LSD eller svamp mot depression?

Karolinska Institutet testar hallucinogen mot depression och jag ska inte gå in på detaljer om detta.

PSIPET: Effekten av psilocybin på depressionssymptom och synaptisk densitet
https://ki.se/cns/psipet-effekten-av...ptisk-densitet

Min fråga är era tankar om det är LSD eller psilocybin som fungerar bäst i fall man gör egna experiment inom detta område?

Vad är för eller nackdelar mellan dessa två preparat?

Har själv personligen erfarenhet av psilocybin i microdos och det funkade för mig. LSD är nog betydligt mycket svårare att microdosera för en vanlig person så svårt att jämföra.

Om forskningen sker objektivt så är min föraning därför att svamp kommer ge positiva resultat.

psilocybin helt klart, brukar ha någon slags terapeutisk effekt om nu är ute efter det. Även en negativ upplevelse kan vara nyttig.

Nackdelen med svamp vs lsd kan vara smaken, priset och i vissa fall kronisk diarre. Första gången satt jag till 90% på toaletten, mindre trevligt.

Lsd är att det varar såpass långtid och att upplevelsen är mer extern än internen, inte samma upplevelse.

Största nackdelen med båda är att man glömmer av det mesta på en dag bara, likt en dröm.

Tycker du ska prova båda och avgöra själv, förvänta dig inte att det löser alla dina problem, i bästa fall får du ett lite annorlunda syn/tankesätt på saker och ting.

Det där lät märkligt. Mycket av det jag har upplevt sitter djupt i minnet. När jag ligger i sängen och tänker tillbaka på mycket av det jag upplevt under mina rus så känns det nästan som att jag lyckas återuppväcka ruset på en svag nivå.

Brukar glömma bort det mesta rätt fort, bombarderas av hallucinationer/känslor/tankar men det som har haft störst påverkan minns jag dock. Tankar och känslor försvinner väldigt fort.
Men visst, fokuserar man och försöker minnas kommer lite tillbaka, lite som drömmar.

Speciellt på DMT.

LSD.
Gav mig ett mer ’cleant cut’ som en steril sax som klippte av dåliga tankebanor som gav onödigt svåra känslor.
Samtidigt som den hällde i mig känslor av tacksamhet, ödmjukhet o en vilja till att göra världen lite mer lättare för andra medmänniskor.

Hade nog fortfarande tagit antidepressiva läkemedel, varit egocentriskt förtvivlad i bitterhet samt missunnsam på de antidepressiva läkemedel jag fick kastat på mig som godis vid första läkarsamtalet på vårdcentralen, om jag inte funnit denna alternativa behandlingsmetoden.

Så, för mig, funkade ett antal sessioner utmärkt o har inte känt något behov av antidepressiva mediciner, några biverkningar av lsd, eller ångrat mig- ja förutom att jag inte gjorde det tidigare.

Psilocybyn är för dirty o mysko för mig, inte lika förutsägbart ämne, böljande effekt som kommer o går random under lång period istället för att nå en peak o sen plana ut som LSD’n.
Så det kanske passar bättre för andra människor istället men inte för mig.

Jag blev inspirerad av denna dokumentär.
https://webb-tv.nu/droger-som-medicin-svt-play/

Psilocybin kräver mer en bra miljö. Inget att poppa i sig mitt i stan på bakfyllan i Amsterdam. LSD är mer kontrollerbart då man lär sig att fungera trippad efter ett par gånger. Magin förloras samtidigt tyvärr.

Svårt beslut, svamp är mer psykos, LSD är mindre intressant att trippa på.

Men nu ska jag göra detta medicinsk.
Det lutar åt LSD, men jag kan ändra mig så klart ännu.

Du har nog tur där. Jag tycker också att ”drömkänslan/effekten” är påtaglig.
Dock minns man ju mycket, typ det viktigaste.

Psilocybin skulle kunna ha gjort mycket bra för folk, synd att det varit demoniserat av staten.

Jag tillägger att jag inte trippat efter cirka år 2000.
Har haft både givande upplevelser i min ungdom, då jag tog första svamp 1986, sedan kom 90-talet och då tog alla syra ungefär och datura-snaps på efterfesten...

Stack till Sydamerika och hade läst Yage-breven av Beatnik-poeterna från 50-talet. Ayahuasca var inte ens ett ord på den tiden man använde. San Pedro kaktusar såldes på en bar i Cusco Peru med eller utan Ayahuasca på menyn.

Baren låg på calle suecia cusco , Svenska vägen på svenska. Googla gärna, samma väg upp till Sacsayhuamán där man trippade loss duktigt.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sacsayhuam%C3%A1n


Men det är bara trams, vill bara ge ett perspektiv över mina erfarenheter.. Detta är en seriös tråd för att utveckla våra sinnen till max, som inte kan göras utan dessa starka mediciner.

Synd att jag inte kände till detta. Har sett flera dokumentärer om forskningen & det kanske skulle hjälpa till att få bort dödslängtan. Ibland tänker jag att jag skulle försöka få tag i lite svamp 🍄 & testa själv men är lite skraj att jag ska få världens panikångest & sätta igång att ringa på grannarnas dörrar & de ringer ambulans & sen är cirkusen i full gång

Blir väldigt intressant att följa även denna studie.

Psilocybin fungerade väldigt bra för mig när jag microdoserade det. Jag känner till att även LSD ska kunna vara ett alternativ men det har alltid känts för svårt att microdosera då jag bara haft tillgång till det i form av relativt högdoserade lappar.

Psilocybin gav mig oväntat bra effekt och lyckades först få stopp på tankestörningarna jag utvecklat pga långvarig depression och senare lyckades det lyfta mig helt ut ur depressionen. Jag tror verkligen inte att jag hade lyckats ta mig ur den depressionen själv utan microdoseringen och mådde mycket bättre under lång tid efter att jag slutat med Psilocybin.

Det ska väl tilläggas att jag under lång tid varit väldigt positivt inställd till Psilocybin och microdosering. Jag hade även haft väldigt positiva effekter med högre doser innan. Så jag tror också att placebo effekten borde ha spelat en viss roll i mitt fall, kanske till och med en stor roll.

Äsch.
Strunt i psilocibyn, finns meskalina.
Antidot mot för mycket av den kaktusen är väldigt lättillgängligt motgift, det är nämligen;

Så vad är det värsta som kan hända?