Citat:
Ursprungligen postat av
sybel
Jag kan inte minnas att jag skrivit något över huvud taget där jag inte kunnat referera till FUP och motivera mitt ställningstagande.
Har du något i färskt minne får du gärna skriva det.
Jag misstänker lite att du gör samma miss som jag gjorde när jag införlemmade dig bland underjordspredikanterna.
Att M var hårt bunden till J skriver jag under på, men jag ser inte förhållandet som någon traumatisk eller destruktiv relation i egentlig bemärkelse. Destruktiv var den definitivt men inte på det sätt man vanligtvis avser.
Min jämförelse med en båtresa speglar min syn på deras relation. M kliver frivilligt I båten och har sedan inga tankar på att kliva ur, då det alternativet förefaller ytterst riskfyllt. J styr och M åker med.
De hade mycket positivt tillsammans, delade många upplevelser, var väl ungefär lika omogna och trivdes förtäffligt i varandras sällskap,
MEN ... det var på Js villkor.
Det enda exemplet vi fått ta del av när M satt sig upp mot J är när hon är snedtänd och inte vill gå in på Nöjet. Då demonstrerar J sin makt.
Övriga tillfällen vet vi inget om, men gissningsvis rörde det sig inte om något som var viktigt för J. Kanske handlade det om vilken dagsaktivitet de skulle ägna sig åt?
M kunde ta sig egentid och vila. Då gick J ut med någon annan.
Vad hade hänt om J inte hittat någon annan villig?
Hur ofta hade M kunnat ta vilopaus innan J skulle sågat henne som tråkig?
Jag ser M som ett offer för Js behov. J utnyttjar hennes godtrogenhet och svagheter för att stärka sin självbild och nära sin destruktiva sida. Hon vet mycket väl vilka Ms svaga sidor är och hon vet vilka knappar hon skulle trycka på för att hålla M i schack, liksom M vet hur hon skulle navigera för att inte iritera J.
Hon inviger M förtroligt i sina mörka vrår, sitt hat, sin kränkthet och sin händlystnad. Hur M tar emot det vet vi inte, men vi vet att hon inte tar tydligt avstånd - anledningen spekulerar vi runt.
Vad vi mer vet är att M berättar om Js mordplaner på ett skrämmande lättsamt sätt, vilket tyder på att de var ett vanligt förekommande samtalsämne, normaliserade till något näst intill trivialt. Destruktionen är ett faktum.
OM M var delaktig i badrummet är den fullbordad.
Så även om deras relation medförde mycket positivt, var den samtidigt destruktiv, som jag ser det.
Du använder den här haschgrejen som något som visar att Johanna straffar Maja när Maja inte vill göra som Johanna vill. Det är dock inte så som Maja berättar i förhör 1/12. Det är en förvanskning.
Det enda som händer är att de blir osams om 1) ifall de ska in på Nöjet och 2) ifall Maja ska med hem till Johanna. I det ena fallet är det Maja som inte ger sig, i det andra fallet är det Johanna som inte ger sig.
Till att börja med får de både två obehagliga synhallucinationer:
Citat:
M: Men jag trodde ju det var i demoner i Johannas lägenhet och hon trodde jag var en demon.
Sen hindrade inte Johanna Maja från att gå hem när de var vid Nöjet, utan det var tvärtom. Det var Maja som hindrade Johanna från att gå in. Maja hade kunnat gå hem när hon ville:
Citat:
M: Nej men tanken var ju sen då att vi skulle gå till eller ja men att vi skulle till Nöjet liksom men jag, jag kände ändå liksom nej det här går inte. Men hon var, hon ville verkligen och ja jag åkte med i bilen. Johanna körde inte alltså så, vill jag bara säga, och jag sa hela vägen liksom nej jag vill inte, jag vill inte och ja, eh, och till slut så ja så skulle vi bli avsläppta på Nöjet då och då tog jag tag i Johanna nej vi ska inte gå in. Det går inte, det funkar inte liksom och då börjar hon liksom skrika på mig bara släpp mig och det liksom, ja och ja men vi gick inte till Nöjet den gången i alla fall utan åkte hem till Johanna igen och hon stängde ute mig ur sin lägenhet och så.
Johanna ville gå in på Nöjet, Maja ville inte gå in men istället för att gå hem själv hindrar hon Johanna från att gå in. Johanna faller tydligen till föga och tar med Maja i bilen när Johanna bestämmer sig för att åka hem. Johanna vill inte ha med Maja in till sig. Johanna kanske mår dåligt, Maja har kanske klättrat på väggarna eller varit våldsam tidigare, det vet vi inte. Men Johanna åker hem och Maja har också möjligheten att åka hem till sig. Att Johanna inte vill ha med Maja hem behöver inte betyda att det är ett straff.
Nästa dag till Johanna gå ut men Maja vill inte. Maja stannar hemma, så tydligen kunde hon säga nej när det var något som hon själv inte vill göra. Hm.
Citat:
M: Eh, ja det slutade med att jag åkte hem och ja sov och sen så kände jag och Johanna att vi behövde liksom prata om vad det var som hände då på ja men sen när vi hade vaknat då båda två. Och Johanna ville ju gå ut på Nöjet dagen efter, eller ja det här hände på, vi åt haschkakan på fredagen och sen nu på lördag och då ville Johanna gå ut igen då och jag var så här jag totalvägrade då också och då blev hon, ja hon blev sur på mig. Ja, tyckte jag var liksom party pupper. Tråkig.
F: Mmm. Och hur blev det då? Hon ville men du ville inte.
M: Nej hon gick ut och jag var hemma.
Så efter att Maja har förstört Johannas utekväll på fredan genom att fysiskt hålla i Johanna när hon ville gå in på Nöjet, och få Johanna att åka hem igen, så vägrar Maja att gå ut på lördan och stannar hemma. Det måste ju ha inneburit slutet för deras vänskap enligt ditt sätt att se på det? Men nej, de gick vidare och fortsatte vara nära vänner.
Att 16-18-åringar tjafsar ibland är normalt och inget unikt i Johannas och Majas vänskap. Precis som en massa andra 16-18-åriga tjejer som har tjafsat och varit osams så redde Johanna och Maja ut osämjan.
Johanna var själv påverkad av haschkakan som framgår av Majas uppgifter. Hon såg demoner. Men du lägger ansvar på Johanna att agera som om hon var opåverkad. Hon ska inte bara vända i dörren till Nöjet (vilket hon gjorde), ta med Maja i bilen (vilket hon gjorde) utan också ta med Maja in i lägenheten - vilket hon inte ville. Maja hade valet att gå hem, vilket hon inte ville och istället hängde sig kvar i Johannas trappuppgång.
som sitter bakom ett anonymt nick och försvarar en sådan individ som Fröken Hellm*n var och mycket troligen också kommer att förbli. 