Citat:
Ursprungligen postat av
Haubits77B
Jo, men som jag skrivit tidigare har USA, om jag minns rätt, kapacitet att tillverka 10 000 15,5 cm artillerigranater per månad samtidigt som Ukraina skjuter upp så många under några dagar.
Båda sidor lever på de gamla sovjetiska lagren av andra kalibrar, och där har Ryssland en fördel.
Måste finnas extrema mängder av exempelvis gamla 12,2 cm granater i Ryssland samt hos deras allierade såsom Armenien etc.
Sveriges en gång så stolta produktionskapacitet av granater är nog nu nära noll.
USA är, kanske förvånande, ingen särskilt stor producent av artilleriammunition. Antagligen för att de inte är några stora användare av artilleri överhuvudtaget. Amerikanerna gillar flyg.
Den stora producenten av artilleriammunition på den västerländska sidan är snarare Sydkorea. Exakt hur stor deras produktion är lyckas Google inte berätta för mig, men gissningsvis är den större än den amerikanska. Det var Sydkorea som gav Ukraina en halv miljon 155mm-granater i våras. Samma granater som Ukraina nu skjuter upp i sin långsamma offensiv.
Rent generellt gäller att alla länder med någon självaktning har egen granatproduktion. Just för att det är en sådan essentiell del av krigföringen att ha konstant tillförsel av ammunition. Ukraina producerar en hel del egna granater. Jag läste en siffra om 20000 tunga granater per månad, men det finns ju ingen möjlighet att bedöma sanningshalten i det.
Sverige producerar också egna 155mm-granater, vid Nammos anläggning i Karlskoga.
Rent generellt gäller att eftersom artillerigranater har dålig lagringsbarhet så vill man mycket hellre ha nyproducerade granater än gamla lagerhållna dito. Och eftersom man inte kan nyproducera granater hela tiden så är utmaningen framförallt att expandera produktionen när behovet uppstår. Frågan är vem som lyckas expandera produktionen bäst. Jag har en känsla av att det inte är Ryssland.
Intressant kuriosafakta som jag nyss hittade: När Storbritanniens granatproduktion under första världskriget toppade i slutet av 1917 så producerade man över sex miljoner artillerigranater per månad. Det får dagens produktionsvolymer att blekna en smula i jämförelse. Även om det förstås är en helt annan kvalitet på granaterna som tillverkas idag (åtminstone i väst).
