Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Det stämmer. Syftet med övervakningsappen var att uppmärksamma bankomater som passerade tvåminutersgränsen. Systemet var bättre än så. När en bankomat passerade tvåminutersgränsen loggades den händelsen på en skrivare. Som framgår av EG10019. När man ställde övervakningsappens klocka ("dataklockan") loggades den händelsen på samma skrivare.

När man ställde övervakningsappens klocka riskerade man att hundratals bankomater samtidigt passerade tvåminutersgränsen. Därför var synken nödvändig. Alternativet hade varit att ställa hundratals bankomater manuellt. Med 1986 års teknik ville man inte göra den synken oftare än nödvändigt.

Detta kan bekräftas. Även idag.

Det här idéerna som du lägger in är intressanta, tycker jag. Det handlar ju om två stycken idéer, som i viss mån hänger samman.

Den ena idén handlar om förloppen längs östra sidan Sveavägen med Björkman och hans kamrater, Fauzzi och paret Palme. Idén är då göra det här till ett "sent förlopp" som alltså ligger nära mordet i tid och på så vis korta ner den tid som Björkman blir kvar utanför banken när kamraterna gått vidare norrut.

Det är naturligtvis inte helt problemfritt men samtidigt finns ju problem även med "tidigare" förlopp där man skickar iväg kamraterna från banken innan Palme dyker upp i kvarteret – eller rentav efter att Palme dykt upp och kamraterna av något skäl ändå inte sett honom.

Hur man än vänder och vrider på saken så finns det problem och invändningar, och då kommer analysfrågan att handla om vilka problem och invändningar som är acceptabla och vilka som inte är det. Man söker så att säga att minimera problemen, men även det är i sig inte oproblematiskt eftersom man då måste värdera problemens dignitet och väga dem mot varandra. Sådant kan man ha olika åsikter om, och då slutar det hela just i det.

Det man önskar är att man kunde hitta en öppning som gör att man kan undanröja alla, eller nästan alla, problemen med ett enda alexanderhugg. Men där är vi tyvärr inte idag. Kanske är det något vi inte ser, men som tids nog kommer att visa sig. Som läget är får vi bolla och hoppas tills vidare.

Den andra idén du har handlar då om den där höga knallen cirka 45 sekunder efter skotten. Den tycker jag är intressant, särskilt som den finns upptagen på band genom Ljungqvists larmsamtal (Samtal 1 på LAC-bandet). Det här är ju precis en sådan sak som en ljudforensisk kille borde kunna sätta tänderna i.

När Matte Oscarsson dök upp så kontaktade jag honom i förhoppningen att han skulle kunna hjälpa till med just sådana här saker. Men sedan tog det bara någon vecka innan jag insåg att där finns ingen hjälp att hämta, och som saken utvecklats sedan dess så är det lönlöst att ens fråga där. För oavsett vilket svar som kommer så finns det ju ingen trovärdighet i det.

Därför undrar man om det kan finnas någon annan ljudkille här på forumet som skulle kunna ta en närmare titt på den där smällen precis i början av Samtal 1. Det borde ju gå att avgöra ljudforensiskt om det rör sig om en äkta knall som kommer utifrån eller om det bara handlar om någon slags störning på linjen. Det är ju ganska mycket buller och brus på linjen också.

Det här problemet påminner en del om Dictabelt-problemet med Kennedymordet, där man ju hittade en inspelning av radiotrafik som analyserades ljudforensiskt av Bolt, Baranek & Newman (BBN) på kongressenkommitténs HSCA uppdrag. Den analysen visade att Dictabelt-inspelningen mycket riktigt innehöll sådana ljudsignaler som kunde filtreras fram ur bakgrundsbruset och sedan uttydas som gevärsskott.

Då blev det ett himla liv eftersom det fanns minst fyra och kanske fem skott på inspelningen, medan Warrenkommissionen som utrett mordet på 60-talet hade sagt tre skott. Fler än tre skott betyder fler än en skytte, vilket i sin tur betyder konspiration. Så där har vi ett exempel på hur en ljudforensisk analys kan göra en oerhörd skillnad i synsättet på en sådan här händelse.

Så det tycker jag vore rätt ände att börja i, om man nu ska företa en djupgrävning i den här extraknallen. Det är nu inget som jag själv tänker lägga ner någon större energi på, men däremot tyckte jag att jag kunde nämna det här ljudforensiska som ett förslag, och även hänvisa till Kennedymaterialet som jag ju också arbetat ganska mycket med jämte Palme.

Frågan om vad Fauzzi, Engström, Eriksson på Olofsgatan, med flera egentligen hört hör så att säga till nästa skede i analysen. Då handlar det om att kartlägga vilka som hört vad när det gäller smällar och knallar, och en sådan kartläggning kan ju vara värdefull i sig. Även på Kennedysidan har vi sådana kartläggningar av hur många skott olika vittnen hörde och var dessa vittnen då befann sig. På så vis kan man stämma av vittnenas position med ljuduppfattningen och i bästa fall dra slutsatser från det.

Vad Palmemordet beträffar så finns det uppenbarligen en hel del inbillning med i spelet, där vittnen i efterhand tycker sig ha hört skotten fastän de befunnit sig på ställen där de helt enkelt inte har hörts. Men sedan finns det även en hel del "tveksamma fall", där man i alla flal inte direkt kan avfärda saken.

En intressant sådan är Sigge Cedergren som i ett förhör säger sig ha hört smällar när han öppnade bildörren för att backa uppför Luntisbacken under den pågående "bilstångningen" med en vit Volvo. I det fallet har jag tänkt att "så katten han hört några skott" men om vi har en riktigt hög knall typ explosion som hörs över halva stan bara 45 sekunder efter skotten så kan det ju tänkas att han hört den.

Även om jag i grunden är skeptisk till det så tycker jag ändå att idén om att Fauzzi hört den här höga knallen istället för skotten ger en begriplig förklaring till de "43 sekunderna". Det som tidigare anförts om att han skulle ha sett fel på husnummer och sådant, det har för mig framstått som nödbedd rappakalja. Men om den här storknallen kan beläggas så tycker jag att det verkar rimligare.

Även Engström hör ju en knall, säger han, när han kommer ut från Skandia. Sedan flyttar han den knallen ner till Götabanken ungefär, men det kan man tvista om. Om han hört denna storknall så skulle det ju betyda att han kommer ut från Skandia i lagom tid för det, dvs att han är ute 45 sekunder efter skotten. I så fall kommer han ner till mordplatsen en dryg minut efter skotten, vilket stämmer fint med hur jag sett på saken efter åtskilligt tröskande av den.

De två idéerna finner sin mötespunkt eller gemensamma nämnare i Fauzzi, som ju blir involverad från bägge håll så att säga: både från förloppssidan och från knallsidan. Däremot noterar jag att Björkmans kamrater är frikopplade från knallsidan, och det tycker jag är synd – för om de hört knallen kunde man ju ha kopplat deras position till den, och på så sätt även reda ut skillnaden mellan bankomaternas tider. Men den gubben gick inte, utan vi får fortsätta med spejandet efter någon slags händelse som skulle kunna definitisera bankomateländet.

Tack men allt detta känner vi redan till, med undantag för ditt nya påstående om att man gjorde en slags generalsynk vid varje ombootning. Något material som styrker det påståendet har vi inte, utan det får du vara så god att plocka fram. Då ska jag gärna ta en titt på det.

Synkade bankomatklockor den 28/2, är inte kompatibelt med att dataklockan visade samma tid den 24/4 som den 28/2 när det gäller mordtiden. Kan vi bevisa att alla bankomatklockor synkades den 28/2 kan det därför inte stämma att dataklockan hade samma tid den 24/4 som den 28/2, håller du med?

Om det inte gjordes någon synkningen av bankomatklockorna vid omställningen den 28/2 borde det blivit en massa larm, på samma sätt som det borde blivit en massa larm om ytterligare en omställning gjordes mellan den 3/3 och den 24/4, hur ser du på det? Vad får vi för hjälp av befintligt material här?

Tillräckligt för att få en tid för Morelius som parkerad.

Let me do the math for you.

Enligt Helena L (vid postkontorets bankomat) föll skotten mellan 23.18.28 (då hon tryckte fel kod) och 23.18.56 (då hon var klar).

Skottiden (23.21.30) motsvarar bankomattiden 23.18.42.

Avvikelsen från Fröken Ur blir två minuter och 48 sekunder.

Åsa G och Klas N gjorde sina två uttag i Götabankens bankomat 23.15.39 - 23.16.49.

Med andra ord 23.18.27 - 23.19.37 (två minuter och 48 sekunder senare).

Det stämmer med Inge M:s tre minuter. Att GM väntade tre minuter stämmer med kamraternas uttag. Dessa tre uttag (Susanne L gjorde två och Helena L ett) tog inte en minut och 59 sekunder (tiden som registrerades av bankomaten). De tog avsevärt längre tid. Susanne L letade efter sitt bankkort (som Inge M berättade i Stockholms tingsrätt 1989). Glenn M gjorde en saldokontroll medan Susanne L letade efter kortet.

Det finns mer som bekräftar Inge M:s tre minuter.

Stort tack, särskilt för L10793 där platsnumrena framgår.

Vill bara uppmärksamma tråden på detta då det underlättar förståelsen av vad som händer inne i salongen.

Övervakningsappens klocka ("dataklockan") hade inte samma avvikelse från Fröken Ur den 24 april 1986 som den hade den 28 februari.

Den 24 april 1986 gick den 90 sekunder före Fröken Ur (enligt Sjödins kontroll i EG10019-4). Om den även ställdes mellan den 28 februari och den 24 april kontrollerades inte.

Nej en eventuell synkning av bankomaternas klockor med övervakningsapplikationen spelar väl ingen direkt roll för frågan om applikationens dataklocka gick lika den 28/2 som den 24/4. Det enda det betyder är att båda bankomaterna i så fall gått en och en halv minut före svensk normaltid den 28/2. I så fall skulle den av bankomaterna implicerade mordtiden ligga i mitten av det intervall jag givit, dvs mordet skulle ha begåtts vid 23.17.15. Den tiden ligger dock alldeles för tidigt, så redan detta förhållande vederlägger alltså synkning i kombination med "lika fel" tid på applikationen.

Som du kanske minns finns det tre binära variabler eller antaganden i det här problemet med bankomattiderna. Det första antagandet handlar om huruvida bankomaterna hade synkats ockaå alltså gick inbördes lika. Det andra antagandet handlar om huruvida applikationens dataklocka gått lika den 28/2 som den 24/4. Det är dessa två antaganden som vi diskuterar här.

Därtill hade vi det tredje antagandet, som Arto Valtonen bygger analysen i sin artikel på, och det är att "före" egentligen betyder "efter", dvs att dataklockans felvisning den 24/4 egentligen handlar om att den gått en och en halv minut efter Fröken Ur fastän Bankgirots kille säger att den gått före med en och halv minut.

Då ser du, att om du inför trean och alltså byter tecken på felet à la Valtonen så hamnar mordtiden tre minuter senare än vad som annars skulle vara fallet. Med antaganden (1) och (2) aktiva så blir mordtiden som sagt 23.17.15, och när man då aktiverar antagande (3) så flyttar det mordtiden till 23.20.15, vilket också är vad Arto påstår i artikeln – i alla fall ungefär, för det är avrundning med i leken också.

Min tidigare position i den här frågan, när jag hade gått på den där minan, var att antagande (1) var riktigt medan antagandena (2) och (3) inte kunde vara riktiga. Med andra ord trodde jag att bankomaterna var synkade men att systemet kunde ha bootats om så att inget underlag fanns för att säga att dataklockan gick lika den 28/2 som den 24/4. Vidare menade jag naturligtvis att "före" betyder före och inte efter, dvs att Arto gjort ett teckenfel i artikeln.

När jag nyligen gick igenom materialet en andra gång så insåg jag minan och eftersom den foten var bortsprängd så fick jag byta fot – om du ursäktar uttrycket. Sedan dess har jag alltså menat, att antagande (1) är ogiltigt medan (2) gäller, i alla fall ungefärligen. Bankomaterna var alltså inte synkade inbördes men däremot gick applikationens dataklocka ungefär lika fel den 28/2 som den 24/4. Vad Artos teckenbyte beträffar så står jag fast vid att "före" betyder precis det, dvs att (3) är ogiltig.

Då har jag redogjort för min historia i det här ärendet. Nu väntar vi på att Lebel ska styrka sitt påstående om att man utförde en generalsynkning av alla bankomater varje gång man bootade om och fick ställa om dataklockan. För egen del förhåller jag mig skeptisk till den propån, av skäl som jag redan utvecklat i detalj i flera långa inlägg. Så dem tänker jag inte upprepa här.

Däremot tänker jag upprepa min anmodan till Lebel att plocka fram bevisningen för det här påståendet om generalsynkningen. Tills den bevisningen dyker upp håller jag fast vid den ståndpunkt jag nått efter en vedermödor inklusive fruktlösa försök att få Arto på rätt våglängd. Sedan har vi dig här på forumet som omgående dyker upp ur buskagen så fort bankomatena kommer på tal. Lebel är ett nytillskott och han går ut hårt. Inget fel med det, men jag hoppas han har rejäla stövlar med tanke på det minfält han klampar runt i som en glad elefant.

Ja, här finns jobb för ljudtekniker att göra. Jag kollade när Matte jobbade med just den knallen. Men han var ju förlorad i att det måste vara ett skott. Det som stack ut mest för mig är att ljudet är klippt i början. Man hör bara ca 80-90% av den där knallen. Men om det är något störningsljud borde väl hela vara med? Eller kan ett störningsljud från en linje börja plockas upp av en annan?

Det hade varit fint om man fick det här bekräftat så att man kan avfärda det eller helt plötsligt få någon ny konkret sak att jobba med.

Bohemia stängde väl kl. 24?

Jag visste inte ens att Matte hade försökt sig på den här knallen. Jag slutade hålla koll på hans grejor efter typ ett dussin avsnitt men har kanske kikat lite någon gång då och då, när någon rubrik kommit upp som angått mig. Ljudforensiker växer nog inte på träd så när det dyker upp någon som påstår sig vara det så stiger förhoppningarna. Men sedan blev det förstås platt fall. Ändå tycker man att det borde sitta i alla fall någon med sådan utrustning och sådan programvara här på forumet. Problemet är bara att hitta dem och sedan få dem att sträcka upp handen.

Det som gjort mig skeptisk är just att knallen ligger alldeles i början av Samtal 1, för det är ju då som sannolikheten är som störst att det ska bli någon slags "statisk" störning. Du säger alltså att ljudpulsen är avklippt i framänden, vilket ytterligare förstärker mina farhågor om att det där oljudet kommer inifrån systemet istället för utifrån stan. Men om så pass mycket som 80-90% av ljudpulsen ändå finns på bandet så borde det ju räcka till för att analysera saken och förhoppningsvis kunna avgöra vad det är för slags oljud.

Sedan tycker jag kanske, att en kartläggning av vad vittnena hört kunde göras alldeles oavsett den ljudforensiska analysen. Värdet i en sådan kartläggning skulle emellertid bli ganska begränsat i avsaknad av en forensisk analys, utan det är just kombinationen av den tekniska sidan och vittnessidan som kan bli tillräckligt stark för att det här ska kunna leda någonvart. Det är därför som jag säger att vittneskartläggningen kommer i ett andra steg i analysen, för om man inte har någon ljudforensisk analys att hänga upp det på så kommer vittneskartläggningen mest bara att vara bortkastad tid.

Det första man undrar över med den där storknallen, om man nu skulle utgå från att den är verklig och inte bara någon störning på linjen, det är vad den är för något. Kanske kunde en ljudforensisk analys rentav ge en fingervisning om det. Det talar om avgasknallar, och det är väl även vad Stig Engström skyllde sin knall på, men sådana avgasknallar är nog betydligt vanligare i mordutredningar än i verkligheten. Även i Kennedymordet kryllar det av sådana avgasknallar, som naturligtvis inträffar i direkt anslutning till presidentmordet. Sannolikheten att ett fordon skulle avge en sådan avgasknall inom 45 sekunder från skotten som dödade Palme är försvinnande liten.

Därför menar jag att man kanske även får titta på andra möjliga källor till en sådan knall. Det går ju inte ens att utesluta att den skulle kunna vara planerad och organiserad, även om man då säkert får forumets köksbordspsykiater på halsen.

Men här får man ta en sak i taget. Det första steget måste vara att hitta ljudforensikern, och även att göra en grovöversikt över vilka som hör vad. Det som bekymrar mig i det avseendet är att det verkar så pass glest med öronvittnen på den knallen. Om man ska ta Eriksson på Olofsgatan på allvar så måste knallen rimligtvis ha kommit norrifrån, och då ligger det ju nära till hands att även Fauzzi och Pia Engström hört den. Men om knallen är så pass kraftig tycker man att det borde finnas ett antal andra vittnen däruppe i krokarna.

För om knallen finns så tydligt på LAC-bandet i Samtal 1 så måste ljudet ha kommit norrifrån och rullat nedför Sveavägen. Det stämmer även med att Engström hört knallen när han kom ut från Skandia. Men alla andra vittnen därnere då? Är de stendöva allihop eller är de för upptagna med Palme? Och hur står det till med folket kring kioskerna och biograferna? Som sagt måste det rimligtvis finnas att antal vittnen som har hört en så pass kraftig knall. Det här är ett blodhundsjobb att sniffa fram allt som finns, av ungefär samma slag som min egen blodhundsjakt efter tidsuppgifter i materialet som kan användas för att bestämma händelseförlopp och mordtid.

Sedan om Fauzzi så håller jag visserligen håller jag med om det du säger om att han hade huvan uppdragen och freestyle på öronen, och därför kanske inte borde ha hört skotten på sådant avstånd. Men det kan ju vara så att smällarna kom "mellan låtarna" eller att rentav bandet tagit slut och det var tyst i lurarna. Dessutom hade Fauzzi som sagt mött och sett Palme, vilket gjorde att han genast satte smällarna i samband med Palme.

Jag har fortfarande väldigt svårt att acceptera att hela Björkman-gänget skulle kunna ha funnits på vägen mellan Fauzzi och mordplatsen och alltså skymt sikten. Det jag möjligen kan acceptera, det är att en ensam Stig Engström kommit ut och funnits ivägen. Men även det ter sig för mig tveksamt. Jag ville i alla fall peka på att om det är storknallen som fick stopp på Fauzzi så torde Engström vara i farten då.

Men i så fall tycker i alla fall jag att Fauzzi borde ha nämnt att han såg en gubbe gå därnere och så såg han Tensonmannen kika ut från Dekorimas entrénisch. Gubben är ju ändå någon som tillkommit sedan Fauzzi mötte paret Palme och då tycker man att han borde ha stämt av den gubben mot Tensonmannen och kommenterat det, typ att "det var två gubbar där men den jag mötte hade gömt sig inne i nischen och stod och tittade ut."

Att hela Björkman-gänget skulle finnas ivägen, det håller jag kort sagt för uteslutet. Och eftersom de definitivt inte är inne på banken vid skotten så måste de stuckit redan innan Fauzzi kom och alltså befinna sig norr om honom. Hur långt norrut är en öppen fråga, och jag välkomnar varje idé om hur man ska kunna bestämma den saken – vilket analytiskt är detsamma som att bestämma hur mycket Götabankens bankomatklocka går före Postens.