Citat:
Jag har vidgat diskussionen. Jag kände inte till den här konstnärens existens tidigare, utan läste om henne via artikeln i kvartal. Med texten i Kvartal som utgångspunkt googlade jag och hittade texten i första inlägget.
Jag är själv inte riktigt klar över vad Sonia Hedstrand är ute efter, men uppfattar det som att hon tycker att även hon som inte har släktingars pengar - arv - att leva på, ska ha rätt att kunna leva enbart på sin konst.
Jag funderade också över att som konstnär enbart jämföra sig med andra konstnärer. Hon jämför sig inte med till exempel en undersköterska. Det är enbart klasskillnader - ekonomiska möjligheter - inom en väldigt liten grupp människor hon tar upp.
Jag uppfattar det som att hon menar att just konstnärer som lyckats ta sig in på konsthögskolor bör kunna försörja sig på sin konst enbart, utan att behöva ta till extraarbeten. På typ liknande sätt som att en läkare brukar kunna försörja sig som läkare efter att ha gått sin högskoleutbildning.
Och om man då - som i hennes fall - mest verkar hålla på med installationer och annat som är svårt att sälja till samlare och institutioner etc så är det kanske via det allmänna - skattemedel alltså - som hon tycker att hennes försörjning ska försäkras.
Jag är inte heller helt säker på vad jag själv tycker, och tycker därför att det är intressant att diskutera. Det är ju - utöver kärnverksamheten - inte bara konstnärlig verksamhet som till viss del skattefinansieras. Det finns mycket i samhället som är kontroversiellt för många. Genusvetenskap och HBTQi-certifieringar är andra exempel.
Jag tycker om en hel del offentlig konst, annat Avskyr jag och undviker att se på. Det är konst i offentliga rummet. Museer, konsthallar med mera kan man på ett annat sätt undvika att vistas i om man inte tycker om det som visas.
Hur uppfattar du det hon skrivit? Vad vill hon?