Varför vill folk inte gå på disko längre?

Är ni fler här på flashback som är uppvuxna med MÄNGDER av diskotek i Stockholm, och det höll på ända fram slutet av 90-talet (då jag själv slutade gå för jag fick tinnitus).
Men det fanns ju hur många diskotek som helst.
Utmed Kungsgatan från korsningen Drottninggatan så avlöste diskoteken varandra på vänstra sidan ner mot Stureplan.
Stora dansgolv. Vissa med billigare öl och lite trashiga. Down Town, Collage och BZ gick jag väl till typ i mitten av 90-talet. Och det fanns ytterligare en uppsjö diskon i vart och vartannat hörn.
Vid BZ fanns ju ett annat vid Hamngatan 4.

Kommer inte ihåg vad alla diskon hette, men även om man gick på en billighetsbuffe typ på gatan som går in bakom Riche, nog fan såg de till att vaska igång diskomusik och hejdlöst dansgolv frampå småtimmarna.
Och var det inte diskon var det klubbar, som hade öppet till 05.00.
Vissa av namnen kommer jag ihåg, andra har jag glömt.
Och var det inte Engelen som hade disko så var det Bacci Wapen som hade disko.
Det fanns ju knappt en bar som inte hade disko.
Billig räkfrossa på billighetshak kompletterades med disko.
Patricia skickade hem inbjudningskort då man fyllde år, så man kunde käka lite billigt med kompisarna, och sen...var det naturligtvis diskotek hur länge man ville.

Vad har hänt?
Kan någon förklara?

Rejva går tydligen bra att skaka loss till nätterna igenom. Och visst, jag förstår tjusningen med techno. Var även på såna nattklubbar och fösvann i dimman.
Ett ställe låg vid Medborgarplatsens tunnelbanenedgång, där romska tiggare ligger och sover nu.

Utmed Götgatan fanns också hak där man skakade loss.

Gillar inte folk diskomusik numera?
Jag menar, det är ju så himla retro bland ungdomar nu ändå. Jag tror inte alls de skulle ha något emot att jazza loss till mer melodiös techno?
Som typ sköna Black Box https://youtu.be/gB4rnmtZhOc?si=FMuxiRzrrP6w7D8Z istället för ren techno?

Har ni några tankar om varför diskodöden lamslog Stockholm?
(Ber om ursäkt om jag låter mossig, på förhand.)

Edit: Kårlivet på Stockholms Universitet var urstarkt, på 90-talet.
Pub var och varannan dag. Kulturpub på måndagar. Onsdagspub på onsdagar och Squtt med diskotek på fredagar.
Nu är kårlivet TOTALDÖTT på Stockholms Universitet.
Allhuset står och ekar på kvällarna.

Nu är jag uppväxt i en mindre ort men när jag var ute på bygden så fanns det 3-4 pubar och sen hotellet som körde disco i stan och dessa ställen var fulla varje fredag-lördag och ibland även onsdagar. Detta var på 90-talets första hälft.
Går man ut idag i samma ort så finns det några pizzerior och någon sportbar och alla är helt jävla döda.
De flesta yngre har väl flyttat från orten och kvar är bara barnfamiljer som somnar framför tv:n efter ha kollat på mello eller annan dynga.

Jag bor inte heller kvar på orten men besöker den då och då.

En ganska rättvis bild av hur det gått och blivit i mindre och mellanstora hålor, i större städer så blev blattarnas intång med diverse påföljder döden för uteliv.

Våld, knark och dålig ekonomi är också en av orsakerna.

Ah, "King Creol" hette det stora diskot på Kungsgatan 18, då jag sist gick dit på 90-talet. (Bytt namn genom åren. Klappade igen 2017, efter att det bedrivits disko där i 74 år.)
"Blue Moon" och "Tiger" har det hetat innan.
Ja, det blir ju lite rörigt att minnas då de byter namn genom åren.
"Ambassadeur" hette det då det slog igen.

Det hette Blue Moon Bar och sedan Ambassadeur när Stureplansgruppen tog över.

De senaste 10 åren har 80% av nattklubbarna klappat igen. Lönsamheten är låg pga alla skatter och kontroller.

Storhetstiden var ca 2000-2007 då Stureplan var som en livsstil med Glife och Stureplan.se med vimmelbilder.

Exempel på senare klubbar som inte finns kvar:

Solidaritet
White Room
Laroy
Ambassadeur
Collage
The Lab
Magenta

Är ni fler här på flashback som är uppvuxna med MÄNGDER av diskotek i Stockholm, och det höll på ända fram slutet av 90-talet (då jag själv slutade gå för jag fick tinnitus).
Men det fanns ju hur många diskotek som helst.
Utmed Kungsgatan från korsningen Drottninggatan så avlöste diskoteken varandra på vänstra sidan ner mot Stureplan.
Stora dansgolv. Vissa med billigare öl och lite trashiga. Down Town, Collage och BZ gick jag väl till typ i mitten av 90-talet. Och det fanns ytterligare en uppsjö diskon i vart och vartannat hörn.
Vid BZ fanns ju ett annat vid Hamngatan 4.

Kommer inte ihåg vad alla diskon hette, men även om man gick på en billighetsbuffe typ på gatan som går in bakom Riche, nog fan såg de till att vaska igång diskomusik och hejdlöst dansgolv frampå småtimmarna.
Och var det inte diskon var det klubbar, som hade öppet till 05.00.
Vissa av namnen kommer jag ihåg, andra har jag glömt.
Och var det inte Engelen som hade disko så var det Bacci Wapen som hade disko.
Det fanns ju knappt en bar som inte hade disko.
Billig räkfrossa på billighetshak kompletterades med disko.
Patricia skickade hem inbjudningskort då man fyllde år, så man kunde käka lite billigt med kompisarna, och sen...var det naturligtvis diskotek hur länge man ville.

Vad har hänt?
Kan någon förklara?

Rejva går tydligen bra att skaka loss till nätterna igenom. Och visst, jag förstår tjusningen med techno. Var även på såna nattklubbar och fösvann i dimman.
Ett ställe låg vid Medborgarplatsens tunnelbanenedgång, där romska tiggare ligger och sover nu.

Utmed Götgatan fanns också hak där man skakade loss.

Gillar inte folk diskomusik numera?
Jag menar, det är ju så himla retro bland ungdomar nu ändå. Jag tror inte alls de skulle ha något emot att jazza loss till mer melodiös techno?
Som typ sköna Black Box https://youtu.be/gB4rnmtZhOc?si=FMuxiRzrrP6w7D8Z istället för ren techno?

Har ni några tankar om varför diskodöden lamslog Stockholm?
(Ber om ursäkt om jag låter mossig, på förhand.)

Edit: Kårlivet på Stockholms Universitet var urstarkt, på 90-talet.
Pub var och varannan dag. Kulturpub på måndagar. Onsdagspub på onsdagar och Squtt med diskotek på fredagar.
Nu är kårlivet TOTALDÖTT på Stockholms Universitet.
Allhuset står och ekar på kvällarna.

Folk efterfrågar nattklubbar nattklubbar i Sthlm.
Jag tänker inte ge mig in i invandrardebtten eller hur det var på 80talet eftersom jag är inte gammal nog för att kunna jämföra.
Mycket av tråden andas "det bättre förr" och ger en skarp känsla av att det endast är ett gäng stofiler som inte har någon som helst koll på vad ungdomar gör idag. Bara användade av ord som 'discotek' får mig att cringea. Det heter nattklubb idag. Gå ut en natt i stan är ni döva och blind? Vad tror ni folk står i kö för att komma in. Hör ni inte musiken överallt. Ser ni inte människorna?

Om ni inte kan hitta nattklubbarna själva så ska jag peka i rätt riktning;
Berns, Le, Neu, Kvarteret, Slakthuset spelar mycket elektronisk och house.
Södra teatern med mosebackterassen är helt galen sommartid- mest hiphop.
Cafe Opera - all möjlig musik, ofta världkända artister.
Debaser, Kollektivet Livet bar och Scen, Trädgården, Underbron, East - blandad musik och mycket folk
VIDA, OXiD, musikaliska kvarteret, Rose/Fou club, Spy Bar och Gold Hits - i mina ögon skitställen men de drar sitt klientel.
Finns även några mer ställen för mer specifikt klientel (där säkert några av er passar bättre in)
Patricia, Club back door - bögklubb 😜
Fasching -Jazzklubb
Jag tänker inte ens nämna alla undergrounds-raves och svartklubbae som anordnas men det finns talrika sådana också.

Med andra ord. Ni är dinosaurier.

Ja, just det.
Nu kom jag på en sak.
På Stockholms Universitet var kårlivet urstarkt.
Det var Kulturpub, Onsdagspub, och Squtt VARJE vecka.
På Onsdagspup och Squtt varje fredag var det diskotek.

Nu. Är detta kårliv totalt dött.
Det existerar överhuvudtaget inte.
Är det tafsares fel att diskotekslivet på universitetet dött?
De har ju inget publiv kvar heller.

Historia är inte ditt starka ämne va?

Disko hade sin storhetsperiod 76-81 med Bee Gees, EWF, The Trammps, Chic osv. Sen förekom en variant av disco under 80-talets glansdagar med MJ och liknande popmusik och diskon dog där någon gång helt. Under 90-talet fanns inget disko. Vad yrar du om? Det var mest massa rapskit, techno, rave m.m. Men visst, det blev ju skittrendigt med 70-talsdisko under slutet av 90-talet, men det var ju disko, utan hade förvandlats till skiten vi idag kallar för nattklubbar.

Sedan år 2000 har bara massa skit spelats på högsta volym på nattklubbarna, med massa blattar, kriminella, lågkvalitetsbrudar osv. Klart ingen vill gå på sånt skit. Under diskotiderna kundeman njuta av musiken, dansen, människor som var klädda i snygga kläder (kostymer, klänningar, guldkedjor, skjortor som var halvt uppknäppta osv). Idag står Avicii-generationen i t-shirtar och hoppar på dansklubbgolvet höga på kokain och house-raveskit som skriker i sönder trumhinnorna. Ingen kan dansa och ingen har klädes- eller musiksmak längre.

Vill ni veta hur ett disko ska se ut, så se filmen Saturday Night Fever från 1977 med Travolta. Där har vi disko.