Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

För mig är det rena hobbys. Jag har alltid varit intresserad av fysik o kemi, vilket ju gick lite för långt när jag skulle "bygga en kärnreaktor i köket" som det skrevs i tidningen. Har vissa memorerade kunskaper, t.ex. var läraren imponerad när jag kunde rabbla periodiska systemet som 13-åring.

Jag skulle läst vidare inom något av de områdena om jag inte blivit sjuk som 16-åring. Hela gymnasiet havererade, hann jobba några år, o sen sjukskriven. Depressionen släppte dock äntligen efter 25 år o jag började lite smått med att läsa in ämnen, men stressen, paranoian o lite andra saker gör att det är omöjligt att koncentrera sig.

Jag följer dock många vetenskapliga sidor om kvantfysik, kärnfysik och astrofysik, tycker om att tänka, t.ex. på egna teorier, som denna häromdagen; (FB) Resa i tiden möjligt - men man kan aldrig komma tillbaka? Men "extremt djuplodande kunskaper" är väl ganska sällsynt hos mig, det är väl mer åt att kunna lite av varje.

Nått jag lagligt kan pyssla med hemma numera är dock elektronik, bygger lite grejer o programmera de med Ardunos. Bara att göra "nått meningslöst", typ att få en lampa som blinkar tycker jag är skoj, samt är det lärande. Skulle naturligtvis vilja jobba med ämnena, men blir lätt okoncentrerad.

Men jag tror aldrig jag kommer att växa ifrån mina intressen.

Aj fan. Trist att höra att du haft det svårt och inte kunnat förverkliga dina planer... Vi får hoppas att det går åt rätt håll ändå. Det känns orättvist att det ofta är som att gåvorna kommer med ett bagage i form av mycket annat som gör allt svårare. Eller vad man ska säga. Rätt typiskt. Minns f.ö. ditt gamla konto mycket väl — tycker du verkar sympatisk, fast du kanske inte håller med om det.



Dina intressen är ju användbara på många sätt, till skillnad från en del encyklopedisk men väldigt avgränsad kunskap andra besitter (mer på tabellbitarnivå, liksom).

Mina egna gamla intressen saknar jag ork till i dag. Det är... Ja, "varför ska jag ägna tid åt detta?" Typ. Stress och annat gör att jag inte blir uppslukad på samma sätt som när jag var barn.

Jag prioriterar praktiska grejer som får vardagen att fungera. Om jag hade börjat ägna en massa tid och ork igen åt diverse intressen hade jag kanske inte orkat jobba och vara pappa i stället. Haha. Även det rätt typiskt.

Det finns i alla fall ett djup i tillvaron för mig som gör att jag känner att det mesta är meningsfullt och nästan lite gåtfullt. Får väl tacka LSD för det. Men lite hobbies hade nog ändå varit bra.

My man! Du är ju en kändis på ett positivt galet sett

En förebild och skräckhistoria samtidigt, få förunnat att uppnå den statusen!

Jag hoppas du får ordning på ditt mående. Lider du av psykos, mani el dyl, eller vad är det som gör dig paranoid / stressad?

En spontan tanke angående ditt fokus är ju adhd, har du autism så är ju sannolikheten att du har adhd mellan 30-80% (beroende på vilken studie man kollar på, man brukar förenklat säga 50%)

Sen har jag ju lite av ett confirmation bias då jag har det själv och jag vet ju inte om dina fokusproblem har hjälpts av stimulerande medicin eller om de kvarstår trots att du provat sådan. Kvarstår dom så är det nog inte adhd utan nån autistisk grej som är problemet..

Hehe, tack!

Jag är ju inte psykotiskt normalt sätt, jag har full kontroll på verkligheten. Om man då bortser från den här paranoian... På ett sätt kan det kanske ses som psykotiskt, men min psykiater säger att det inte direkt är det. Men det orsakar oro o stress. Jag har ganska många lugnande preparat, men kan bli orolig ändå.

Jag tror inte jag har ADHD, men troligen ADD. Jag är inte hyperaktiv, det skulle vara när jag får mina s.k. "städmanier". Jag har normalt stökigt hemma hos mig, men nån gång per år storstädar jag o kan hålla på i flera dygn. Samt är väl mitt samlade lite av en mani också. Samlar på allt, eftersom det "kan vara bra att ha". Kommer alltid hem med något från mina dagliga loppmarknads-besök.

Jag har ju testat att käka Concerta, Elvanse o visst, något enklare att koncentrera sig blir det ju, men samtidigt spär centralstimulantia på min paranoia, så det är inget alternativ. O min psykiater säger att jag ska undvika sånt, då de kan utlösa psykoser.

Vad för typ av paranoia har du, förföljelse, övervakning, sabotage?

Det känns väl mest att jag är övervakad, att min dator blir hackad o liknande. Samt lite "onödig" prepping, men det är mer ett intresse jag har, men mina polare kommer ofta med hånfulla kommentarer (på skoj, o det fattar jag också) som t.ex; -Tror du zombieinvasionen kommer imorgon, höhö!

Jag brukar även få tankar på att det värsta kan hända när som helst.

Mina specialintressen var en väldig blanding när jag var mindre.
Tidtabeller för bussarna i Linköping,
Nordisk, Egyptisk & Grekisk Mytologi.
Sveriges Historia, Religionskunskap.
Svensk Litteratur m.m.
Även hur man andvänder Word, Skrivprogram m.m.
Sedan så blev det till viss del Musik & filmintressen.
Proggmusiken var väldigt stort för mig att lyssna på så det blev en del musik att lyssna på




Dock hade jag till en början när jag blev lite äldre att se skräckfilmer & en del "kultfilmer"
Vilket gjorde att man hade sett ett 100 tal skräckfilmer som man ändå måste ha sett
även om det inte var värt det. Så det blev filmkvällar själv hemma
när man hade egen lägenhet & tillgång till internet så blev även både

Det var inte illa! En imponerande bredd. Tidtabeller är ju lite av en klassiker. Har själv aldrig varit nån tabellbitare, utan mer våldsamt intresserad av mest historia (bl.a. Sveriges). Känns som en förmån att ha vuxit upp innan alla ungar började med plattor, mobiler och sånt.

PS. Tokdiggar skivan du har som avatar, och de andra två (?) i serien. Många fantastiska låtfynd där! DS.

Det bara fastnade när det kommer till tidtabellerna eftersom man åkte buss rätt ofta till skolan
när föräldrarna inte hade tillgång till bil eller så. Det var bara att lära sig att kunna tiderna.

Men annars när det kommer till specialintressen så är det nog flera som har haft:
Mytolgi & även historia som intressen. Så jag är nog inte ensam.
Dock är jag född slutet av 80-talet , början på 90 talet så
jag är väl Datorburen ungdom istället för Motorburen ungdom.

Fattar. Nej, mytologi och historia är nog inte alltför ovanligt. Bra ämnen, helt klart.

Gillar "Datorburen ungdom". Jag är nog närmare 10 år äldre än du men har också haft datorer som en viktig del av uppväxten. Det var stimulerande.

Det är något jag har märkt är att när det kommer till datorer & teknik så ville man lära sig allt.
Varesig det var hur man skall installera saker till att även bränna m.m.
kommer ihåg att jag satt som ett litet ljus när far höll på å jobba.
Men man fick fritt "leka" med datorn, vilket gjorde att man lärde sig en del

@Muppety

Du är god ju. Glöm ej.

<3