Citat:
Ja, detta är en märklig trådstart från början. Melissa är inte feminist, ändå ska hennes livsval enligt trådstartaren stå för feministers livsval... Det blir rejält märkligt. I princip alla feminister jag känner (utom några få) har 2-3 barn. Vissa 1. Någon enstaka 0 barn (för att de inte kunnat få). Vissa 4 eller fler. Samtliga har velat ha barn och också skaffat barn/försökt skaffa barn under sin fertila tid.
Melissas frihetsönskan/självständighetsönskan har ju egentligen inte alls med feminismen att göra. Utan är väl egentligen att ses som en mänsklig önskan som alla människor bär i mer eller mindre grad. Hör bara på barn: de önskar kunna få vara uppe hur länge de vill och kunna äta godis hur ofta de vill = frihets/självständighetsönskan.
Melissas önskan var dock på en mycket starkare nivå. Förmodligen för att hon som väldigt ung gifte sig och blev hemmafru, vilket hon vantrivdes med. Då fick hennes självständighetsönskan gro till ett behov av självständighet. Och i den situationen satt hon i tills hon var över 30 år...
Hade hon träffat sin man nummer 2 tidigare i livet hade hon fått sin önskan/behov mättat i ung ålder. Utbildat sig och jobbat några år och levt självständigt och fritt med maken. Skiljt sig. Och varit redo för hemmafrulivet och barn med make nummer 1 sedan (eller med någon annan man som vill ha barn och familjeliv)... Då hade hon med stor säkerhet haft barn nu! Säkert några härliga knoddar och ett fint liv!
Detta har som sagt inget med feminism att göra. Men trådstartaren har lurats av en liten klatschig mening i allt annat som Melissa skrev/säger.
Det Melissa säger om feminism är att hon känner sig "lurad av feminismen att kvinnor kan göra allt som män kan". Men inte fan kan män vänta med barn hur länge som helst... Visst: biologiskt går det. Men även män vill leva och se sina barn växa upp, se sina barnbarn osv. Det finns ett bäst före datum även för män när det gäller barnskaffande. Så Melissa har ju i grunden fel på den där punkten.
Sedan är det klart att män behöver ta plats i sina barns liv och att män och kvinnor hjälps åt med barnen. I vårt kapitalistiska samhälle där alla (både män och kvinnor) måste jobba för brödfödan, behöver både män och kvinnor hjälpas åt att ta hand om barn och hushåll. Annars slits kvinnorna ut. Men inte ens detta har med Melissa att göra, hon hade kunnat vara hemmafru. Men ville inte detta som ung. Så. Hon hade behövt byta plats på make 1 och make 2, så hade henens liv varit bättre! Då hade hon fått allt hon önskar: självständighet, utbildning, jobb och sedan barn och familj.
Så gör ju många kvinnor i Sverige: utbildar sig och börjar jobba och skaffar sedan barn någon gång mellan 23-40ish års ålder.
__________________
Senast redigerad av TomatKungen 2024-01-06 kl. 11:28.
Senast redigerad av TomatKungen 2024-01-06 kl. 11:28.