Skandiamannen

Jag har pratat mycket med honom aktuell kväll.

VS

Jag pratade mycket med honom aktuell kväll.

AB beskriver att LP tittar på henne.

LP beskriver en man som kommer Norr ifrån.
Rätt Bettende men fel färg på jackan.

Ska AB se när GM ger sig av måste han vara perplex ett antal sekunder.

LP vet inte det första sekunderna vad som orsakat att OP ramlat ihop eller vem som orsakat detta.

När hon tittar sig om finns två personer där.

AB och GM.

Var dom befinner sig när hon ser dom går inte att säga till 100 %

Jag satsar på att hon ser AB innan han kastar sig in i dekorima-porten.

Hon ser GM när han vänder sig om vid barackernas början precis som HJ.

Det finns utrymme för ett sådant händelseförlopp.

Bara om man ignorerar avstånd, händelseförlopp och vittnesmål.

AB befinner sig ca 10 m bakom när det smäller och kastar sig ganska omedelbart in i porten.

När LP då vänder sig om så är AB då minst 10 meter bort och påväg in i en port. Det är för det första för långt avstånd för att kunna vara gm och för det andra så borde hon ju då se sin mgm försvinna in i porten. Inte in på Tunnelgatan.

Sedan har vi problemet att LP inte beskriver AB förutom på jackan. Såg hon AB borde hon väl rimligtvis ge några av hans signalement. Främst tänker jag då på helskägget vilket är hans mest utmärkande drag.

Vi har också problemet att LP säger att GM vänder sig om innan han ger sig iväg. Det får hon dessutom stöd av andra vittnen i. Det stämmer inte på AB. Och det talar starkt för att LP sett ansiktet.

Slutligen har vi också det smått bisarra antagandet att LP först sett AB som gm, men sedan inte reagerat alls på att han är kvar på plats under hela livräddningsförsöket.

Med tanke på att en dörr mot Luntmarkgatan larmades som öppen och olåst i samband med mordet. Den dörren låg väl på samma plan som postavdelningen? I så fall kan det ses som ännu en indicie mot SE. Dörren skulle ha ställts upp som en alternativ flyktväg.

"Minnesforskaren" det hänvisas till är den livsfarlige pseudovetenskapsmannen Sven Å. Christanson. Quick-trustens intellektuelle härförare. Lärljungen till den psykoanalytiska sektledaren Margit Norell, som var den som i Sverige introducerade de pseudovetenskapliga nonsensideér om minnen som spred sig som en pesthärd i västliga rättssystem och förgiftade dem på 80-90-talen. De företräddes ju av betrodda sakkunniga likt Christianson och domstolarna litade på deras utlåtanden, med förödande konsekvenser.

Christianson är arvtagare till detta och har, chockerande nog, lyckats föra giftet in i 00-talet och hans metoder för att framkalla minnen och vilseleda domstolar osv har gjort honom personligen ansvarig för flertal av de rättsskandaler/tragedier vi har sett i landet sedan dess. Inklusive Quick. Och Kevin.

Jag för min del förkastar intill varje stavelse det psykoanalytiska och därmed pseudovetenskapliga idékomplexetet gällande minnen osv. Och tar istället fasta på modern, biologiskt grundad och neurovetenskaplig perceptionspsykologi. Som lär oss att vår koppling till "verkligheten" är synnerligen indirekt och förvisso en konstruktion baserad på knapphändig sinnesinformation och utförd av en apparat som kalibrerats av tidigare erfarenheter. Och givet det här är vittnesuppgifter alltid problematiska att hantera, även utan humbug.

Nu blev det en onödigt lång harang här, på grund av min passionerade avsky för den här destruktiva idéströmningen.

Åter till väktarna (Christianson, som skrivit boken 'I huvudet på en seriemördare' om Quick, kunde säkert skriva 'I huvudet på en väktare', om hur de utifrån barndomsupplevelser konstruerat mordkvällen). Ja, det finns anledning att betrakta deras uppgifter med viss försiktighet och det finns säkert sådant som stämmer bättre än annat. Men att utifrån vittnesproblematik mena det här att uppgift efter uppgift som inte passar med teorin skulle vara falska eller förvridna minnen är helt enkelt befängt.

Väktarna kan också stoppa in uppgifterna i en kontext, typ "först lät det som att han hjälpt till att vända Palme, men sen blev jag mer osäker på att han faktiskt gjort det".

För övrigt, om det väktarna minns från mordkvällen till största del egentligen är information de fått senare eller upplevt vid andra tillfällen, varför poängterar du då deras uppgifter om kepsen (som iofs är resonemang om vad han brukade ha på sig)? Du brukar skriva att enligt väktarna så bar SE keps med knäppe på mordkvällen.

Mig spelar saken ingen roll. De pratade säkert ibland. Jag vände mig mot att plocka en rad ur sitt sammanhang så att meningen går förlorad och mena att något som inte alls är tydligt är det.

Det finns ju en agenda här (att SE inte pratat med HO innan han gick ut, men gärna att han pratat mycket med HO efter februari). Och då bör man väl vara lite återhållsam med såntdär. Det förbättrar knappast teorin.

Ok, om du kan utveckla hur du menar att det där hänger ihop med att väktarna efter en stund börjar misstro det SE uppger om sin insats?

Det där om han pratat med HO eller inte är inget jag någonsin påtalat som något alibi. Hade inte ens en tanke på det här. Det var mer invändning mot att tolka saker utifrån en "önskan" att han inte paratat med HO, utan bara gått förbi.

Dock menar jag att uppgifterna han lämnar till väktarna vid återkomsten är av betydande tyngd när det gäller möjlighet att vederlägga hypotesen om SE som GM.

Jag ämnar inte redovisa skivis73 längre analys varför Stig Engström inte kan vara identisk med den s.k Dekorimamannen.
Enligt alla logisk,faktamässiga och sannolikhetsmässiga ramar kan inte Engström vara den man som IM uppger sig se ett par minuter innan mordet.

Detta innebär att Engström inte kan ha varit identisk med gärningsman givet materialet innan mordet.
Oavsett vilken potentiell gärningsindivid man undersöker,kan denne inte vara identisk med Stig Engström.

Nu går väl SE-hypotesen (i de flesta fall) ut på att SE är en efterföljande GM.
IM's Dekorimaman förklaras ex. med att han misstagit personen för Björkman (något som inte enbart förklaras i SE-hypotesen utan "alla" hypoteser om en efterföljande GM)

Men det är ju korrekt att om Dekorimamannen skulle vara GM, så kan inte SE vara gärningsmannen.

Det synkar ändå bättre med det SE uppger. Han upplevde att han hade bråttom. Hade kört över sin planerade tid med tre timmar. Skulle resa dagen efter men hade inte packat. Övriga kvällar hade han sannolikt inte fullt lika bråttom, och kunde prata med de I receptionen, i lugn och ro.

Det är ingen önskan. Det är tre andra källor som indikerar en kortare interaktion på vägen ut: SE, AK och PH (som undersökte det hela). Tre källor mot en.

Det är den vanligaste käpphästen vad gäller alibit.