Citat:
Det är patetiskt att GW leker överklass efter att ha sålt sig som en hora genom åren. Låtsas ha ”fina” intressen som opera och vin, samt jaktträffar vid hans hyrda herrgård med särskilt inbjuda ”framgångsrika” personer.
Han är ingen jävla överklass. För en gång skull har hans före detta kompis Guillou skrivit en bra kolumn om detta:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/bgWkqk/jan-guillou-att-vara-miljardar-racker-inte-for-att-bli-overklass
Han är ingen jävla överklass. För en gång skull har hans före detta kompis Guillou skrivit en bra kolumn om detta:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/bgWkqk/jan-guillou-att-vara-miljardar-racker-inte-for-att-bli-overklass
Trots att Guillou är en osympatisk person så har han utan tvekan koll på sociologiska markörer.
Journalister och författare som lyckats hör hemma inom en underkategori av den övre medelklassen som kallas för "bohemklassen" och har av tradition vissa rättigheter att bete sig utanför ramarna och uppträda som och umgås med människor som står både högre upp och längre ned på klasstegen.
Sedan så är det ofrånkomligen så att du har EN slags tillhörighet inom överklassen genom ett högt ämbete eller stor rikedom. Det Gulliou är ute efter att äkta klasstillhörighet förutsätter umgänge inom den klassen - vilket uppstår först efter ett antal generationer då stabila band knutits och etikettsregler känns naturliga.
Så både Gulliou och GW kan placeras in någonstans mellan bohem- och lägre överklassen. Svagheterna för dem som gör att de inte kan stiga in i den övre överklassen är många, till exempel ideologi, att de är beroende av media för att promota sina böcker (och då gärna hänger ut sina vänner för att kapitalisera på sina associationer), deras fruar som saknar elegans och finess.
Det är uppenbart att Gulliou är den som är mest störd över detta. GW är mer renodlad bohem.