"Triangle of Sadness" - (2022)
https://www.imdb.com/title/tt7322224/
Woody Harrelson, Zlatko Buric, Henrik Dorsin, m.fl...
---
Ruben Östlunds senaste film, som tydligen blev belönad med guldpalm och allt, men som inte spelade in så mycket.
Jag såg den på SVT Play, sista timmarna innan de blev bortplockad. Jag kände att jag nog var tvungen ändå ... och jag har ju sett "The Square" och gillat den, så den kanske skulle vara bra denna med.
Det var den inte.
Dvs bra.
Filmen har någon slags handling, som kretsar kring ett ungt och vackert par, och oberoende av vart filmen tar oss så står dessa hela tiden i centrum.
Det börjar med att de grälar lite med varandra, om pengar och vem som bör betala notan (mannen eller kvinnan, den som tjänar mest eller minst, osv), sen hoppar filmen raskt till en ful båt i ett hav, som massa väldigt rika människor har bokat resa på - som någon slags "charterresa för superrika".
På den båten kommer man att bekanta sig med varandra, och olika karaktärer får tillfälle att visa upp sig, sen blir det storm och efter stormen kommer sjörövare som spränger båten i luften.
Slutligen simmar de överlevande till en öde ö och där blir det ombytte roller, när de tvingas försöka överleva.
Ja, det är alltså handlingen.
Men egentligen är filmen uppbyggd kring olika, mer eller mindre fristående scener/sketcher som är någotsånär hoppassade med handlingen i övrigt.
Det mesta handlar om att rika är samvetslösa och själviska svin.
Först kommuniceras det budskapet ut med mer subtila medel, nästan som om det ore något absurt snarare än direkt och påtagligt.
Men det ändras emellertid under storm-sekvensen, där Ruben Östlund verkar ha tappat koncepterna fullständigt.
Och jodå, visst förstod jag vad det var han var ute efter, men det gjorde det hela knappast bättre.
Han satte nämligen ett fyllo till kapten framför en påslagen mikrofon, i ivrig politisk dialog med en rysk superrik, och de diskuterade kommunism Vs kapitalism.
Samtidigt som passagerarna spydde och sket rakt ut, för att slutligen simma omkring i sina egna exkrementer.
Med blixtrande ljus och gångande kamera, var det säkert meningen att den scenen skulle bli något riktigt spektakulär och dramatiskt i Ruben Östlunds sinne.
Bara det att det inte blev det.
Det blev bara äckligt att se på folk som sket ner sig och simmade i diarré och spyor. Det tog liksom aldrig slut. Och den där "politiska väckelsen" Ruben Östlund verkar ha tänkt sig, kom liksom aldrig riktigt igång.
Det hela blev bara så otroligt Pinsamt Pretentiöst att man bara kan tänka sig att han kom på idén till denna filmen när han gick i gymnasiet, eller i filmskolan.
Och jag tror att jag har rätt i det t.o.m. (för han presenterade ju filmen ganska så direkt efter att han vann pris för sin förra film. Och så snabbt brukar man ju inte bli färdig med en ny film, särskilt inte om man har nya, väldigt höga mål, att plötsligt mäta sig med.
Filmens berättelse är alltså en tonårsversion av "ungdomlig revolt och vänstersympatier a la Sweden."
Men man måst kunna förvänta sig någonting mer av en så högt hyllad filskapare som Ruben Östlund.
Detta var Skit.
Vilket filmen ju också förklarade.
För att fortsätta så har jag alltid stört mig på berättare som inte kan förklara något verkligt på ett verklighetstroget sätt.
Och här var det besättningen på en sk lyxjakt som han inte verkade ha förstått hur en sådan fungerade - trots att det ju går en mycket populär Reality-serie om just detta ämne (Below Deck).
Trots det så valde Ruben Östlund att istället bara hitta på, och föreställa sig hur det hade fungerat på en sådan båt.
Inte ens i skildringen av vilken typ av klientel som hade åkt med en sådan båt lyckades Ruben Östlund.
För det ha dejt aldrig hänt, någonsin, att ett gäng miljarder hade valt att betala dyra pengar för att åka på "lyxkryssning" tillsammans med andra, okända, människor.
De hade ju åkt med bara sina egna inbjudna vänner, och inte betett sig som om de åkte på medelklass-charterresa.
För mig så förstör sådant hela "bilden" och därmed även möjligheten för mig att "komma in i handlingen," så att säga.
---
Så vad kannan säga om skådisarna då?
Kunde de kanske rädda filmen från sitt analkande haveri?
Nej ... Woody Harrelson tex, som skulle föreställa en gravt alkoholiserad kapten, men vars fylleri man bara fick höra talas om, och aldrig se. När han väl skulle visas upp så såg man inte ett spår av något fylleri. Inte ens där han skulle vara så berusad att han förlorat vettet totalt gick det att se någon berusning i hans skådespeleri.
Jag tror att han inte brydde sig helt enkelt. Han insåg väl att det var en skitfilm, så bäst att få det ur världen så snabbt som möjligt ...
Den enda insats som var värd något var ju från "Franke min vän" ... (om någon minns).
Dvs Zeljko Belic, den danske skådespelaren (som spelade rysk miljardär med tjock mage här).
Han gjorde en bra insats, och var helt trovärdig som livsälskande och avslappnad rysk "vinnare," som alltid tog allt med jämnmod.
--
Egentligen det svårt att förstå hur det var samma person som gjorde "The Square" som gjorde denna.
För ingenting i , med, denna film var ju bra.
Det var som en lågbugetfilm, som någon försökt klä med guldpapper.
Jag förstår inte hur den ens vann ett så flott pris som guldpalmen.
Jag ångrar att jag såg den.
Den var inte bra.
Det var en väldigt dålig film, på alla de sätt en film kan vara dålig på.
Betyg:
1.6 av 5