The isotope ratios for bullets from the same box agreed within the experimental errors. This result is important for the practical use of lead isotope measurements in forensic firearm investigation”
Mellan olika tillverkningsomgångar:
”The high precision isotope ratio measurements could distinguish between lead from the homicide case and nearly all bullets from the ammunition boxes that were investigated.”
Ref: Andrasko, Kopp, Åbrink, Skiöld 1993: "Lead Isotope Ratios in Lead Smears and Bullet Fragments and Application in Firearm Investigations"
Det finns alltså ett omfattande material förutom de analyser som PU utförde via naturhistoriska gällande specifika kulor, vilket pekar på att WMP materialet är väl sammanhållet och tillförlitligt för analys.
Det har även skrivits en del i akademiska kretsar. Det finns en doktorsavhandling och ett geologiskt institut i Norge som har publicerat papper i ämnet. Deras slutsatser har påverkat den allmänna uppfattningen och PU:s ståndpunkt. Författarna delar min slutsats, men är mer återhållsamma. Eller rättare sagt, jag delar författarnas slutsatser men är inte lika försiktig.
Så sent som 2015 kan vi läsa följande baserat på en omfattande analys:
”In this work we used a likelihood ratio approach to compare recovered fragments of bullets and bullets of known origin. We have demonstrated that determination of isotopic composition of lead may be applicable both in investigative phase as well as in the courtroom and adding useful information.”
Sjåstad et al "Lead isotope ratios for bullets, forensic evaluation in a Bayesian paradigm" 2015
Detta resultat kompletterar SKL:s rapport från 1993 och indikerar att det inte finns något konkret som tyder på att isotopanalyser är helt oanvändbara för WMP under svenska förhållanden 1986.
Min invändning mot dem som helt ifrågasätter isotopanalyser för MOP är att de inte tar hänsyn till hela kontexten samt lyfter enskilda avvikelser som kan ha en naturlig förklaring. Vi har mer information om MOP-kulorna än bara deras isotopförhållande, såsom hantering, volymer och en mycket begränsad distribution.
Jämfört med vanliga kalibrar som 9mm eller .22, som finns i miljontals exemplar runt om i landet, distribuerades WMP bara i cirka 500 askar på 1980-talet, varav endast 118 kom från rätt leverans. Detta faktum kan vara avgörande för hur vi tolkar resultaten och förstår eventuella avvikelser eller anomalier i data.
Tack för ett riktigt bra inlägg!
Beteckningen B21 i analysen (länken) vad står det för uppslagsnummer där? IV12286 ?
Hittade "endast" IV12386 https://wpu.nu/wiki/Avsnitt:IV12386