Citat:
Ursprungligen postat av
Lebel
Det sägs indirekt i EG10019-3.
"Dataklockan ställs av en dataoperatör, och det görs manuellt mot egen eller annan tillgänglig klocka. Någon kontroll mot Fröken Ur görs inte. Dataoperatören kan också ställa respektive Bankomatklocka, genom det centrala datasystemet."
Klockorna i Sveriges 489 bankomater var tvungna att synkas med övervakningsappens klocka ("dataklockan") när den senare ställdes. Av flera skäl. BankomatCentralens personal kunde förklara den saken. Om polisen frågade. Det gjorde inte polisen (inte granskningskommissionen heller). Polisen frågade om bankomaternas klockor gick fel. Polisen frågade inte om de gick lika fel. Som framgår av EG10019.
Övervakningsappens klocka ("dataklockan") ställdes den 28 februari 1986. Klockan 8.00 på morgonen. Med hjälp av en väggklocka. Klockorna i Sveriges 489 bankomater synkades med övervakningsappens klocka ("dataklockan") och gick sedan lika fel. Med all sannolikhet gick de fortfarande lika fel 15 timmar och 21 minuter senare. Skillnaden var försumbar.
Jag undrar om du har sett Arto Valtonens bloggartikel om bankomattiderna? Där finns rentav lite mer material än de två dokument som lagts upp på Palmemordsarkivet. Här är i alla fall länkarna till alla tre:
Valtonens artikel:
https://ar2valtonen.blogspot.com/2020/08/bankomat-tiden-som-blev-otjanlig-da.html
Palmemordsarkivet EG10019:
https://drive.google.com/file/d/1NwsfaLAP4_puxlZNtrJSnyJfuaZaUgZx/view
Bilaga till EG10019:
https://drive.google.com/file/d/1w5crYxTGdi4rkeXxxyqVo_Is1TQK89Ih/view
I Bankomatcentralens utlåtande den 17/4 1986 står följande:
Vad vi med säkerhet vet är, att rubricerade automater hade samma tid som övervakningsapplikationen tiden före kl 16.59 den 28 februari 1986 och tiden efter kl 07.56 den 3 mars 1986.
Källa:
https://1.bp.blogspot.com/-ekpDTtdFu9Q/X0RCveOgFdI/AAAAAAAAjF4/JgEWPfcmNBAsDF3EtBJ0tIkky6iulvSRwCPcBGAsYHg/w397-h640/20200825_002921.jpg
När jag läste den här formuleringen för tre år sedan så fick jag intrycket att det betydde precis vad du du säger om systemet, nämligen att bankomaterna vid mordplatsen gick "lika fel". För om båda två "hade samma tid" som övervakningsapplikationen så följer det att de också inbördes hade samma tid dvs att de "gick lika".
Den tiden behöver emellertid inte vara "rätt tid" i meningen svensk normaltid utan övervakningsapplikationens (som noga räknat inte ens fanns på Bankomatcentralen utan hos Bankgirot) dataklocka ställdes manuellt mot väggklockan i Bankgirots datahall eller möjligen personligt armbandsur. Så om dataklockan gick fel, men bankomaterna "hade samma tid" som dataklockan, så betyder formuleringen i Bankomatcentralens utlåtande att båda bankomaterna vid mordplatsen "gick lika fel".
Så tolkade jag det utlåtandet. Men vid närmare granskning visade det sig, att den bokstavliga tolkningen inte var riktig. Formuleringen i Bankomatcentralens utlåtande hör till kategorin "synnerligen olyckliga" formuleringar, för den är missvisande just därför att den bokstavligen betyder vad jag just förklarat.
I själva verket har man i formuleringen underförstått de två minuters felmarginal som fanns inbyggda i övervakningsapplikationens funktion, och som alltså tillät att enskilda bankomaters klockor avvek med upp till två minuter åt vardera hållet från övervakningsapplikationens dataklocka.
Den här felmarginalen är alltså underförstådd, och vad formuleringen i utlåtandet egentligen betyder, det är helt enkelt att bankomaterna vid mordplatsen under mordhelgen inte avvek med mer än två minuter från dataklockan inne på Bankgirot.
Den här korrigeringen, som jag inte upptäckte förrän tidigare i år, betyder alltså att de två bankomaterna vid mordplatsen inte alls behöver "gå lika" – vare sig det är "lika rätt" eller "lika fel" – utan de kan i princip avvika med upp till fyra minuter gentemot varandra.
Antagandet om att bankomaterna "gick lika fel", som jag hade arbetat med i mina förloppsanalyser, visade sig alltså vara ogrundat. Det löser visserligen en del knotiga problem i förloppsanalysen rörande Björkmans kamrater och vittnet Fauzzi, men samtidigt öppnar det upp en frihetsgrad i tidssystemet som då inte längre är definitiserat.
Tidigare kunde jag hänga upp Götabankens bankomattid på Postens bankomattid, och Postens bankomat kunde synkas till mordtiden genom Helena Lähdes uttag. Men i och med den här upptäckten har alltså länken brutits mellan Postens och Götabankens bankomattider, och därför letar jag efter något annat sätt att definitisera systemet, dvs någon annan händelse som man kan använda till att åtminstone ungefärligen "låsa" Götabankens bankomattid visavi Postens – eller visavi någon annan förankringsbar tidskälla.
Rörande möjligheten till central omställning av tiderna i landets samtliga 489 bankomater så måste man komma ihåg, att det kunde inte göras på ett bräde utan de måste gå in i automaterna en och en och ställa om dem. Om de kunnat ställa om alla automater med ett enda kommando så skulle ju övervakningsapplikationen vara helt onödig utan i så fall kunde man göra en "central reset" för samtliga bankomater med jämna mellanrum och på så vis garantera att alla bankomaters klockor alltid gick lika.
Så verkar emellertid inte systemet ha varit uppbyggt, utan istället ställde man om bankomaterna en och en "vid behov", dvs när övervakningsapplikationen larmade. Denna tingens ordning ledde då till en värld där bankomaterna kunde visa inbördes olika tid och där landets samtliga 489 bankomater torde ha uppvisat en klockformad statistisk fördelning kring dataklockans tid.
Syftet med övervakningsapplikationen var att "klippa svansarna" på fördelningen dvs plocka in utliggarna som stuckit iväg mer än två minuter åt endera hållet. Då handlar det alltså om att enstaka automater trillar ut ur intervallet lite då och då, varvid applikationen larmar och personalen får gå in och korrigera den bankomatens klocka så att den går lika som dataklockan.
Då ser man, att i det här systemet fanns ett systemfel inbyggt, nämligen att hela kollektivet av bankomater kunde driva iväg från svensk normaltid i en slags växelverkan med dataklockan på övervakningsapplikationen. För att hålla den genomsnittliga klocktiden i landets alla bankomater någotsånär lika med svensk normaltid förutsattes en viss disciplin med att hålla efter systemet. Vad det verkar var det emellertid lite sisådär med den disciplinen, vilket framgår av att övervakningsapplikationens dataklocka gick en och en halv minut före Fröken Ur vid kontrollen den 24/4 1986 (se EG10019, sidan 7 i pdf:en).
Även om det inte explicit framgår av det material som blivit tillgängligt så finns i alla fall all anledning att tro att övervakningsapplikationens dataklocka gick ungefär "lika fel" vid mordet den 28/2 som vid kontrollen den 24/4. Dataklockan ställdes om varje gång man bootade om systemet inne på Bankgirot, och då fanns en logg på sådana ombootningar där man kunde läsa att systemet bootats om vid 08-tiden på morddagsmorgonen, den 28/2. Om systemet bootats om någon gång mellan den 28/2 och 24/4 framgår alltså inte uttryckligen av materialet, men är ändå nästan säkert därför att man kollade dataloggen för just ombootningar men nämner inget om att systemet bootats om under de åtta veckor som gått. Det är ju relevant i sammanhanget och då borde det naturligtvis ha omnämnts.
Men även om en sådan ombootning mot all förmodan ägt rum så kan man ändå utgå från att man ställt övervakningsapplikationens dataklocka "lika fel" efter ombootningen som före. För om man skulle företa någon större justering av dataklockans tid visavi svensk normaltid så skulle en uppsjö av bankomater trilla ur felintervallet och därför orsaka "masslarm" och en massa extrajobb för folket på Bankomatcentralen. För att undvika sura miner kan man därför utgå från att man ytterst sällan gav sig in på sådana storjusteringar. Det är just det här som är det inbyggda systemfelet, och det är just därför som man ställer dataklockan efter väggklockan inne i datahallen, som ju går "lika fel" mest hela tiden.