"Om Gud inte finns så är allt tillåtet"

Du betalar skatt till muslimer och prognosen, givet avsaknaden av vissa radikala förändringar, är att de kommer erövra Sverige demografiskt.

Så han finns inte, men han är samtidigt ett monster? Hur går det ihop?

Vilket väl är helt rätt enligt dig? Dom har ju sin gud som säger att deras "objektiva moral" är helt rätt och då har dom ju helt rätt att göra det dom gör nu?

Som du pratar nu så verkar du se muslimerna som dom starkaste, då borde du ju enligt din princip att man alltid ska sträva efter det starkaste, konvertera till islam. Problemet löst.

Nej, muslimerna utnyttjar bara vår slavmoral. De erövrar inte via militär eller ekonomisk styrka utan via ideologisk, demografisk och psykologisk krigsföring. Denna krigsföring förs inte endast av muslimer, men det är de som kapitaliserar mycket på den. Krigsföringen består främst av nedvärderingen av värderingarna som gjorde väst bäst: erövring, innovation, patriarkat, styrka, ära, intelligens. Istället höjs "empati", följsamhet och tolerans. Muslimerna kapitaliserar på detta.

Det som är rätt enligt en materialistisk, darwinistisk ateistisk världsåskådning är att döda sin fiende och sprida sin säd.

Nietzsche ansåg att abrahamitiska religioner står för den ideologiska krigföringen mot väst


Samma ressentiment står moderna progressiva för när de kritiserar stark maskulinitet, "kolonialism" m.m. Den retoriken endast ett verktyg för krigföring, inget annat.

Jag funderar på vad man avhåller sig ifrån när man gör ett uttalande som detta.

Om Gud inte finns så är allt tillåtet.

Jag tänker att allt på ett sätt är tillåtet. Fast vissa handlingar får konsekvenser. Jag tänker, man kan ju gå omkring och vara världens skitstövel, hela livet. Men hur kul är det?

Jag kan ju, om jag skulle ha sådana drifter, gå runt och lustmörda människor, våldta kvinnor eller misshandla djur. Dock ger det mig väldiga konsekvenser om jag åker fast. Men, straffet utdelas ju av människor här, och det är samma vare sig jag är troende eller inte.

Jag kan oxå välja att alltid köra mycket för fort, men då kommer jag mycket troligt att förlora körkortet till slut. Jag kan välja att sjunga Internationalen varje morgon när jag kommer till jobbet, men jag kommer troligen att bli betraktad som avvikande. Jag kan välja att blåsa alla jag har med att göra, men då kommer jag troligtvis att vara mycket ensam.

Men jag vill ju verkligen inget av det där. Det är som helt självklart att avstå utan gudsfruktan.

Så vad är det ni tänker att ni skulle göra, som ni avstår från utav gudsfruktan.

Du bedömer alltså att konsekvenserna av vissa handlingar är mindre önskvärda, och menar att det är detta som gör en handling fel. Detta betyder dock inte att mord eller våldtäkt är fel. De är bara fel så länge man bedömer att nöjet man får ut av handlingen inte är tillräckligt värt för att uthärda straffet, om man ens får ett straff, vilket inte är garanterat. Eller så skiter man bara i framtiden; hakuna matata liksom. Vissa grupper har ju så lågt IQ att de saknar förmåga till konsekvenstänk.

Jag anser att dina exempel är väldigt svaga. "Jag ska inte göra en viss sak, för jag riskerar att bli ensam". Det är en extrem svag attityd. Du kan endast förhandla om du är beredd att gå ifrån förhandlingsbordet. Du bör även vara öppen för möjligheten att du blir ensam. Om du värderar deras sällskap så ger du dem makt. Varför inte endast värdera saker som står inom din villiga kontroll, och därmed minimera risken att någon får dig att göra något som du inte vill göra, eller tar ifrån dig något som du begär?

Det här är ju ännu ett exempel på ett försök till att använda moraluppfattningar till att manipulera. "Gör som jag vill, annars blir du ensam!", som att det vore en naturlag med ett kausalt samband.

Bara dårar kan väl 2023 tro på sagor om gud eller på någon annan sagofigur
Väldigt enkelt att bevisa, skulle en gud tillåta pedofiler, mördare, våldtäcksmän Stalin, Hitler, Putin etc etc etc att härja fritt, naturlitvis inte. Det är samma med tomten fast han är den snälla sagofiguren

Du får anse vad du vill om mina exempel. För om du inte företog ande meningen och är intresserad av att förklara vad du avstår ifrån av gudsfruktan är du inte speciellt intressant.

Jag är inte speciellt intresserad av att förhandla något. Jag är intresserad av att förstå.

Riightt. Men nu antar du ju att moral är verkligt eftersom du påstår att om en Gud existerar så kan han ha fel. Han kan endast ha fel om moral är verkligt.

Nämen nu har de religös ordnat det så bra för sig att när något ont händer i värden så kan Gud inte rå för det. Det är mest den där djävulens fel och de onda demonerna. Men oxå människan egna, hon har ju sin fria vilja.

Det är aldrig guds fel att ondska finns. Men allt gott som händer i världen är hans förtjäntast. En reflekterande människa skulle ifrågasätta hur han kan rå över gott men inte över ont. Men gud gillar inte att man ifrågasätter. Man ska bara hänge sig.

Dessutom har de sluga jävlarna som diktade ihop kristendomen. Kommit på förlåtelsen. Du kan som kristen med andra ord bete dig som ett svin, för på söndag är allt förlåtit. Och om gud kan förlåta, så borde församlingen göra det oxå.

Tråden utgår från deism, inte kristendom. Du förutsätter alltså att gott och ont existerar, men menar att kristendomens uppfattning om detta är felaktig?

För det första kan jag väl hålla med, men inte av samma anledning. Det jag kritiserar kristendomen för är deras tendens att döma människor för abstrakta obegripliga saker snarare än konkreta handlingar. Att stjäla är en handling som kräver en slags mekanisk manipulation i materiella världen. Den är observerbar. Men mina tankar och min "tro" är inte observerbar, om man inte anknyter dessa meningar till mina handlingar. Trots detta vill kristendomen döma mig för min tro som inte ens är observerbar.

Tycker hela frågeställningen är fel. Moral existerar för att det är socialt främjande - sampel mellan människor. Utan moral skulle vi kanske inte överlevt så länge som art som vi bevisligen gjort. Har i grunden inget relgiöst ursprung. Gud har inget med detta att göra utan det handlar om människor.