Citat:
Ursprungligen postat av
Reviews
Tack för kopierat innehåll!
Här är rättsläkaren övertydlig med de fynd hon gjort och de slutsatser hon/de kommit fram till.
Det nya utlåtandet är för min egen del ett kvitto på att jag har dragit rätt slutsatser av A 149 och vittnesmålet i tingsrätten; dvs att strypmordet var ovanligt såtillvida att flera faktorer har samverkat, däribland ett elastiskt struphuvud som har möjliggjort ett extremt djupt tryck, detta i kombination med avsnörning av både vener och artärer vilket i sig leder till blodtryckssänkning i och med att blodflödet hindras.
Samt att armbågsskadorna tillfogats av att J har suttit ovanpå T och låst armarna med sina ben.
Även under rättegången tog RL upp halsskadorna och hur de torde ha inverkat på blodtrycket.
Trots otaliga diskussioner om just dessa fakta som redogjorts av rättsläkaren så har "flera minuter" av kamp under medvetande, upprepats. Så även nu när RL har talat klarspråk angående det specifika fallet - en ovilja eller oförmåga att tänka om? - Människan har ju en benägenhet att krampaktigt hålla fast vid de egna sanningarna, ny information till trots.
Under tidigt förlopp och innan J tog strypgreppet där M praktiskt taget räddade livet på sin vän från en säker strypdöd, har T kämpat emot. Vilket också fastställda "mottrycksskador" är ett bevis på.
TR grundar sin dom bl a på rättsläkarens vittnesmål. Nu kan den av TR felaktiga slutsatsen om armbågsskador orsakade av fallet, avvisas i och med att blödningarna har ett utseende av att de istället har tryckts mot en hård yta, vilket också står i A 149 men aldrig togs upp under rättegången. Mjukdelsblödningarna uppstod med all sannolikhet när J satt grensle över T:s armar/armbågsleder och pressade ner dem mot golvet, en logisk följdriktighet.
J har erkänt att hon grenslade T så det finns ingen motsättning angående fynd och redogörelse.
TR har också dragit slutsatsen att de måste ha varit två i badrummet, vilket motsägs med all tydlighet av rättsläkarens senaste förtydligande där hon använder orden "fullt möjligt" i fråga om en ensam gärningsperson.
Vetenskap och fallbeskrivningar är bra och något att utgå från. Rent generellt. Men det unika fallet med alla påverkande faktorer sammantaget, väger ännu tyngre.
Jag har sagt det tidigare och nämner det återigen; det ligger ett korn av sanning i J:s 10 sekunder. Det var den ungefärliga tid det tog innan T drabbades av blodtrycksfall och förlorade förmågan att försvara sig.
Vad hände sedan? - J har förstås fortsatt hålla det djupa greppet ända ner till halskotpelaren under flera minuter.
Innan J lägger ett parallellt grepp om T:s hals har hon hunnit åsamka T flera huvud- och ansiktsskador; se 4 st ytterligare dunsar efter den stora dunsen, varav en leder till en mindre blödning mellan de innersta hjärnhinnorna.
Utifrån ansiktsskadorna sett så anser jag det troligt att J greppar sin högra hand/fingrar över det vänstra ögat samtidigt som hon trycker in sin vänstra tumme i höger käke och drämmer skallen i golvet. Ansiktsskadorna har tillfogats av "annan person".
Ovanstående skador har med största sannolikhet grumlat medvetandet (vem vill frivilligt utsätta sig?) och bidragit till en viss medvetandepåverkan där T:s förmåga att försvara sig redan här - innan strypgreppet tas - har försvagats.
I samband med den överraskade fällning har hon förmodligen tappat andan för en kort stund då hon inte ens hunnit ta emot sig för att dämpa fallet; ett faktum även det förenligt med J:s redogörelse.
Fallet resulterar i ett blödande sår orsakad på något av de utstickande föremålen på platsen där hon föll.
Förutom blodig hårbotten ses blod på bakre skjortkrage.
J torkade bort blod och eventuellt annat för att kasta hushållspapperet i en sopsäck, vilket borde ha skett efteråt när kroppen hade blivit invirad i lakanet.
Hur lång tid kunde grovstädningen av badrummet ha tagit? En minut av upptorkning.
Efter att hon skjutsat hem M används det illaluktande och fräna medlet i hall och badrum för att utplåna alla spår.
RL beskriver ett förlopp utifrån J:s redogörelse. Och utan tolkningsutrymme angående maginnehållet.
När grannen går upp efter två minuter, har ljuden hunnit tystna. Dunsarna hörs med 5-10 sekunders intervall och de uppskattas vara fyra till antalet. Därefter hör sonen ytterligare ljud som har hunnit tystna när han är ute i trappuppgången.
Att T fortfarande skulle vara medveten och kunna sparka tre minuter in i förloppet låter inte trovärdigt, särskilt med tanke på att ytterdörren öppnas cirka tre minuter därefter.
Att liggande kunna åstadkomma två sparkar i sekunden motsägs av människokroppens nervsystem och nervsignalers hastighet.
Den som har ett öppet sinnelag och är redo att ändra uppfattning om ljuden; lyssna till P4 Jönköping och grannens återgivning.
Du tog upp spasmer som trolig förklaring till ljuden tidigt i tråden och det mottogs inte särskilt väl. Tyvärr.
Jag är fullt ut enig med dig om att de ljud som grannen synes ha svårigheter att specificera, torde röra sig om kramper ett par minuter in i förloppet. Under förutsättning att ljuden kommer från T:s kropp.
Om man räknar bakirfrån grannens stegräknare som han visat upp för polisen påbörjas hans steg vid 02:45:39 och avslutas 02:47:29, som är säkra tidsuppgifter när grannen menar att han hämtar sin mobile efter att ha träffat Johanna i trapphuset och tills han sätter sig i bilen för att åka till McD med Johanna.
https://sverigesradio.se/artikel/darfor-gar-inte-tingsrattens-tidslinje-ihop
I rätten berättar L*ahanj om hur pappan och han hör en duns. Efter den tror han att det tar några minuter tills han är och ringer på (ca 2 minuter). Med väntan, och ytterligare en påringning är vi uppe i några minuter till innan han hör "sparkljuden" i väggen.
Denna tid skulle då kunna stämma överens med rättsläkarens beskrivning om när konvulsionsfasen kommer.
Johanna beskriver fällningen, och sedan att hon grenslar Tove. Strypningen påbörjas därefter förmodligen ganska snart. Det stämmer då ganska bra med den ungefärliga tid det tar att komma till konvulsionsfasen. När grannen går ner för trappan, säger han att ljuden upphört.
Förloppets duration enligt förtydligandet:
" Mot bakgrund av fynd av 1) diffusa begynnande syrebristskador i
hjärtmuskeln och agonal hjärtrymtrubbning (livshotande
hjärtrytmrubbning ses vanligen i
det konvulsiva stadiet, d v s tidigast ca
1 min - 1 min 20 s och senast ca 3 minuter in i förloppet) 2)
begynnande syrebristskador i hjärncellerna (ses under samma stadie
som hjärtrytmrubbningar), 3) avsaknad av positivt upptag vid
immunohistokemisk undersökning med antikroppar mot B-APP
(avbildar såväl syrebrist- som traumatiskt orsakade skador i
nervtrådar, dock enligt olika mönster och tidigast efter cirka 30
minuter) och 4) akut blod- och vätskestockning i lungorna görs
bedömning att kombination av dessa undersökningsfynd
talar starkt för
att förloppet varat i åtminstone någon enstaka minut (2 -3) och utesluter
således ett förlopp på 10 sekunder. (Ett så pass kort förlopp kan
betraktas som nästintill omedelbar död i vilket fall några patologiska
förändringar i inre organ och vävnader helt enkelt inte hinner
utvecklas)."
"Grannen får ju lov att höfta lite, han nämner i rätten ca
- 2 minuter från duns till påringning
- 40 sekunder en till påringning
- 1- 1,5 minuter väntan utanför medan han hör sprakljuden
Det rör sig om ett mord som kanske pågår 4- 5 minuter.
- efter 5-10 minuter hör de en dörr öppnas/stängas 2-3 gånger, sedan kommer Johanna ner"
https://www.flashback.org/sp84222439
Från kompletteringen av det rättsmedicinska protokollet:
"
B. Allmänt om kvävning, mekanismer och fynd
5 stadier som sträcker sig över en period på 4 – 8 min., med
hjärtaktivitet som kan kvarstå en tid efter att andningen definitivt
upphört
o Dyspnea (andnöd) – 1 min - 1 min 20 s (sänkt medvetande i
slutet)
o Konvulsioner – 2 min (tecken på avsevärd syrebrist med
hjärtrytmrubbning, medvetslöshet, möjlig ofrivillig urinoch/eller fecesavgång)
o Preterminal apné – 1 min
o Terminal agonal andning – 1 min – 4 min
o Apné – andning upphör
(Hjärtaktivitet kan fortsätta någon minut längre efter att andningen har
upphört, i litterater anges även uppgift om upp till 20 minuter)."
Och så kommer vi också till att rättsläkaren ser det fullt möjligt att Tov kunnat dödats av enbart Johanna, och att de skador man ser på rygg och armbådar talar för motvärnsskador (som du också tagit upp tidigare)
//
"
Vi bedömer att skadebilden på halsen talar starkt för att JJ utövat ett liknande
grepp, dock med mer tryck/kraft på grund av att hon haft överläge och kunde
använda sin kroppstyngd. Vidare talar skadebilden på halsen,
”mottrycksskador” på ryggen och armbågarna samt fynd som visar att
förloppet varat i åtminstone någon enstaka minut starkt för att greppet mot
Tove Tönnies hållits under en viss tid och att hon åtminstone i början av
förloppet försökt göra motstånd samtidigt som JJ eller JJ och MH försökt tygla
henne. Att armbågarna hållits mot underlaget är fullt möjligt att åstadkomma
både av en person ( t ex om person som sitter på Tönnies, håller hårt med
knäna/låren Tönnies armar mot överkroppen) och två personer (JJ:s version).
Kvävningsmekanismen talar också starkt för att Tove Tönnies relativt snabbt
förlorat medvetande och att hon därefter inte haft möjlighet att värja sig.
Denna tid var tillräckligt för att JJ:s kroppstyngd mot Tove Tönnies buk (och
möjligen bröstkorg) kan ha påverkat andningsrörelser (i första hand rörelse av
diafragma).
Hade JJ släppt grepp om Tove Tönnies hals efter 10 sekunder är sannolikhet att
Tönnies snart därefter inte hade återfått medvetande nästintill utesluten. "