Citat:
, Då minns jag rättMaja och Johanna satte gemensamt på plastpåsar på kroppen, plastpåsar som gled av liksom lakanet. De bar kroppen ner från tredje våningen i ett trångt trapphus med snäva avsatser, våning för våning och ut på grusgången fram till bilen på hörnet. De hade varsitt ordentligt tag om överdelen och underdelen/benen med sina bara händer. Maja tappade också greppet vid något tillfälle och fick ta ett nytt kraftigare tag.
De drog också ut kroppen ur bilen och bar gemensamt ut den i skogen, det var då Maja fick fullt med granbarr på sig. Johanna släpade en del när Maja lyste med Johannas telefon, men båda bar också i skogen.
Hade kroppen inte legat så länge i höstrusket hade det självfallet funnits rikligt med spår efter såväl Johanna som Maja. Det går inte att behandla en kropp så utan skyddskläder och handskar utan att avsätta egna spår.
Tänk hur brottsplatsundersökare brukar vara klädda för att inte kontaminera med egna avsatta spår.
Maja var extra inne igen på Nöjet och letade efter Tove, såg arg ut enligt vakten. Det skedde enligt Johanna för att få tag på Tove och straffa/slå henne för det som hände tidigare på kvällen när Maja tog tag i Tove och hindrade henne från att angripa Johanna.
Så nog fanns det rikligt med fysiska kontakter mellan de iblandade som sannolikt efterlämnade rikligt med spår på Toves kropp. Spår som dock förstördes när kroppen inte kunde hittas - eftersom de åtalade vägrade berätta var den fanns.
Den långa tid de höll tyst ”jobbade” för dem och utplånade långsamt alla spår.
Något både Maja och Johanna sannolikt visste, precis som de nog också visste att om ingen kropp hittas kommer de klara sig. Därför hjälpte överhuvudtaget aldrig varken Maja eller Johanna utredarna med att berätta var kroppen fanns.
Både Johanna och Maja gick också gemensamt hem med Tove när de fick kontakt utanför.
Det är mycket troligt att Majas närvaro var det som gjorde att Tove ändå valde att följa med. Maja tog väl också fram sin vinflaska som de hade gömt. Så nog var både Maja och Johanna delaktiga i att alla tre promenerade hem till Johannas lägenhet.
De drog också ut kroppen ur bilen och bar gemensamt ut den i skogen, det var då Maja fick fullt med granbarr på sig. Johanna släpade en del när Maja lyste med Johannas telefon, men båda bar också i skogen.
Hade kroppen inte legat så länge i höstrusket hade det självfallet funnits rikligt med spår efter såväl Johanna som Maja. Det går inte att behandla en kropp så utan skyddskläder och handskar utan att avsätta egna spår.
Tänk hur brottsplatsundersökare brukar vara klädda för att inte kontaminera med egna avsatta spår.
Maja var extra inne igen på Nöjet och letade efter Tove, såg arg ut enligt vakten. Det skedde enligt Johanna för att få tag på Tove och straffa/slå henne för det som hände tidigare på kvällen när Maja tog tag i Tove och hindrade henne från att angripa Johanna.
Så nog fanns det rikligt med fysiska kontakter mellan de iblandade som sannolikt efterlämnade rikligt med spår på Toves kropp. Spår som dock förstördes när kroppen inte kunde hittas - eftersom de åtalade vägrade berätta var den fanns.
Den långa tid de höll tyst ”jobbade” för dem och utplånade långsamt alla spår.
Något både Maja och Johanna sannolikt visste, precis som de nog också visste att om ingen kropp hittas kommer de klara sig. Därför hjälpte överhuvudtaget aldrig varken Maja eller Johanna utredarna med att berätta var kroppen fanns.
Både Johanna och Maja gick också gemensamt hem med Tove när de fick kontakt utanför.
Det är mycket troligt att Majas närvaro var det som gjorde att Tove ändå valde att följa med. Maja tog väl också fram sin vinflaska som de hade gömt. Så nog var både Maja och Johanna delaktiga i att alla tre promenerade hem till Johannas lägenhet.
Maja sprang in och ut fler än en gång och vakten reagerade på att hon såg arg ut
Så visst var hon delaktig att få med Tove