Vilken film såg du senast?

SSF: Midsommar (2019) | 🌑🌑🌑🌑 |

Efter en personlig tragedi så reser Dani, hennes pojkvän och några vänner till Sverige för att uppleva ett midsommarfirande - orkestrerat av deras svenska vän Pelle som utlovar en magisk högtid. Men det de får uppleva är inget vanlig midsommar, långt från det.

Det är midsommarafton i Sverige och dagen till ära så inledde jag med att se den här filmen för första gången, märkligt nog. Jag som älskar när internationella filmer namedroppar Sverige på något sätt - typ när Dolph Lundgren lägger in snusprillor och dödar elakingar med sin Carl Gustav i Men of War (1994.) I Midsommar handlar ALLT om Sverige på ett utsökt perverst sätt. Äntligen har vi en dokumentär att visa utlänningar som är nyfikna på vår mest klassiska högtid.

Jag älskar det allra mesta i det här. Konceptet med en hednisk svensk sekt i Hälsingland som tar våra fornordiska traditioner och myter på allra största allvar, likt Hårgalåten, Ättestupa och Rista blodörn, och bjuder in en grupp utlänningar till deras speciella 90-årsjubileum är väldigt tilltalande. En psykadelisk mardröm förklädd i ett gulligt sommarfirande. Blommor och dans matchas mot blod och dödsplågor. En skräckfilm i fullt dagsljus som lyckas skapa en stundtals olidlig nerv.

Detaljerna i bakgrunden, fotot, Florence Pughs prestation, musiken, allt det är i toppklass. Den är dock förutsägbar, lider av att man inte sympatiserar med de flesta av karaktärerna och så störde jag mig på att svenskarna pratar så bra engelska. Äldre folk som knåpar ihop avancerade engelska meningar tagna direkt ur manus. Njaa. Dess teman, relationer och uppbrott specifikt, väcker inte heller något djupt inom mig.

Jag såg directors cut som är närmare tre timmar och aldrig kändes det utdraget. Nerven fanns i varje scen, aldrig kunde man slappna av med risk för att missa något chockerande. Kanske höll min fascination för svenska referenser intresset högt för just mig men det här är en skräckfilm som ingen fan av genren borde missa. Regissören Ari Aster styr den här skräcksagan med delikat precision och utfärdar härmed en varning - se upp med vilket träd du pissar på ikväll om du är i Sverige.

Soldier blue (1970).

Soldier blue är en västernfilm som är baserad på en verklig historik händelse "Massakern vid Sand Creek" år 1864 då amerikanska soldater utförde en massaker på indianer i delstaten Colorado. I filmen har man även inkluderat en kärlekshistoria mellan en vit kvinna som sympatiserar med indianerna och en kavallerisoldat som är lojal mot den amerikanska regeringen. Det är en film som börjar humoristiskt men som slutar i tragedi. Filmen rekommenderas starkt till alla som är intresserade av USA:s historia och indiankrigen.


Betyg: 8/10.

Såg så till slut Midsommar (2019 Ari Aster) igårkväll hos en vän med projektor.
Många stunder i filmen hade bra känsla och den kändes annorlunda än de flesta andra filmer jag sett(jag har dock ej sett The Wicker Man som jag hört folk jämföra denna med).
Efteråt kände jag att jag tyckte filmen var bra men ingen ny favorit eller så.
Jag ger filmen betyget 6,5 på skalan 1-10.

Kan förövrigt nämna att jag håller med om det mesta som Neatless skrev i sin recension av filmen ett par inlägg upp här(även om jag såg den vanliga klippningen som är 2h27min och ej den längre som Neatless sett).

Hur tänker man egentligen när man aktivt växlar mellan en barnfilm för unga barn, komedi med snäll samt mörk humor och brutal action? Det kan man undra när man ser Chuck Norris i...

Top Dog (1995): https://www.imdb.com/title/tt0114697..._flmg_t_19_act

Chuck Norris med hund ser glad ut på omslaget. Är det en barnvänlig "titta han snackar" eller "Lassie"-film? Nej. Det är brutal action och vissa ohämmade grejer. Ibland slängs barnvänliga moment in. Ungefär som att de måste vara med för att filmen ska kunna lanseras.

Det blir en schizofren upplevelse. Kul för att den är så extrem på ett "Hur tänkte man här?" sätt, men logiska luckorna är många. Det blir mer ett mycket märkligt tidsdokument än något annat.

IMDB slår på med 4,2 / 10. Jag kan åtminstone skratta åt och med eländet

Tycker du beskrivit Chuck som skådis precis. Man får tänka på att den tilltänkta publiken är sydstatsamerikaner. Familjevänner som gillar skjutvapen. Kristna ut av helvete och skjuter gärna dom som inte är det. Stenar gärna en doktor som gör aborter om dom har en sekund över.

Sen verkar han någorlunda sympatisk själv som person men filmerna han gör har den målgruppen.

En duktig datorkille är ute på resa och får flera SMS som verkar visa på framtiden och riktigt positiva saker för datorkillen, men vem skickar dessa SMS, hur känner den till allt och vad tjänar denna någon på allt detta?

Echelon Conspiracy (2009): https://www.imdb.com/title/tt1124039..._flmg_c_45_act

Helt okej film. Politisk konsperationsthriller är beskrivningen och jag hittar inga bättre ord. Idén bakom filmen är kritisk till vägen dagens samhälle håller på gå i teknisk synvinkel. Inte dumt, men saknar något riktigt kraftigt för att skapa större intresse.

Klassiska skådespelarna Jonathan Pryce och Martin Sheen är med i minimala roller. Övriga känns som standard actionnivå. Handlingen berättas, men inte mycket mer än så.

5,7 / 10 enligt IMDB. Känns rätt.

Dybt vand (1999) (Djupt Vatten)
https://www.imdb.com/title/tt0194834/

Jag hade inte så höga förväntningar på den här filmen, men oj vad överraskad jag blev.
Det är en riktigt välgjord dramathriller där allt blir mer och mer invecklat för huvudpersonen i en serie av tillfälligheter. Och den visar på hur snabbt det kan gå snett.

Jag kände mig underhållen precis hela tiden när jag såg denna film och jag rekommenderar den varmt.
Jag hittade den på second hand och gav den en chans. Det är jag glad för.

Året är 1961. Kalla kriget råder mellan USA och Ryssland. Filmen är baserad på verkliga händelser och tar Rysslands perspektiv från deras viktigaste ubåt.

K-19: The Widowmaker (2002): https://www.imdb.com/title/tt0267626..._flmg_t_30_act

Satan i gatan vad seg upplevelse detta var! På tok för lång för sitt eget bästa. Första halvan eller mer erbjuder nästan inget av intresse. Mer händer i andra halvan och den blir bättre, men engelskspråkiga Harrison Ford/Liam Neeson (alla pratar engelska) känns felplacerade som ryska officerare. Filmens tvist eller vad man ska kalla det blev mer märklig än spännande.

Filmen var samtidigt ett stort projekt och välgjord som film. Vyerna när man ser ubåten från håll är läckra och det märks att de verkligen försökt få till en ordentlig film. Det sker även några kortare moment som fungerar i emotionella eller roliga syften. Dessa moment är tyvärr för få.

Sugen på en film om ubåtar? Se något annat är min rekommendation. K-19: The Widowmaker kan man vara utan.

Ser den just nu.
Helt underbart knasig, jag skrattar HÖGT.
Men mörk.
Madsen gestaltar en obehaglig (krigsskadad) pappa.

Återkommer med slutrecension.

Sophie Scholl - Die letzten Tage (2005)

Det kanske var ett halvår sedan jag såg den, men iallafall så är detta en skildring eller ett försök till återskapande av Sophie Scholls sista dagar i livet. Som vi alla vet var Sophie och hennes bror och ett antal andra unga individer, många av dem läkarstudenter, medlemmar i Vita Rosen, en grupp som började med slagord på väggar och övergick till skrifter som de i hemlighet delade ut, i syfte att väcka tyskars sinnen och få dem att inse att det Tyskland de levde i var av ondo. En dag i februari 1943, när Sophie och Hans placerar ut buntar av en sådan skrift på universitet i München där de studerar, blir de haffade.

Filmen tar sin början strax innan dess utan någon förklarande bakgrund, och utspelar sig under de kommande dagarna som slutade med syskonens och deras Vita Rosen-vän Christophs avrättning. En stor del av filmen utgörs av förhöret av Sophie, spelad av Julia Jentsch, som gör en mycket god skådespelarinsats. Om man innan man ser den här filmen vet att den är baserad på historiska fakta, inklusive den närvarande stenografens utskrifter, och anteckningar gjorda av en högre Gestapo-tjänsteman som delvis närvarade vid förhören jämte förhörsledaren, blir man desto mer imponerad av hur rakryggat Sophie stod upp för sig själv under hela processen, 21 år gammal.

Dialogdrivet och ändå dramatiskt - mycket tack vare manus och skådespelarprestationer.

Har man sett Roland Freisler, den ökände domaren i Nazitysklands Folkdomstol i en dokumentär, så inser man att skådespelaren André Hennicke inte spelar över. Som en djupt sårad tönt som fått nästintill oinskränkt makt och blir som en rabiessjuk hund.

Oerhört tragisk, men ett viktigt stycke historia.

Sett färdigt.
Jag ger 8 / 10.
Kul och galen och mycket, mycket välspelad.

Finns bl.a här:

https://www.sfanytime.com/sv/movie/r...hetens-ryttere

Chasing Mavericks från 2012 med bl.a Jonny Weston och Gerald Butler från 2012.

Den inspirerande sanna historien om det verkliga surffenomenet Jay Moriarity. När 15-årige Jay upptäcker att den mytomspunna Mavericks surfpausen, en av de största vågorna på jorden, inte bara är verklig, utan finns bara mil från hans hem i Santa Cruz, tar han hjälp av den lokala legenden Frosty Hesson för att träna honom att överleva det. När Jay och Frosty ger sig ut på sin strävan efter att åstadkomma det omöjliga, bildar de en unik vänskap som förvandlar bådas liv, och deras strävan att tämja Mavericks handlar om mycket mer än att surfa.

Får lite av vibbar av Point Break i denna rulle!

En riktig bra film som jag ger 4/5!