Är du en Spara eller Slösa?

Slösa i huvudsak. Pengar är till för att användas, dock är det inte detsamma som att bränna den på skit eller samma sekund de hamnar på kontot.

Har gått från att vara en slösa till att vara en spara. Men visst, någon gång sätter jag väl sprätt på lite pengar.

Jag har hamnat i den vardagen att jag är extremt snål mot mig själv. Behöver tex nya kläder men tycker allt är för dyrt. Även om jag kan köpa nästan vad som rent prismässigt.

Sjukt jobbigt.

Slösa eller spara , man bör ha en bra balans där. De som enbart slösar eller enbart sparar är helt fel ute.

Svar på frågan. Spara

Spara har varit det sedan barn alltid älskat att samla på mig resurser/tillångar konstigt ändå hur man typ föds med en "instinkt" som kan vara så annorlunda mot till och med ens syskon trots att man har samma föräldrar/uppväxt.

Jag jobbar dock för att träna bort mitt extrema sparande då jag ej vill vara den som dör med en massa pengar som aldrig använts.
Jag är dock glad att jag var extrem på spara tidigt i vuxenlivet då det med ränta på ränta betalat sig väldigt bra nu efteråt jag har dock ändö sett till att kosta på mig upplevelser med vänner för det ville jag aldrig missa men har snålat på inköp av prylar.

Jag är utan tvekan slösa. Skulle vilja påstå att jag har någon form av ekonomisk dysleksi. Nu har jag rätt ut min trassliga ekonomiska situation, men jag är usel på att spara.

Även jag tillhör spararna. Men det går lite upp och ner. I bland tycker jag att jag slösar - men det brukar folk i min närhet inte hålla med om.

Är en spara. Sparar säkert 70% av min nettolön. Men har sett till att tjäna tillräckligt för att ändå leva gott och unnar mig det lilla extra ibland.

Just hemkommen från semester på andra sidan jorden. Bodde i en svit på näst högsta våningen i ett femstjärnigt hotell i en vecka.Typ 300 meter upp i luften. Utsikt över hela staden. Ädelträ, marmorbadrum (två stycken), japanska toaletter med värme så att man slipper frysa om häcken. Frukost på rummet via room service (mest eggs benedict med rökt lax, Bloody Mary, kaffe). Riktigt gött var det och nu har man byggt upp motivationen att fortsätta slava på jobbet ett år till. Får dra ner på utgifterna de närmaste månaderna för att kompensera för excesserna bara.

Jag sparar, MYCKET.

Får ärligt talat kortisol-spikar när jag köper något "dyrt", dvs blir stressad, gör allt för att se kontot växa, inte minska.

Man måste ha en inkomst så att man både kan spara och slösa

Planen är att köpa tid med investeringarna men målsättningen 500 000kr/år passivt tar några år att bygga. Bättre leva mediokert och kämpa hysteriskt medan man orkar i ett decennium för att sedan slappna av resterande livstid, anser jag iaf.

Jag är uppväxt med Spara och Slösa. Vet inte hur många spargrisar jag har fått förutom de man fick när man öppnade ett bankkonto. Det var lätt att fylla dem. Oavsett om jag har haft urusel ekonomi och gått på bidrag eller om jag har haft lön så har jag alltid haft pengar och det har varit så sjukt pinsamt att be om hjälp att man hellre skulle sälja sitt eget blod snarare än att be om hjälp.

Uppenbarligen har andra inte sett saken på det viset då jag träffat åtskilliga lånare genom åren, som utan att skämmas gärna lånar pengar som de glömmer bort att betala tillbaka. Om jag lånar 20 kr till en garderobsavgift så letar jag genom folkbokföringen för att kunna göra rätt för mig.

Mitt sparande är nu ganska extremt, dels på grund av nödvändighet och dels för att det har blivit en kul hobby. För den som avundsjukt tror att det handlar om att lägga pengar på hög så är det absolut inte så, man måste ha ett grundkapital för att det ska vara värt att spara sett till hur bidragssystemet är utformat. Sparar du mindre än ett visst belopp så har du i princip gett bort sparkapitalet till staten genom att inte ha rätt till vissa bidrag. Man måste alltså "samla pengar på hög" för att det ska finnas en liten chans att gå plus på slutet.

Enligt statistiken så ligger jag för min åldersgrupp och kön över medelsparande och i totalt sparande. Skulderna är noll och jag planerar inte för att skaffa några skulder annat än möjligen ett litet lån till en bostadsrätt så att jag slipper sälja av investeringar.

När jag dör så kommer det att finnas folk som blir glada då det blir en liten positiv överraskning.

Sparar och slösar. Köper hellre en jacka för 15k och har den i 20år än en jacka för 2k och byter varannat år. Mao vissa månader blir der höga utgifter men det för att i framtiden ha låga