alkohol, 3.2 i promille, självmordstankar, till att bli utsläppt från psyket igen

det börjar lite som vanligt, fast det är inte som vanligt. jag mår sämre än nånsin, och jag har en hel del suicidala tankar.

jag börjar med 5st 7,2or.
Dessa tar slut rätt fort, o jag börjar bli full, men långt ifrån där jag vill vara.
Jag kollar mitt bankkonto. Jag har ca 200kr kvar.
Jag ger mig ut o går till bolaget. Köper 2st 64kr vin (1liter 14% x2), o nåra öl.
Jag dricker vinet. jag börjar bli riktigt full. Vinet börjar ta slut o jag börjar dricka ölen.
Nu snurrar det ordentligt.
Har nu druckit 5st 7,2, 2l 14% vin, o 2 st 7.2% till.
Har 2 öl kvar.

Jag börjar skriva avskedsbrev till folk. Tar fram knivar i lägenheten. Får eufori för att nu skall jag faktiskt göra det. Nu skall jag äntligen få se vad som finns på andra sidan.
Skiter i detta livet. Dra åt helvete bara. Känner en enorm lättnad, nånting jag aldrig känt förut.

Jag skickar iväg mailen till min familj med mina avskedsbrev.

Jag tar fram kniven o ställer mig i hallen. Nu skall jag bara ha mod att hoppa o låta kniven gå rakt i mig i fallet. Jag vill hoppa rakt på kniven.
Men jag bangar.
Jag är för feg.
Jag försöker snitta mig på halsen, på armarna, jag blir despereat.
Jag vill bara dö nu. Jag ställer mig upp igen, o tänker jag måste fan hoppa rakt på kniven nu vafan sysslar du med. Det är bara att göra det. Kom igen nu.
Precis som när du var liten, då du skulle ta guld fisken. Du måste dyka rakt ner i vattnet. Inget kommer hända.
Det måste vara precis som när du var liten, du måste doppa dig, det är inte så kallt i vattnet.
Jag försöker ta modet till mig.
Jag vet inte inte hur länge jag håller på såhär.

Men då ringer det på dörren. Det är polisen och ambulansen. Familjen har ringt 112. Nu tar de mig till psyket.

När de hämtade mig blåste jag 3,2 i promille.

Nu ligger jag här i psyket o måste nyktra till innan jag får nån hjälp. De kommer in, gör ett nytt blås. 2.6
En timme senare, 1.8.
Jag börjar nu må riktigt dåligt. Men e fortfarande packad som fan.
Inser var jag är. På psyket. Va fan gör jag här. Vad har jag gjort.

Börjar gråta. Får blåsa på nytt - 1.2. De säger - " du kan inte få nån medicin förrän du blåser 0.2 "
ok.
mitt hjärta slår i 180, bokstavligen. 180. mitt blodtryck är just nu 160/125

en timme till går, 0.8
pulsen är just nu 160, så den har gått ner något.

en timme till. 0.4. räcker inte.

en timme till.
nu blåser jag 0.0.
pulsen är 150.
jag får 4st stesolid.

30 min senare. pulsen är fortfarande 150.
jag börjar få panik

doktor kommer in, frågar om jag hallucinerar, jag säger nej.
jag får 4st stesolid till.

pulsen går ner till 130.
nu börjar jag bli allvarligt nojjig. börjar gråta igen.

doktor kommer på nytt, ger mig ytterligare 4st stesolid.

en timme senare har pulsen bara gått ner till 120. jag mår fortfarande riktigt dåligt.

doktor säger att jag måste få heminevrin.
jag får 900mg heminevrin. 3st tabletter.

det går 45 minuter, nu börjar pulsen gå ner.
jag somnar.


10h senare vaknar jag, får 3st nya heminevrin.
nu börjar jag känna mig bra helt plötsligt. undrar vafan är heminevrin för nånting. googlar de. (ja man får ha mobilen med sig på psyket)
inser detta är värsta lyx GABA medicin. känner mig nästan hög.
jag går o äter frukost, helt borta i skallen, flummig som fan, sen går jag o lägger mig igen.
vaknar då det är lunch. aldrig varit så hungrig förut. äter upp allt på 5 min men är fortf hungrig. får extra mackor.
går o lägger mig igen.

nästa gång jag vaknar är jag groggy som fan, träffar läkare i ronden, varpå han förklarar läget för mig o jag börjar inse allvaret i det hela,
5 dygn senare med sakta utrappning av heminevrinet tills jag är helt normal igen, blir jag utsläppt.

Lät inte som någon särskilt rolig kväll, hoppas du mår bättre idag.

Vad är det som får dig att vilja ta livet av dig?

Det mesta verkar korrekt, men man får aldrig 4 stycken stesolid på en gång, och inte upprepas det heller vid tre tillfällen. Hungrig blir du för att du säkert också fått en spruta med B12 / Tiamin i häcken. Det får man alltid, för att undvika hjärnskador och alkoholdemens. Hemenivrin får man för att inte få delirium och krampanfall.

Har varit med om det där vid flertalet tillfällen i mitt liv, är aldrig roligt att gå igenom och ångesten på psyket är ett helvete, bara misär och elände där inne, som något nämnde tidigare så tror jag du var lite för borta för man får aldrig 4 st stesolid på en gång, 1 max och typ 3 om dagen uppdelat som mest.

Hoppas du mår bättre mannen och hoppas att du får ordning på saker och ting.

Jösses, ärligt skrivet, hoppas du kommer ur den där bubblan

Så du förbränner alltså 0.4 promille i timmen.?! Det är mycket, jag som har bra lever bränner 0.2 i timmen.

Fan, tycker synd om dig o hoppas livet ordnar upp sig vännen. En flashback vän

Missade att skriva att dom gav mig 2 stesolid först, så fort det blev 0.4 promille. Men de tog inte. O eftersom min puls var så hög gav de mig dessa doser. Men eftersom stesoliden inte funkade, efter så hög dos, så gav de mig heminevrin istället. Allt detta står i min journal. Du får tro eller inte tro. Men löjligt om du tänker att du har nån slags överblick på hur exakt alla överläkare resonerar. Den kollen har du inte.

Varför mår du så dåligt?

Tack för att du delade med dig. Jag har en liknande upplevelse (och hoppas att det är okej att jag lånar din tråd lite grann) med en promillehalt på en bit över 4 och kördes med ambulans till akuten på grund av misstänk skallskada efter fallet utomhus på sten. Jag hade dock inte skrivit några avskedsbrev eller dylikt – jag drack innerst inne för att inte vakna mer. Jag hade helt enkelt fått nog och jag känner en skam för sådana beteenden, liksom fortsatta självskadande beteenden med bland annat andra substanser, även om alkohol har konsumerats sedan detta tillfälle som skedde tidigt det här året.

Röntgen visade inga synliga blödningar eller anomalier varpå jag förflyttades till akutpsykiatriska avdelningen för tillnyktring. Vid klockan 20 blåste jag fortfarande över 2 promille men jag hade bestämt mig till varje pris att jag skulle därifrån, trots försök från både familj, släktingar, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor att övertala mig att stanna för övervakning.

Till sist fick jag tag i en taxi som skulle på rätt håll, till den härliga summan om 1 500 kronor – pengar som jag inte hade och tog då ett snabblån. Jag gjorde också klart för sjukvårdspersonalen att de inte fick underrätta mina anhöriga.

Väl hemma började drickandet igen – så fruktansvärt tragiskt och idiotisk. En stor flaska vodka och en Arboga 10.2% dracks upp och nästkommande dag drog ett helvete i gång eftersom psykiatrin lagt en akutbevakning till mitt län. Jag blev slutligen hittad inomhus av min bror. Över tio missade samtal på telefonen, för den hade jag i ett annat rum. I det läget var de redo att skicka polisen eftersom jag har en LVM på gång på mig – sjukligt nog har jag så sanslöst svårt att hålla mig nykter trots att kroppen börjar ta stryk på allvar, ett oerhört bra bemötande av både psykiatrin och kommunen liksom Socialtjänsten.

Det fungerar i några veckor och sedan öppnar sig avgrunden igen. I en låt av Tom MacDonald som heter "Hang On" beskriver han oerhört bra känslorna som uppstår efter avslutad konsumtion. Och som längst har jag varit ren i över fyra år men demonerna kommer likt förbannat tillbaka.

https://www.youtube.com/watch?v=l5GaVKX9NDQ

Tom MacDonald - "Hang On"

Utdrag från första versen:

"I thought it would be better when I'm older
Celebrating birthdays with the devil
On my shoulder we liked to drink together
But the minute I got sober
You started sayin' things that I've
Had trouble gettin' over
Now I'm just alone and I'm tired
I got twenty feet of rope
But I got nowhere to tie it
To climb out of this hole
Or pull myself any higher
'Cause I'm exhausted and my bones are heavy
Coated with iron
Forged in a fire and moulded with pliers"

Utdrag från andra versen:

"I feel like I've been livin' on the dark side
I know it's hard to tell
But I've been goin' through a hard time
Fightin' in a blindfold with my
Ankles and my arms tied
I'm runnin' outta places where the
Bruises and the scars hide
Honestly, I'm angry and exhausted
I'm appalled at what the therapy
And medicine have cost
And I'm still tortured by the feelings that
They told me they could cure
I'm runnin' outta options, that's for sure
I don't want the sympathy or sorries
I'm not in it for the glory
Bein' popular is boring
I just wanna tell my story
All that sappy shit is corny
I won't make it 'til I'm forty
With the way that I've been feelin'
I might go before the morning"

Också Dax har en fantastisk låt om specifikt alkoholmissbruk. För den som har problem med alkoholen och dricker med syftet att bara dämpa, och inte njuta, bör kunna relatera väl till hans "Dear Alcohol".

https://www.youtube.com/watch?v=k5ZtZEtDEGo

Utdrag från refrängen och första versen:

"I got wasted cause I didn’t wanna deal with myself tonight
My thoughts get drowned until I feel alright
I keep drinking til I’m someone I don’t recognize
I got wasted
I got wasted cause I didn’t wanna deal with myself tonight
My thoughts get drowned until I feel alright
I keep drinking til I’m someone I don’t recognize
I got wasted

Repeat the cycle everyday I gotta start with a drink
My life been getting sorta crazy and I don’t wanna think
I look myself right in the mirror and I don’t even blink
Then I get angry take the rest and pour it right in the sink
I know where this road goes
alcohol ain’t my friend but i keep drinking cause these demons roam and follow me round everywhere I go
it clouds my mind and soul
it turns my heart cold
but I keep drinking cause it makes me feel like I’m not alone
I having problems my pride won’t let me reach out
Looking at this bottle having nothing but doubt
Don’t wanna drink but it keeps coming around and around and around"

Fruktansvärda låtar för den utomstående som inte lider av denna helvetes monsterpersonlighet och det besvär som varenda dag, varenda timme och ibland varenda minut känns som en annan person som befinner sig i ditt huvud och i ditt bröst, och denna person vill dig inte väl...

Tillägg:
Ytterligare en låt av Tom MacDonald handlar om den brutala utsättningen som följer av omfattande missbruk av alkohol eller bensodiazepiner. Den är också brutalt ärlig... det är inte coolt med missbruk, att poppa piller, supa skallen av sig och så vidare. För somliga av dessa individer slutar det så här i stället, om inte döden kommer först.

Tom MacDonald - "Withdrawls"
https://www.youtube.com/watch?v=KOtA6qCh8Vo

Utdrag från första versen:

"The doctor said to talk to him
If I wanted to get off my meds
But I never called his office in
Poured the bottle in the garbage can
I'm stuck in this apartment and
I'm anxious like the cops are here
I tried to call, like, all my friends
None of them are answering
Is this the moment where I can't control it?
Got no appetite, I guess the party's over
I can't sleep at night, and I keep rolling over
'Cause my skin is itchy and the paranoia
Got me worried, sick, and it is so annoying
I been throwing up, it looked like motor oil
But I chose to quit, and now I can't avoid it
The right things to do are the hardest choices
Is this the moment when I need a donor?
Liver failing from the liquor pouring
All the room is spinning, it ain't vodka soda
What is almost killing me is being sober"

Fyfan vilken ångest som måste infinna sig efteråt...
Nog för att en rejäl bläcka kan vara "behövlig" ibland för att rensa hårddisken (kan jag känna då och då) och för att få en upplevelse av eufori att infinna sig ibland så kan jag se hur lätt det är för att det hela ska till sist balla ur rejält.
Har man inte ångest redan så får man det av att läsa här.
Jo det har hänt att anhöriga och vänner har uttryckt oro och frustration över min konsumtion (typ periodare) och även om jag är glad i hågen som man säger så blir jag bara irriterad när jag får till mig det som jag uppfattar som gnäll.
För jag klagar inte. Jag är en hyfsat positivt och glad person, särskilt när jag är påverkad.
Och jag tycker inte att det är rätt av dem att "pissa på min parad" och glädje stund.
Ingen vill prata med en när man är totalt slirig.
Det kan jag ha en viss förståelse för men ändå. Även om jag håller en god ton så retar det mig då jag anser att deras synpunkter på min konsumtion är att typ lägga sig i hur jag lever och lär.
Jag skiter i vad andra äter och dricker och jag tycker att de ska göra det samma.

Men.

Jag vet innerst inne att det är av ren och skär omtänksamhet att man bryr sig. Och jag vet att det är jobbigt för dem att gå och vara oroliga - vilket jag inte tycker att de ska vara som sagt.
Det är ju ett jävla arrogant tankesätt från mitt håll absolut. Jag anser att jag skadar ingen utom mig själv fast jag vet att det är en lögn.

Tack TS för att du delade med dig samt ni andra. Fick mig en liten funderare här på morgonkvisten.

Simma lugnt