Citat:
Allt det där gäller även för uppvärmning som orsakats av annat än växthusgaser, t.ex. solen.Bara för de som tänker själva och inte riktigt behärskar tekniken. Forskningsläget är glasklart och förstås jättelätt att ta del av. I synnerhet när man fått texter utklippta och upphållna framför ögonen. Det gäller förstås bara att inte blunda.
När det blir mer växthusgaser blir det varmare på ytan, vilket kan få luften att hålla mer vattenånga eftersom varm luft kan hålla i sig mer fukt. Eftersom vattenånga själv är en stark växthusgas kan detta göra växthuseffekten ännu starkare. Dessutom kan ändringar i temperatur och fuktighet pga global uppvärmning stöka till hur molnen bildas, sprids ut, och hur de beter sig.
Nätter jämfört med dagar: Mer molnighet, speciellt på natten, kan göra det varmare eftersom molnen är bra på att hålla kvar värmen. På natten kan molnen minska hur mycket värme som försvinner ut i rymden, vilket leder till varmare nätter. Under dagen kan molnen visserligen också göra det varmare genom att hålla kvar värme, men de reflekterar också solstrålning, vilket kan dämpa hur mycket det värms upp. Nettoresultatet BLIR oftast att det blir varmare på natten jämfört med på dagen.
Vinter i jämförelse med sommar: På liknande sätt kan mer molnighet på vintern leda till varmare förhållanden. Under vintern kan molnens isolerande effekt bli mer märkbar pga längre nätter och eftersom långvågsstrålning (värme) spelar en större roll i energibalansen jjämfört med kortvågsstrålning (solstrålning). Detta kan leda till att vintrarna blir varmare snabbare än somrarna i vissa områden.
Relationen mellan molnighet, växthuseffekten och temperatur är del av komplexa feedback-loopar, som haft stora osäkerheter. Till exempel kan ökad molnighet förstärka växthuseffekten, men typen och höjden på
molnen är har stor betydelse. Höga, tunna moln tenderar att ha en nettovärmeeffekt, medan låga, tjocka moln är mer benägna att ha en kylande effekt. Ändringar i molnighet och molntyper pga global uppvärmning kan alltså antingen förstärka eller mildra uppvärmningen, beroende på dessa parametrar.
https://dr.lib.iastate.edu/server/api/core/bitstreams/2962056d-4d2b-4f60-94de-d5cefde83456/content
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2023JD039427
https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2026290118
När det blir mer växthusgaser blir det varmare på ytan, vilket kan få luften att hålla mer vattenånga eftersom varm luft kan hålla i sig mer fukt. Eftersom vattenånga själv är en stark växthusgas kan detta göra växthuseffekten ännu starkare. Dessutom kan ändringar i temperatur och fuktighet pga global uppvärmning stöka till hur molnen bildas, sprids ut, och hur de beter sig.
Nätter jämfört med dagar: Mer molnighet, speciellt på natten, kan göra det varmare eftersom molnen är bra på att hålla kvar värmen. På natten kan molnen minska hur mycket värme som försvinner ut i rymden, vilket leder till varmare nätter. Under dagen kan molnen visserligen också göra det varmare genom att hålla kvar värme, men de reflekterar också solstrålning, vilket kan dämpa hur mycket det värms upp. Nettoresultatet BLIR oftast att det blir varmare på natten jämfört med på dagen.
Vinter i jämförelse med sommar: På liknande sätt kan mer molnighet på vintern leda till varmare förhållanden. Under vintern kan molnens isolerande effekt bli mer märkbar pga längre nätter och eftersom långvågsstrålning (värme) spelar en större roll i energibalansen jjämfört med kortvågsstrålning (solstrålning). Detta kan leda till att vintrarna blir varmare snabbare än somrarna i vissa områden.
Relationen mellan molnighet, växthuseffekten och temperatur är del av komplexa feedback-loopar, som haft stora osäkerheter. Till exempel kan ökad molnighet förstärka växthuseffekten, men typen och höjden på
molnen är har stor betydelse. Höga, tunna moln tenderar att ha en nettovärmeeffekt, medan låga, tjocka moln är mer benägna att ha en kylande effekt. Ändringar i molnighet och molntyper pga global uppvärmning kan alltså antingen förstärka eller mildra uppvärmningen, beroende på dessa parametrar.
https://dr.lib.iastate.edu/server/api/core/bitstreams/2962056d-4d2b-4f60-94de-d5cefde83456/content
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2023JD039427
https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2026290118
En liten ”urban heat island”.