Dumpen - Patrik Sjöberg & Sara Nilsson jagar män som vill utnyttja barn sexuellt

I senaste poddavsnittet säger Patrik: ”Idag är tyvärr lagstiftningen på det sättet, att det räcker inte med att komma in och säga att jag har varit med om det här och det här och det här. Det duger inte i en rättegång”, varpå Sara fyller i: ”Nej, det räcker inte, stödbevisningen är hur väsentlig som helst för en fällande dom.”

Vadå ”tyvärr”, Patrik? Han menar alltså, om vi ska ta honom på orden (och det bör vi väl göra?), att det skulle vara tillfyllest med en polisanmälan och vad anmälaren påstår skulle räcka för fällande dom. Grejen är den, att vemsomhelst kan anmäla vemsomhelst för vadsomhelst närsomhelst. Om anmälarens ord vore tillräckligt, skulle det inte vara mycket bevänt med rättssäkerhet och rättssamhälle.

Därför var det bra att Sara nämnde stödbevisning, för i en rättegång är som utgångspunkt inte målsägandens ord mer värda än den åtalades. Om så vore fallet, skulle det ju räcka med polisanmälan och påståendena däri. Då skulle vi inte behöva någon domstol som hör båda parter på lika villkor, som prövar och värderar bevisningen. Då skulle polisen kunna utdöma straff direkt baserat på innehållet i en anmälan, utan att låta den anmälde få komma till tals. Det är inget samhälle jag vill leva i.

Sexualbrott mot barn är ett vidrigt fenomen, men det innebär inte att vi ska tumma på de bevisregler som gäller för samtliga brottmål, inklusive brott mot barn. Även den som anklagas för sexualbrott mot barn har rätt att försvara sig, det är kärnan i rättssäkerheten, i en rättsstat värd namnet.

Sara har i krönikor raljerat över hur försvarsadvokater för sin klients talan i sexualbrottsmål, typ som om advokater vore dumma i huvudet. Då har man inte fattat, eller velat fatta, någonting om värdet av en fristående, från staten oberoende, advokatkår i ett rättssamhälle. Ingen är skyldig förrän domen har avkunnats. Vi vet från andra mindre lyckade länder hur det kan gå till när folk godtyckligt kastas i fängelse utan rättvis rättegång och det är ingen vacker syn, inget eftersträvansvärt för ett demokratiskt rättssamhälle som Sverige.

Dumpens arbete för att vidga det straffbara området beträffande sexualbrott mot barn är i flera avseenden behjärtansvärt, men Sara och Patrik visar samtidigt i sin ivriga ambition hur oprofessionella de är, när de uppenbarligen inte förmår se helheten i ett rättssäkerhetsperspektiv:

Nej, advokater som gör sitt jobb (att bevaka sina klienters intressen) är inget att raljera över. Ja, det är bra att det krävs mer än anmälarens ord för fällande dom, även vad gäller sexualbrott mot barn, hur jobbigt det än må vara att somliga frias.

Patriks ”tyvärr” i poddavsnittet avslöjar ett frapperande tunnelseende och okunnighet om vikten av rättsstatlighet, icke värdigt en organisation som är mån om att framstå som seriös i sitt påverkansarbete, vilket jag utgår ifrån att Dumpen är.

Det är skillnad på en restaurang och en privat bostad
En restaurang är öppen för allmänheten, det är inte en privat bostad

Inte ens psyket orkar med dig... Du har inte funderat på att ge upp?

Efter uthängningen så blir gäddans liv precis lika meningslöst som ditt liv. Problemet med det är att alla inte lägger sig ner och tycker synd om sig själv som du gör. En del kan bli utåtagerande istället.

Sen finns det även sådana som innan uthängningarna fungerat utmärkt som människor, med familj barn och så. Men med ett missbruk, de hade säkert gått att rehabilitera dem utan att förstöra deras liv. De hade alla tjänat på. Gäddan, imaginära barn, gäddans familj osv.

Många av dessa män är ensamma opportunister som först och främst aldrig ens skulle få en blick riktad mot sig av en minderårig, lika lite begå övergrepp mot ett ett motvilligt barn. Det är väldigt stor skillnad på en faktiskt pedofil kontra en som faller för en 14 åring, och ja, det är väldigt fel oavsett men det är ej samma sak.

Barnen du pratar om existerar inte i dessa fall, det är låtsasbarn så offret existerar inte. Anhöriga till uthängda har flera gånger medialt gått ut med hur dom trakasseras och får sina liv sönderslagna offentligt. Det hade varit en sak om familjerna kontaktades privat, istället hängs familjerna ut på Dumpen.

Många rent ut sagt vidriga fall som Dumpen har varit totalt okänsliga kring, bl.a pappan som påstod att han begick övergrepp mot sitt barn och vars övergrepp Dumpen publicerade skriftligt på sin hemsida. Noll respekt för det faktiska offret. För att sedan vänta med att kontakta polisen tills dom fick konfrontationen, trots att dom visste mannens identitet, och gav honom därmed all möjlighet att ta sig hem och radera all bevisning från dator och mobil hemma.

Sara och Patrik vet inte vad dom håller på med.

Du har alltså ingen aning om, vilka hygienregler som gäller för restaurangkök – eller vilket annat ställe som helst, där livsmedel för avsalu hanteras...

Du menar som typ det perfekta, statistiska underlag du lämnar för dina fantasier i inlägg #73179?

"Fattar du inte att det inte bara är det fiktiva barnet de groomar? Första och enda gången? Sure"

Men vilka barn???!
Den AI-genererade 14-åringen ? Ge upp någon gång.

För seriösa organisationer som har jobbat mot att övergrepp av barn sedan årtionden tillbaka som Childhook ratar Dumpns metoder rakt av och inga andra seriösa organisationer vill veta av Dumpens metoder. Säger det mesta.

Vidrigt när Dumpen-dårar är villiga att kalla alla som är emot Dumpens metoder för pedofiler, äckliga as.

Den omtalade omsorgen om utsatta barn är inget annat än ett alibi för att få njuta av
förnedringsshowerna.

Nu ska du få svara på tre frågor som ingen dumpenanhängare hittills har svarat på.

1. Varför har inga storföretag(IKEA, SAAB ;Nordea etc) "Stolt sponsor av dumpen .se "på sina hemsidor?
2. Andra organisationer som dessutom är internationella (Childhood, Ecpat) tar avstånd från dumpens metoder. Varför???
3. Googlar man på organisationer som arbetar mot sexuellt utnyttjande av barn, dyker flera upp men inte dumpen.

I senaste poddavsnittet säger Patrik: ”Idag är tyvärr lagstiftningen på det sättet, att det räcker inte med att komma in och säga att jag har varit med om det här och det här och det här. Det duger inte i en rättegång”, varpå Sara fyller i: ”Nej, det räcker inte, stödbevisningen är hur väsentlig som helst för en fällande dom.”

Vadå ”tyvärr”, Patrik? Han menar alltså, om vi ska ta honom på orden (och det bör vi väl göra?), att det skulle vara tillfyllest med en polisanmälan och vad anmälaren påstår skulle räcka för fällande dom. Grejen är den, att vemsomhelst kan anmäla vemsomhelst för vadsomhelst närsomhelst. Om anmälarens ord vore tillräckligt, skulle det inte vara mycket bevänt med rättssäkerhet och rättssamhälle.

Därför var det bra att Sara nämnde stödbevisning, för i en rättegång är som utgångspunkt inte målsägandens ord mer värda än den åtalades. Om så vore fallet, skulle det ju räcka med polisanmälan och påståendena däri. Då skulle vi inte behöva någon domstol som hör båda parter på lika villkor, som prövar och värderar bevisningen. Då skulle polisen kunna utdöma straff direkt baserat på innehållet i en anmälan, utan att låta den anmälde få komma till tals. Det är inget samhälle jag vill leva i.

Sexualbrott mot barn är ett vidrigt fenomen, men det innebär inte att vi ska tumma på de bevisregler som gäller för samtliga brottmål, inklusive brott mot barn. Även den som anklagas för sexualbrott mot barn har rätt att försvara sig, det är kärnan i rättssäkerheten, i en rättsstat värd namnet.

Sara har i krönikor raljerat över hur försvarsadvokater för sin klients talan i sexualbrottsmål, typ som om advokater vore dumma i huvudet. Då har man inte fattat, eller velat fatta, någonting om värdet av en fristående, från staten oberoende, advokatkår i ett rättssamhälle. Ingen är skyldig förrän domen har avkunnats. Vi vet från andra mindre lyckade länder hur det kan gå till när folk godtyckligt kastas i fängelse utan rättvis rättegång och det är ingen vacker syn, inget eftersträvansvärt för ett demokratiskt rättssamhälle som Sverige.

Dumpens arbete för att vidga det straffbara området beträffande sexualbrott mot barn är i flera avseenden behjärtansvärt, men Sara och Patrik visar samtidigt i sin ivriga ambition hur oprofessionella de är, när de uppenbarligen inte förmår se helheten i ett rättssäkerhetsperspektiv:

Nej, advokater som gör sitt jobb (att bevaka sina klienters intressen) är inget att raljera över. Ja, det är bra att det krävs mer än anmälarens ord för fällande dom, även vad gäller sexualbrott mot barn, hur jobbigt det än må vara att somliga frias.

Patriks ”tyvärr” i poddavsnittet avslöjar ett frapperande tunnelseende och okunnighet om vikten av rättsstatlighet, icke värdigt en organisation som är mån om att framstå som seriös i sitt påverkansarbete, vilket jag utgår ifrån att Dumpen är.

Inte ens psyket orkar med dig... Du har inte funderat på att ge upp?

Efter uthängningen så blir gäddans liv precis lika meningslöst som ditt liv. Problemet med det är att alla inte lägger sig ner och tycker synd om sig själv som du gör. En del kan bli utåtagerande istället.

Sen finns det även sådana som innan uthängningarna fungerat utmärkt som människor, med familj barn och så. Men med ett missbruk, de hade säkert gått att rehabilitera dem utan att förstöra deras liv. De hade alla tjänat på. Gäddan, imaginära barn, gäddans familj osv.