Citat:
Ursprungligen postat av
Heretic77
För mig som anser att det nästintill är omöjligt för J ensam att utföra mordet på beskrivet sätt, utan att själv få några rivsår är det mesta logiskt. Varför J säger att M höll i händerna, är för att hon just höll i händerna.
Men var i logiken får du in att M tar bort Ts händer från Js hals? Även om det kan tyckas logiskt, måste det även vara praktiskt genomförbart.
J är betydligt längre än T och har följaktligen längre armar, så även om J är något framåtlutad och trycker mot Ts hals skulle Ts händer ändå inte nå Js hals.
Det är inte otänkbart att M hållt Ts händer, men det kan inte gått till så som J berättat. Storyn håller inte, så vad är sant och vad är lögn?
Hur kan det komma sig att J inte fick några rivmärken innan M tog tag i Ts händer? Enligt J kom M in sent i skedet. Hur har M kunnat få tag i en ålande, sparkande och klösande Ts båda händer då hon sitter vid klosetten?
Citat:
Efter att J fick information om maginnehåll i Toves lungor och gått igenom detta med sin advokat, tror jag hon var övertygad att komma undan med olyckshändelse. Hon skulle rädda både sig själv och Maja ur situationen genom att påstå att hon enbart höll i 10 sek medans M höll nere T s händer så hon inte kunde ta stryptag på J. Den enda som kan förstöra för henne i detta läge är M, genom att berätta vad som egentligen hände. Hon vet att information som J ger till polisen förs vidare till M, och att deras historier kommer jämföras. Därför tror jag hon är diffus när hon beskriver vad M gjort.
Om J berättat sanningen hade hon inte behövt vara diffus för att kunna anpassa storyn till vad M skulle berätta. Vad M skulle säga vore då egalt och hon hade inte ens behövt fundera över Ms vittnesmål. Slutsats: J ljuger om Ms handhållande. Vad består då lögnen i? Att M fångade Ts händer direkt efter fallet medan T var omtöcknad? Att M höll fast T på annat vis än i händerna? Eller höll M inte fast T?
Citat:
Innan J s erkännande hade polisen kommit på henne att ljuga flera gånger om anledningen till att hon var ute vid Nye, när dom jämförde deras historier. Det slutade med att hon fick pudla och detta vill hon undvika igen. Så hur hade det sett ut om J sagt att M inte var med i badrummet fast M berättat att hon var det?
Resultatet hade väl blivit detsamma. Ord mot ord. Skillnaden denna gången är att hon bättrat på sin trovärdighet med att ta på sig skuld för det hon konfronterats med och visat omhuldande känslor för M.(!)
Citat:
Jag tror att J blev uppriktigt överraskad och mållös när hon i förhör fick veta att M nekat till att vara med i badrummet. Även hennes advokat blev förvånad.
Hon blev kanske lika förvånad och svarslös som när hon konfronterades med dumpningen. M var inte den M som hon lärt känna, som ljög I alla lägen för att skydda dem båda. J kunde inte längre förlita sig på att Ms lögner skulle gangna henne, J alltså.
Citat:
J försöker ligga så nära sanningen som möjligt, men behöver ta hänsyn till vad M säger. Allt som inte stämmer överens med verkligenheten är en stor risk att ljuga om. Därför tror jag att J i det stora hela berättar vad som hände. Hon berättar t.ex. detaljer om stopp med bilen när dom ska köra iväg och att det blev immigt i bilen.
J ligger nära sanningen i det som hon konfronterats med och det finns bevis för samt sådant som inte har någon som helst betydelse ja, men resten...som Ms deltagande i badrummet. Där tassar hon fram på tå och känner sig för. Den storyn stämmer inte med verkligheten och där skulle hon kunna bli hängd av M. Hon har satsat alla sina kort på sin trovärdighet för att kunna undergräva Ms story och stå för narrativet. Surprise, surprise när M inte levererar något utan säger att hon inget vet. Är det så? Vet M inte mer än J har berättat? Har J erkänt helt i onödan? Skulle hon kunna lagt skulden på M och det stått ord mot ord?
Jag kan tänka mig att J blev något förvirrad av Ms nekande.
Citat:
Jämför man deras historier så finns knappt några detaljer i M s redogörelse, medans J är full av just detaljer som fyller ut historian och gör den mer trovärdig.
Det förefaller som M endast berättat detaljerat om sådant som berört henne starkt känslomässigt, annat verkar inte ha fastnat i minnet på samma sätt.
Citat:
Är det rimligt att dom skulle reda ut den långvariga konflikten och prata om bråket på Nöjet som M påstår? Och att M ställer ett krav, att hon enbart följer med så länge det inte blir bråk. Jag tycker inte det. Varför måste dom gå hem till J för att prata? Varför har J eller M aldrig tidigare visat intresse för att reda ut konflikten? M vet att J hatar T. Att M helt plötsligt tror att J vill reda ut nånting precis efter att T har sagt att J är världens sämsta människa och dom bråkat är inte rimligt. M vet att J är upprörd och inte släpper nånting.
Att J minuter innan sökt sig till vakter och polis är ju för att hämnas på T och få upprättelse. När hon inte fick den hjälpen behövde hon ta tag i det själv.
Nej, det låter inte rimligt, lika orimligt som att J säger att tanken är att de ska slå T lite. Hur korkad får man vara när T sedan mördas i lgh?
Det är mycket som är ologiskt, orimligt och osannolikt i detta tragiska.
De båda förefaller dock varit skickliga skådespelare eller var T mer än salongsberusad eftersom hon inte anade några ugglor i mossen utan sa till A att allt var lugnt.
Hur mycket visste M om Js tankar? Eftersom hon sa att hon bara ville gå med om det inte blev bråk, anade hon bevisligen något, men hade poletten trillat hela vägen ner eller såg hon det bara som "words"? Hon hade säkert hört Js önskningar många gånger tidigare och reflekterade kanske inte.
Eller tyckte hon kanske det lät spännande att ge T en omgång? Gick hon då och väntade på signal från J? En signal som inte kom utan samtalet och promenaden företogs vid gott mod. Släppte M tankarna då och trodde J ångrat sig eller väntade hon även sedan de kommit in i lgh?
Om M trodde att J ångrat sig ser jag det inte som otänkbart att hon placerade sig i fåtöljen eller sängen och "stängde av".
Om hon fortfarande väntade på signal, satt hon troligtvis på helspänn.
I de första förhören hade J ingen aning om var M tog vägen när de kom till lgh. Det var först när hon slog kullerbytta på kronologin som hon visste att M var i badrummet under visningen.