Citat:
Ursprungligen postat av
Flammarion
Jag håller med så långt.
Problemet är att upplysningen bara fokuserade på just fysiken alltså hårdvaran.
Till att bröja med så är jag inte riktigt med på vad du menar med att ha det som någn utgångspunkt? Upplysingen var ju till en period från mitten av 1600 talet, till slutet av 1700 talet och jag skulle väl nog vilja påstå att vi även gjort en och annan upptäckt sedan dess? Eller? Förstår inte på vilket sätt som Upplysningen skulle ha med det här att göra?
Med det sagt. Även om det skulle så är ju det en period som särskillt präglades av en betoning på förnuft och människans förmåga? Visst var naturvetenskap och fysik en del, men du jag ju också tänkare som Voltaire, John Locke, Jean-Jacques Rousseau och Immanuel Kant och för att inte säga, så var ju Upplysningen en särklillt blomstrade period inom konst och litteratur exempelvis?
Så vad menar du när du säger "upplysningen bara fokuserade på just
fysiken". Upplysningen var ju inte enbart begränsad till fysik eller naturvetenskap. Filosofi, politik, ekonomi och även mänskligt beteende och psykologi var en minst lika väsentlig del av denna era?
För det tredje? Även om det skulle vara så att Upplysingen
bara fokuserade på fysiken så framstår det även som mycket motsägelsefullt om vi utgår från din premiss att "Gud är de fysiska lagarna i universum". Att då alltså samtidigt se Upplysningens fokus på fysiken som ett problem? Logiskt så genom att utforska fysiken skulle ju Upplysningen då indirekt utforska Gud om man utgår ifrån att Gud och de fysiska lagarna är samma sak. Därmed skulle inte heller Upplysningens vetenskapliga framsteg utesluta en förståelse för Gud, utan snarare vara ett steg mot att bättre förstå det gudomliga inom ramen för fysikens lagar. Så vad är problemet?
Citat:
Den andra delen "mjukvaruaspekten" lämnade man kvar hos religionen eftersom den inte passade in i den mekanistiska världsbilden som var på modet vid denna punkt i historien.
Problemet med det är att Gud, moral, och samhällen aldrig var fysik, utan handlade om komplexa strukturer av högre ordning.
Om de universella principer och mönster som styr komplexa system som neurala nätverk och stora samhällen.
Att komplexa system och mönster uppstår från enkla interaktioner kallas för "Emergens" eller "Emergent beteende" är ju idag inget konstigt. Trotts att vi givetivis vet allt om det i nuläget?
Komplexitetsteori är ju ett helt eget forskningsområde i sig om just hur relativt enkla regler som följs av enskilda delar (som individer) i ett system. Om hur dessa skapar icke-linjära förhållanden i komplexa system som i sig uppvisar stor självorganisation.
Dvs som uppvisar en form av global ordning eller samordning ifrån lokala interaktioner mellan delar av ett initialt oordnat system. Är det inte exakt just det som du syftar på? Du borde nog läsa mer om just komplexitetsteori.
En ganska viktig del lämnades alltså kvar åt religionen när man tog steget in i upplysningen.
Det betyder att när vi pratar om moral och fri vilja till exempel så använder vi ett
religiöst språk samtidigt som vi tänker i termer av
fysik.
Där sker språkförbistringen.
Citat:
Rent teoretiskt skulle vi kunna ha ett enda vetenskapligt språk för allt och skippa Gud.
Gud är ändå så packat med olika tolkningar och betydelser så det går inte att använda till att beskriva en specifik sak.
Begreppet gud är ju bara en slasktratt för för de frågor man inte vet svaret på och man kan med lätthet i alla samanhang som ordet används, direkt ersätta gud med frasen "jag vet inte"!