Generellt sett, så är det oftast en av tre personligheter:
1. Egocentriska människor som bara bryr sig om sig själva. Den här typen har oftast levt ett promiskuöst liv och satsar på "karriären". Som någon annan skrev, så har de rätt låg empatiförmåga.
2. Kufar. De med asperger och dylikt, som har svårt med det sociala.
3. Människor med psykiska problem. Antingen har de haft en svår uppväxt eller dras med ångest och annat.
Jag ser inget fel med att folk inte vill skaffa barn. Jag kunde inte bry mig mindre. Men det är intressant ur ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv. Jag lider verkligen med de som vill ha barn men som inte kan, av en eller annan anledning.
En annan sak jag noterat är att människor som alltid varit relativt skötsamma och genuint godhjärtade, ofta skaffar barn - gärna först i umgängeskretsen.
Det är också intressant att läsa människor som "valt bort barn" rationalisera sina beslut. "Världen är ond", "världen behöver inte fler barn", "framtiden ser mörk ut".