Citat:
Ursprungligen postat av
Rust-Lee
Självklart har jag inga invändningar mot det smått övertydliga exemplet om en GM som jonglerar.
Men i “verkligheten” är det inte riktigt så enkelt och jag bibehåller att ganska ofta florerar det “sannolikhetsuppskattningar” som uppenbarligen baseras på subjektiva åsikter gällande hur man ska/bör bete sig i situation X.
Det hela kokar ner till att jag inte förstår hur man gör en sannolikhetsbedömning på om Engströms galenskap beror på ett totalt urspårat uppmärksamhetsbehov (till den grad att han ljuger i förhör, i rätten och verkar vilja bli förväxlad med GM) eller om han jobbar med ett ganska illa genomtänkt proaktivt försvarsarbete.
Jag blir inte klok på någon GM-hypotes. Men jag blir precis lika lite klok på "det tokiga vittnen" också.
Om han bara är ett vittne (eller varande som folk tenderar att kalla det för) varför denna förväxling/spegling? Håller verkligen Lampers hypotes? Att Engström anpassade sin utsaga efter vilken grad av uppmärksamhet han fick? Jag vet inte.
Båda förklaringarna är ungefär lika galna för mig.
Jag förstår att du drar samma slutsats som jag gällande jongleringen. Poängen var en annan, nämligen hur du som är tveksam till möjligheten att kunna göra sannolikhets- och rimlighetsbedömningar utan index eller skalor skulle resonera om någon föreslog till exempel det här med jonglering. Hur jag ser på det här har jag resonerat om flera gånger förut.
Jag frågar eftersom det här hela tiden återkommer. Tankeexperiment med övertydliga förutsättningar kan ibland vara klargörande och användbara för tänkande i betydligt mer komplexa och mindre tydliga fall. Även om man inte ska hålla filosofiskt seminarium här.
Ja, det är riktigt att man kan göra dåliga bedömningar, som att exempelvis utgå från felaktiga premisser. Det är väl sånt det blir diskussion om. Men att det skulle vara något grundläggande problem med "metoden rimlighetsbedömning" begriper jag inte. Och utan den blir man sittande med det här typiskt moppska att allt som inte kan uteslutas är möjligt och inget är troligare än något annat.
Jag tror att det här kommer upp särskilt mycket gällande GM-SE, eftersom han kräver att man sväljer en hel del man annars inte hade gjort för att gå ihop.
Angående vad som är mest tokigt, någon GM-hypotes eller vittnet. För det första beror det på hur långt bort i tokfickan omständigheterna parkerar vittnet SE. Jag svajar lite fram och tillbaka där. För det andra måste man till alla tokigheter i GM-SE-fallet lägga de små detaljerna att han då också impulsskjutit statsministern och det med ett okänt vapen han gått runt med. Det blir ganska överlastat, eftersom han beter sig anmärkningsvärt som GM även utöver detta. De sakerna slipper man anta gällande det halv- eller heltokigt agerande vittnet SE.
Annars kan jag väl säga att efter en tid ha försökt se lite mer förutsättningslöst och forskande på den här saken, så har jag degenererat till en sammanvägd känsla av att omständigheter överlag harmonierar hyfsat väl med vittnet SE. Medan GM-SE ofta kräver krångliga, konstruerade och forcerade antaganden för att gå ihop med dessa.
Men, ja, jag har ju en från början tveksam inställning till det här uppslaget.