Sedan var det Lisbet, enligt egen utsaga, som ville korsa Sveavägen vid Adolf Fredriks kyrkogata.
En teori som kan förklara varför Olof och Lisbet började promenera hem istället för att ta tunnelbanan:
Efter filmen gick de fyra ut i foajén tillsammans. Ingrid ville gå på toaletten och det bestämdes att de skulle träffas vid ABF. När Olof och Lisbet kom ut på gatan tog de till höger stötte ihop med Björn Rosengren som började skälla ut Olof. Lisbet och Agneta Rosengren stod en bit ifrån och när en kvinna gick för att hjälpa Olof vinkade Lisbet avvärjande mot henne. Den plötsliga utskällningen fick Olof ur balans. De väntade en stund vid ABF innan Mårten och Ingrid kom. Efter ett kort samtal skilldes de och gick åt olika håll.
Anledningen att förhören skiljer sig från ovan är, enligt teorin, att man tyckte synd om Björn som skällt på Olof minuterna innan hans död. För att det inte skulle komma fram så kom man överens om att säga att alla fyra gick tillsammans direkt bort till ABF. Men vittnen har sett Olof och en man i beige rock stå tätt intill varandra nära biografen, medan Lisbet och en annan kvinna stod en bit ifrån. Och ett vittne vid busshållplatsen vid ABF såg att Olof och Lisbet mötte Mårten och Ingrid först där.
I förhörsprotokollet med Ingrid Helen Klering framgår att det var Mårten och hon själv som valde att beställa biljetter till den sena föreställningen, att Ingrid var avvisande till att dricka te efteråt och att hon föreslog att makarna skulle promenera hem.
Fortfarande enligt teorin, så hade Ingrid värvats av underrättelsetjänsten för att infiltrera statsministerns familj eftersom han var misstänkt för att vara sovjetspion. Hon hade tränats på att göra sin del i ett scenario där Olof och Lisbet skulle fås att börja promenera norrut på Sveavägen efter biobesöket. Mordet kom sannolikt som en stor chock för henne och antagligen kontrollerades hon på ett hotfullt sätt efter mordet för att hon skulle hålla tyst. Som belöning för sin tystnad kom hon på tal och utsedd till departementssekreterare på finansdepartementet under K-O Feldt.
Mårten var antagligen mycket fäst vid Ingrid och hade låtit sina föräldrar förstå att han menade allvar med henne och att han var angelägen om att de skulle lära känna henne. Denna helg var den enda luckan som fanns i Olofs planerade schema och även om de inte bestämde sig förrän vid 19-tiden ansågs chanserna stora att de skulle dyka upp på Grand vid 21-tiden.
En tid efter mordet köpte Ingrid en tavla som tycktes föreställa en man som låg på gatan, sedd genom ett kikarsikte, för att ge till Mårten i födelsedagspresent. Efteråt ville hon lämna tillbaka tavlan med motiveringen att Mårten hade fått "dåliga vibbar" av den. Några år efter mordet gifte hon sig med Odd Eiken, direktör på Timbro, och fick tre söner. I regeringen Reinfeldt utsågs hon till statssekreterare på kulturdepartementet.
Tack, jag tycker mig känna igen det här från bloggen. Fint att ta del av dina idéer även om vi kanske inte befinner oss på samma våglängd i alla avseenden. Den enklaste förklaringen till varför Olof Palme inte bara ville promenera hem, utan även svänga förbi Dekorima på vägen, det är väl ändå att han skulle möta någon där.
Ett sådant möte har vi ju direkt bevisning för genom Anders Delsborns vittnesmål, samt även indirekt bevisning för genom Nicola Fauzzis "43 sekunder". Därtill finns många andra indicier, som emellertid kommer ur en mer komplex förloppsanalys och som jag därför vill lägga åt sidan här. Poängen är att vi med största sannolikhet har ett mötesscenario förhanden, och då är det rimligt att utgå från det.
Just därför kände jag att din invändning (eller vad man nu ska kalla den) mot mötesscenariot liksom spände vagnen före hästen. För om man tar mötesscenariot till utgångspunkt så blir ju frågan istället i vilken mån Ingrid Klerings uppgifter i förhöret den 24/4 1986 väger tillräckligt tungt för att omintetgöra något mötesscenario. Vid en vägning av bevisningen kommer i alla fall jag fram till att det gör de inte.
Dessutom måste man ta med i bilden att Lisbeth Palme torde vara införstådd med mötet och dess hemliga natur. Just därför måste man tolka allt hon säger om förloppet från Grand till Dekorima med stor försiktighet. Det gäller då även sådana saker som tédiskussionen och frågan om varför de korsade Sveavägen. Om Lisbeth känner till att de ska gå till Dekorima och möta någon så kan hon ju lätt avstyra téet för paret Palmes räkning.
Som du säkert vet finns också olika bud om korsningen av Sveavägen. Lisbeth påstår en sak (att hon ville titta i Saris skyltfönster) medan sköterskorna på Sabbatsberg påstår en annan (att det var Olof Palme som ville gå till Dekorima). Den ena versionen behöver nu inte utesluta den andra, utan det kan mycket väl vara så att Lisbeth ville gå över och snabbkika i Saris skyltfönster på vägen till Dekorima.
Under alla förhållanden har ett mötesscenario den utan jämförelse högsta förklaringskraften bland de hypoteser som lagts fram, och som jag försökt påvisa i en lång rad inlägg om olika aspekter på saken så uppvisar mötesscenariot mycket god passform till de data som vi kan vaska fram ur materialet.
Lägg därtill det jag kallar för "Hasse Aros dikotomi" och som jag diskuterat mer utförligt i tidigare inlägg. Enkelt uttryckt säger den, att om vi inte har en ensam gärningsman så har vi ett mötesscenario. Men eftersom de "43 sekunderna" i praktiken vederlägger den ensamme gärningsmannen så återstår bara mötesscenariot. Så resonerar jag om saken, och som du ser utmynnar det resonemanget just i mötesscenariot.
Hörde en intervju nyligen med Mårten Palme
( minns inte hur gammal den är ) där han
menar att han framförde förslaget med att dricka te mest för artighets skull, och att han inte trodde att Olof och Lisbeth skulle gå med på det.
Ja jag har foton personuppgifter på alla som jag kände då och som var med på mordnatten. Och en del andra som indirekt fick vara med om något de inte hadde väntat sig.
Ja jag har foton personuppgifter på alla som jag kände då och som var med på mordnatten. Och en del andra som indirekt fick vara med om något de inte hadde väntat sig.
Mvh Ynglingen.
Så, varför sitter du och håller inne på allt det väsentliga rörande MOP, som du påstår dig känna till? Du förstår att dina trovärdighets-aktier dalar i takt med varje inlägg du postar, som saknar relevans? Vill du ha hjälp med att ro det hela i land, är vi många som sannolikt är villiga att hjälpa dig - du kan PM:a merparten av oss, om du inte vill ta det i tråden. Kom igen nu!