Dessa sidorna är i själva verket kriminellas favoritsidor eftersom det går att koppla ihop adresser med personuppgifter, löner, bilägande, personnummer och andra uppgifter. Dessutom hamnar även friande domar och civilrättsmål i databasen, vilket innebär att folk som aldrig har begått ett brott i hela sitt liv blir misstänkliggjorda.
Finns redan i ett flertal förundersökningar exempel på hur kriminella har hittat offer genom till exempel MrKoll ...
Ja, fast det är ju skillnad på ex. mrkoll och ex. lexbase.
Med Mrkoll fattar jag att de kan välja ut offer, men den senare gör det möjligt att kolla upp seriekriminella. Kanske skulle de slopa den första och behålla och göra den senare mer mainstream? Det skulle väl egentligen vara bäst om alla jättelätt kunde se om Leffe gjort inbrott i någon annans källare tidigare, eller lurat någon på miljoner. Om han har gjort det 25 gånger så vet man att han är slödder och man kan hålla sig undan.
__________________
Senast redigerad av NewInGothenburg 2023-12-03 kl. 23:42.
Dessa sidorna är i själva verket kriminellas favoritsidor eftersom det går att koppla ihop adresser med personuppgifter, löner, bilägande, personnummer och andra uppgifter. Dessutom hamnar även friande domar och civilrättsmål i databasen, vilket innebär att folk som aldrig har begått ett brott i hela sitt liv blir misstänkliggjorda.
Finns redan i ett flertal förundersökningar exempel på hur kriminella har hittat offer genom till exempel MrKoll ...
Företagare på Limhamn rånades på Rolex i garage Mannen som blev bunden i ett garage i Limhamn under natten mot torsdagen blev rånad på en Rolex-klocka. Dådet är ett av flera den senaste tiden där företagare och andra personer blivit rånade på dyra armbandsur. Polisen misstänker att offren blivit kartlagda.
Företagare på Limhamn rånades på Rolex i garage Mannen som blev bunden i ett garage i Limhamn under natten mot torsdagen blev rånad på en Rolex-klocka. Dådet är ett av flera den senaste tiden där företagare och andra personer blivit rånade på dyra armbandsur. Polisen misstänker att offren blivit kartlagda.
(GDPRWarriors förfrågan till Attunda tingsrätt om ett förhandsavgörande gällande Artikel 10's kompatibilitet med GDPR):
1. Tillämplighet av Dataskyddsförordningen (GDPR) och Artikel 10: Är det förenligt med
Dataskyddsförordningen och Artikel 10 i GDPR att tillåta publicering av brottsdomar på
internet utan krav på ett särskilt intresse från den som begär informationen?
2. Principen om Unionsrättens Företräde: Hindrar principen om Unionsrättens företräde
nationella domstolar från att upprätthålla en nationell lagstiftning som tillåter publicering av personuppgifter utan individens samtycke, särskilt när det gäller känslig information som brottsdomar?
3. Begränsningar av Yttrandefriheten: Hur bör balansen mellan yttrandefrihet och individens rätt till privatliv och dataskydd upprätthållas, särskilt när det gäller publicering av integritetskänslig information på internet?
4. Kommersiella Motiv och Individuella Rättigheter: Hur bedömer man proportionen mellan kommersiella motiv, som i fallet med Lexbase.se, och de individuella rättigheterna enligt EU-stadgans artikel 7-8 och Artikel 10 i GDPR?
5. EU-domstolens tidigare beslut (C-439/19 - B v. Latvijas Republikas Saeima): Hur tolkas och tillämpas EU-domstolens tidigare beslut i liknande fall, särskilt med tanke på tillämpligheten av Dataskyddsförordningen och principen om Unionsrättens företräde?
(Motpartens bestridande mot hans förfrågan):
1. Käranden har begärt att tingsrätten ska inhämta ett förhandsbesked från EU-domstolen enligt de frågeställningar som framgår av aktbilaga 63 eller 65.
Frågeställningarna allmänt
2. Av artikel 19.3 b i fördraget om Europeiska unionen och artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt följer att nationell domstol kan begära förhandsbesked från EU- domstolen.
3. Av Europeiska unionens officiella tidning (2019/C 380/01) avseende ”Rekommendationer till nationella domstolar om begäran av förhandsavgörande” i punkt 8 klargörs att en begäran om förhandsbesked måste avse tolkningen eller giltigheten av unionsrätten, och inte tolkningen av nationella rättsregler.
4. Syftet med förhandsbesked är att säkerställa en enhetlig tolkning och tillämpning av unionsrätten inom unionen.
5. I målet är såvitt kan uppfattas ostridigt att de uppgifter om sig själv som käranden hänvisar till publiceras på databasen Lexbase och att databasen har utgivningstillstånd.
6. Databaser med utgivningstillstånd omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen.
7. Av lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning 1 kap 7 § klargörs att EU:s dataskyddsförordning inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelsen vilar på artikel 85.1 och 86 i dataskyddsförordningen och innebär att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har företräde framför bestämmelserna i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen.
8. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen klargör den grundlagsskyddade rätten att sprida yttranden. Till spridningsrätten hör behandling av personuppgifter som utgör eller syftar till att åstadkomma sådan spridning av yttranden som är skyddad enligt yttrandefrihetsgrundlagen, bland annat tillhandahållande av uppgifter i sådant register som avses i yttrandefrihetsgrundlagen 1 kap 4 § d), det vill säga databaser.
9. Tillämpningsområdet för lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning 1 kap 7 § bestäms av de materiella bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär att bedömningen av om det föreligger en skyldighet att radera uppgifter i en databas ska baseras på en tolkning av omfånget av yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om personuppgifter som tillhandahålls i databaser med utgivningsbevis. Det är en tolkning av nationella regler och faller utanför det som EU-domstolen uttalar sig om.
Frågeställningarna specifikt
Tillämplighet av Dataskyddsförordningen (GDPR) och Artikel 10: Är det förenligt med Dataskyddsförordningen och Artikel 10 i GDPR att tillåta publicering av brottsdomar på internet utan krav på ett särskilt intresse från den som begär informationen?
10. Dataskyddsförordningen är inte tillämplig på databaser med utgivningstillstånd varför frågan saknar betydelse för avgörande av målet.
Principen om Unionsrättens Företräde: Hindrar principen om Unionsrättens företräde nationella domstolar från att upprätthålla en nationell lagstiftning som tillåter publicering av personuppgifter utan individens samtycke, särskilt när det gäller känslig information som brottsdomar?
11. Garrapatica AB uppfattar inte riktigt vad frågan avser att träffa, men antar att den innebär att EU-domstolen ska ge svar på om det finns en lagprövningsmöjlighet för nationella domstolar specifikt i frågor om publicering av känslig information som brottmålsdomar. Lagprövningsmöjligheten för svenska domstolar finns reglerad i Regeringsformen och det är en nationell fråga om lagprövningsrätten inkluderar EU:s rättsakter eller inte. Frågan saknar dock betydelse för avgörande av målet.
GDPRWarrior har besvarat deras bestridande:
Citat:
1. Tillämplighet av Dataskyddsförordningen (GDPR) och Artikel 10:
Motparten hävdar att Dataskyddsförordningen inte är tillämplig på databaser med utgivningstillstånd och att frågan därmed saknar betydelse. Dock fortsätter jag att argumentera för att det finns överlappande områden där GDPR bör tillämpas för att skydda individens rättigheter, särskilt med avseende på integritetskänslig information som brottsdomar.
2. Principen om Unionsrättens Företräde:
Motparten ifrågasätter relevansen av frågan om Unionsrättens företräde och menar att den saknar betydelse för avgörandet av målet. Jag håller fast vid att det är nödvändigt att klargöra huruvida nationella domstolar bör upprätthålla en lagstiftning som tillåter publicering av personuppgifter utan individens samtycke, särskilt när det gäller känslig information som brottsdomar.
3. Begränsningar av Yttrandefriheten:
Motparten hävdar att frågan om balans mellan yttrandefrihet och individens rätt till privatliv och dataskydd har behandlats i nationell lagstiftning och därmed saknar betydelse för avgörandet av målet. Jag argumenterar för att EU-domstolens vägledning behövs för att förstå hur dessa principer samspelar på en övergripande nivå.
4. Kommersiella Motiv och Individuella Rättigheter:
Motparten förklarar att de inte förstår hänvisningen till "fallet" med Lexbase och anser att frågan saknar betydelse. Jag understryker vikten av att bedöma proportionen mellan kommersiella motiv, som i fallet med Lexbase.se syftar på mitt fall T 3743-23 som handlar om GDPR artikel 10, och individens rättigheter, en bedömning som jag anser är central för att säkerställa en rättvis och balanserad praxis.
5. EU-domstolens tidigare beslut (C-439/19 - B v. Latvijas Republikas Saeima):
Motparten menar att frågan saknar anknytning till omständigheterna i det aktuella målet. Jag påpekar att vägledning från tidigare EU-domstolsbeslut, särskilt i liknande fall, är viktig för att förstå tillämpningen av Dataskyddsförordningen och principen om Unionsrättens företräde.
Avslutningsvis framhåller jag att dessa frågor är nödvändiga för att säkerställa en enhetlig tolkning och tillämpning av unionsrätten och att de har en direkt relevans för målet.
Tämligen undermåligt utformade svar ur ett juridiskt perspektiv, men vi får sätta hoppet till att den aktuella rådmannen till viss mån processleder och tar frågans EU-rättsliga dimension i särskilt beaktande - inte minst mot bakgrund av HD:s prövningstillstånd i Mr. Koll-fallet tidigare i år.
En erfaren jurist hade t.ex. inte missat att nämna detta fall och hade på ett tydligt sätt angett relevanta EU-rättsliga principer och artiklar i förhållande till Lexbase verksamhet.
GDPRWarrior ska dock ha kudos för det han gör - hade lagstiftaren varit konsekvent så hade denna situation aldrig uppstått.
Tämligen undermåligt utformade svar ur ett juridiskt perspektiv, men vi får sätta hoppet till att den aktuella rådmannen till viss mån processleder och tar frågans EU-rättsliga dimension i särskilt beaktande - inte minst mot bakgrund av HD:s prövningstillstånd i Mr. Koll-fallet tidigare i år.
En erfaren jurist hade t.ex. inte missat att nämna detta fall och hade på ett tydligt sätt angett relevanta EU-rättsliga principer och artiklar i förhållande till Lexbase verksamhet.
GDPRWarrior ska dock ha kudos för det han gör - hade lagstiftaren varit konsekvent så hade denna situation aldrig uppstått.
Ja.. Det är lite det jag har sagt hela tiden - att någon härifrån borde hjälpa honom i processen. Det är alltför många här som väljer att rulla tummarna med rollen som observerande besserwisser istället för att använda sina superkrafter. Känner på mig att detta inte kommer att leda till något förhandsavgörande från EU.
