Citat:
Ursprungligen postat av
firebird1974
I tisdags så var det ett avsnitt av serien Signs of a Psychopath som går på Investigation Discovery och där handlade det om en mördare som mördade sin granne på grund av avundsjuka.
Med sina sista andetag berättar en döende man i ett larmsamtal att vännen som knivhögg honom är dödsängeln. Polisens utredning avslöjar bedrägeri, svartsjuka och raseri.
Mördaren påstår i förhör att han fick en " blackout " när han begick mordet, Tre st rättspsykiatriker menar att mannen ljuger eftersom han kommer ihåg att han högg vännen en gång, I själva verket högg han sin vän 57 gånger, han kommer ihåg att han duschade när han kom hem efter mordet men kommer inte ihåg att han eldade upp sina kläder och masken av lie mannen som han bar när han smög in och mördade sin vän han kommer inte heller ihåg om han tog med sej kniven hemifrån eller om han tog en kniv som fanns på brottsplatsen han kommer ihåg att tv stod på när han begick mordet men han kommer inte ihåg hur han kom in till sin vän.
Rättspsykiatrikerna vittnar om att en blackout eller ett trauma som kommer utav ett mord eller ett annat grovt brott suddar ut hela minnesbilden, han kan alltså inte komma ihåg det han påstår sej komma ihåg och precis som Maja så kommer han bara ihåg det som kan gynna honom själv och något sådant minne som du kan slå av och på när det talar till din fördel existerar således inte.
Ok, intressant.
Det kräver mer kunskap och läsande för att förstå, men vad gällde ishockey- händelsen verkade lagkompisen ha vissa minnen, medan andra var borta.
Det verkar då handla om själva händelsen, när skridskon kom åt halsen (gissning), medan andra delar finns kvar.
Och det fall du refererar till kanske inte handlar om samma typ av bortträngning, då det mer handlar om en sinnesstämning (eller hur man ska uttrycka det?), som kanske inte inträder bara när gm gör för honom komprometterande akter?
Nu är det här förstås rent hypotetiskt, och jag har ju aldrig stängt dörren helt till att Maja kan ha deltagit på något plan, men min huvudtes är ändå att Maja har vaknat (därav också en rörelse vid mobilen 02:33), och gått upp för att se vad som händer. Kanske legat kvar och inte vågat sig dit. Hört, förstått.
Jag håller fast vid at det finns ingen bevisning för vare sig det ena eller det andra.
Maja kan tala sanning, men hon kan också ljuga, undandhålla saker (av andra skäl än deltagnde om mord, såsom det står i domen).
Om Maja sett något, eller gjort något som sedan känns som ett övergrepp mot det hon står för, eller som hon senare förstår var mer än att Johanna behövde hjälp.
Det är då jag kan tänka mig att det som kallas
dissociation , förnekande eller bortträngning har inträtt av just denna händelse.
"
Dissociation kan till exempel ta sig i uttryck i en oförmåga att minnas hela eller delar av den traumatiska händelsen, eller en känsla av ett utanför kroppen-tillstånd. En person som dissocierar integrerar inte den inkommande informationen, han/hon tappar i kapacitet att integrera kunskap, känsla och minne. Det dissocierade är avspjälkat, men med en gömd ”observatör” så att minnet förblir intakt och möjligt att återkalla. Dissociation kan betraktas utefter ett kontinuum, det vill säga man kan dissociera litet eller mycket."
https://www.traumaterapi.net/sv/palvelut/dissociation/
"
Det förekommer att man gör skillnad mellan mera primitiva och mera mogna, sofistikerade försvarsmekanismer (eng: primitive versus mature defence mechanisms), de förra vanliga tidigt i barndomen och de senare vanliga senare under uppväxten och i vuxen ålder. Gränsdragningen är dock godtycklig och det är mera sällan som man tillämpar den. I strikt bemärkelse är det endast projektion, förnekande, dissociation och splitting som räknas som kan räknas som primära"
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=prim%C3%A4ra%20och%20sekun d%C3%A4ra%20f%C3%B6rsvarsmekanismer
Tyvärr komer vi aldrig att få veta hela sanningen om vad som hände den där hemska natten.
Jag tror att Johanna är ett unikum, och att hennes oförmåga att hantera vardagliga situationer är mycket primitiva, vilket gör att det ständigt blir konflikter av "ingenting". Hon blåser upp obefintliga konflikter som mer kan definieras som vardagligt skav, vilket beror på hennes tydliga sida av att alltid känna sig hotad av andra. Lättkränkt och sjukligt långsint. Hämndgirig. Aldrig kunna förlåta eller gå vidare. Dramaqueen.
Denna sida har Maja blundat för, hon har inte velat se detta i sin helhet. I sitt inre vet hon, men vill inte ta in det. Lite liknande som när man är förälskad. Man ser de dåliga sidorna, men man väljer att bortse från det obehagliga. Man kan t o m vända de dåliga sidorna till något positivt. Såsom några av Johannas vänner gör.
Minns någon som menade på att Johanna var väldigt moralisk och inte var rädd för att säga till folk när de gjorde fel. Vad den vännen inte såg, var att det Johanna ansåg var fel, var uppblåsta konflikter som Johanna själv skapade till berg, och att andra skulle kanske inte ens notera att det var ett problem, gå vidare, möjligen kommentera det.
Maja kan känna en inre skuld, något som hon inte vill kännas vid. Hon har blundat länge, och med sina egna tillkortakommanden, har hon inte mäktat med att hantera Johanna och det motstridiga. Nu har det hemska hänt... och hur ska hon stå ut med sig själv? (Nu utgår jag från att Maja inte delatagit i mordet, men med allt hon vetat om Johanna).
Johanna däremot, hon vet och minns nog allt.
Hon har agerat rationellt bara minuter efter mordet. Hanterat Maja, grannen, och göra sig av med en död kopp. Hanterat vänner på morgonen därefter och polisen.
På bara några timmar, finns bara lite DNA kvar på en duschstång och vid golvbrunen, en för snabb lögn om cykeln, och oförstånd att ta med mobilen till dumpningsplatsen (var den på flygplansläge och avslöjades geno att ficklampan sattes på??) och det ännu dummare beslutet att åka till Dollarstore för at köpa kemisk bensin.
Några små missar där, som blev avgörande.
Men ändå.
