intressant och lång artikel idag i DN.
Man har pratar med tio olika utredare och listat några viktiga punkter som de anser behövs för att lösa gängmord.
Några mordutredare berättar om sin syn på vad som behövs för att lösa (visserligen) gängmord, men det som är intressant är att de belyser de brister som finns inom polis och rättsväsende. På det viset belyser det på brister som gäller alla brott, mord och även det här fallet naturligtvis.
Mordutredarna menar att det som Tidöavtalet handlar om, det som politikerna kräver är inte det som de önskar i första hand.
Nu är som sagt artikelns fokus hur man ska lösa gängkriminella brott, men det framkommer brister inom polis, NFC och också diskussioner om bevisvärdering, allt som vi redan pratat om i tråden.
"
Utbildning toppar önskelistan när DN frågar tio erfarna mordutredare i Stockholm, Göteborg och Malmö vad som krävs för att vända utvecklingen."
//
"– Vi kan inte bara släcka bränder, vi måste utbilda oss också. Vi har en enorm utbildningsskuld som kommer ta åratal att komma ikapp, säger han."
//
"– Jag brukar säga halvt på skoj och halvt på allvar att det inte är så himla svårt att utreda ett mord bara man gör rätt, och rätt från början, säger Bosse Lundqvist."
1. Jag ska jag inte säga att jag har tagit ställning till
fler övervakningskameror, men det är en sak som de tar upp.
I många andra länder har man fler sådana, även privata, ssom ökar chansen till uppklarning av brott. I det här fallet, skulle man kanske kunnat se tydligare vad som hände på Nöjet, utanför och vägen hem. Men det är inte där det här brottet skulle kunnat lösas. Det kommer till viktigare bitar...
En annan sak de tar upp är familjesökning i släktdatabaser, vilket inte heller är aktuelt i det här fallet.
2. Sedan kommer
NFCs problematik upp som ett problem. Här pratar man om vad som en utredare önskar få undersökt på ett vapen, och vad som faktiskt görs. Pga av den stora belastning som NFC står under, undersöker de t ex ett specifikt område på pistolen, inte hela vapnet. De väljer ut ett område där man statistiskt sett har större chans att få positivt utslag, vilket medför en risk för att man får ett negativt svar, trots att bevisning finns på vapnet.
Detta har jag läst om tidigare. Ett exempel man tog då, var hur man undersökte rattar och fingeravtryck, DNA. Även där valde man alltså ett område på ratten, där man vet av erfarenhet att det är troligast att hitta bevisning.
Så var det även i fallet med Stefan D/Lena W. Åklagaren förklarade att man fick välja ut vilka prov man ville prioritera, vilket ledde till långa väntetider, svar kom negativt, vilket ledde til att man skickade in ytterligare prov osv. Under denna tid kanske fokus på utredningen lades på fel saker.
I det här fallet, vad kan man ha missat?
IT. Badrummet, där brottet skett? På Tove?
"Väntetiderna och ofullständiga undersökningar är problem som flera mordutredare tar upp. En av dem är Christer Axling, utredningsledare på grova brott i polisregion Stockholm."
"Ett ickesvar, att NFC inte hittar några spår alls, är också värdefullt att få i ett tidigt skede eftersom polisen då vet att man måste välja en annan väg."
3. Den tredje grejen de tar upp, förutom fler övervakningskamerer och kortare väntetider på NFC är
kortare väntetider för att få mobiler undersökta.
"Men it-forensiker är en eftertraktad yrkesgrupp som näringslivet rycker i. Därför är det nästan alltid skriande brist på personal, vilket i sin tur skapar köer."
//
"Samtidigt är digitala spår flyktiga och därför gäller det att vara snabb, innan de försvinner. Utredningsledaren Christer Axling beskriver hur man i polisregion Stockholm har fått upp tempot det första dygnet efter ett mord, men att det sedan ofta bromsas."
Pardoxen, säger en utredningsledare är att mängden digitala spår en gm lämnar efter sig idag har ökat till den grad att det nästan är oöverskådligt.
En telefontömning med 128 GB information kan ta lång tid, flera månader att gå igenom (nu pratar man om gängkriminalitet, så där kan det väl handla om historik på ett annat sätt?) Men det belyser ändå svårigheten med att mängden information som ska analyseras kan bli enorm.
4. Det fjärde man tar upp, är behovet av
mer erfaren personal inom polisen.
För att utreda grova brott använder polisen PUG, en handbok till hjälp. Då ska man enligt PUG samla ihop ett tjugotal erfarna personer för att sköta utredningen. Verkligeheten ser helt annorlunda ut.
Tvärtom är verkligheten så att man får skrapa ihop den personal som är tillgänglig. Det kan vara både oerfarna och unga. Några sticker iväg på olika ledigheter. Det kan ta dagar för att få ihop en personalstyrka.
Anders Larsson, utredningsledare:
”Man får lära upp kollegerna mitt under pågående mordutredning”
Han säger också att man behöver satsa på utredning av mord, för att få till fällande domar. Mycket resurser sätts på poliser i yttre tjänst, medan status på utredare sjunkit genom åren. I stället fokuserar både politiker och polisledningen på den blå verksamheten, de som jobbar i yttre tjänst.
"Man pratar även om omorganisationen 2015, som innebar att specialistenheter som var specialiserade på olika typer av brott försvann.
"För att göra det krävs en polismyndighet som på riktigt är en lärande organisation och som förstår vad som funkar när bevisningen ska presenteras i domstolen, säger Karin Breding."
5. Så den femte punkten;
hållbara bevis i domstolen.
Vi har ett rättssystem där det ska vid bevisas att den misstänkte är skyldig utom rimligt tvivel. Problemet har blivit att domstolarna kan fria, trots lång indiciekedja och att man tittar på varje bevis för sig, istället för hela kedjan.
Det här blir ett problem för polisen, och man har Polismyndigheten har tagit fram en rapport för att komma åt problemet, titta på vad som är " fällor och framgångsfaktorer"
Man behöver diskutera och lära mer om bevisvärdering.
Nu i höst kommer ett fall tas upp i HD, som polis och åklagare kommer att följa noga. Fallet handlar om en dödskjutning i Valsta, Märsta vid en busshållplats.
"Då ska HD pröva ett indiciemål för att slå fast hur domstolarna ska tänka, om de ska fortsätta att stycka upp beviskedjan eller titta på helheten."
Enligt Anders Karlsson är det viktigt att polisen förstår vilken bevisning som krävs, och att domstolarnas domar måste bli mer förutsägbara. Olka domstolar dömer olika i indiciemål.
"– Det innebär inte att beviskraven ska sänkas, däremot måste vi vara överens om vad som ska läggas i beviskorgen och hur de olika bevisen ska vägas samman."
https://www.dn.se/sverige/mordutredarna-det-har-behovs-for-att-losa-gangmorden/
medan MH lämnade sin i lägenheten.
