Citat:
Ursprungligen postat av
Zurfarn08
Det handlar om att det går en skarp gräns mellan NATO och Ryssland där. Ryssarna vill inte ha kärnvapen utplacerade så nära sin gräns. Och innan nån börjar snacka om att Ukraina har rätt att göra vad de vill så säger jag bara Grisbukten. Nu vill ju tydligen Kina placera kärnvapen på Kuba, men det måste ju vara heeeelt ok för USA, eller hur?
Edit: menade Kubakrisen -62.
Det är ju intressant parallell, men fientligheten mellan USA och Sovjetunionen var påtaglig under kalla kriget där sådant var mer att uppfatta som potentiell fientlighet än idag då NATO inte varit fientlig mot Ryssland som trots sitt förflutna fick ny chans.
Sedan vet jag inte om NATO placerat några kärnvapenspetsar i Baltikum så jämförelsen kan halta.
Det verkar ju också vara viss förvirring mellan "push" och "pull" effekt, där Ryssland verkar uppfatta det som att NATO suger in andra länder iställer för självständiga stater som ansöker om medlemskap. Ryssland verkar oförmögen att överväga möjligheten att det snarare är push-effekt från Ryssland då Sovjetunionen svinat runt i tidigare områden som gjort att staterna känner sig otrygga intill Ryssland, och med tanke på vad som hänt i Ukraina var det en korrekt bedömning.
Citat:
Ursprungligen postat av
Zurfarn08
Det bor många svensktalande där?
Nu finns det ju ingen direkt korrelation med språktillhörighet och etnisk identitet då t.ex. Zelensky m.fl är rysktalande. Det finns för övrigt inga större belägg för att Ukraina utövat stort förtryck av rysstalande tidigare, men nu däremot väl belagda krigsbrott mot rysktalande civilbefolkning av Ryssland.
Vad Ryssland vill och hur de uppfattar verkligheten kan inte vara tongivande i relationer mellan stater, lika lite som utgångspunkt för hur en individ kan göra det i samspel med övriga.
Innan invasionen fanns det dock en hel del förespråkare för det lämpliga i att utrikespolitiken skulle anpassas till Rysslands världsbild för att undvika upplevda provokationer, men de flesta har nu blivit väldigt tysta.
I slutändan handlar allt om vad som krävs för en fungerande och fredlig samexistens mellan parter, det är tyvärr inte möjligt om en part kraftigt ojar sig över såväl riktiga som enbart upplevda oförätter från andra parter, samtidigt som de kraftigt förminskar eller tom förnekar sina egna begågna oförätter mot andra.
Det kan möjligtvis fungera i viss mån om den parten är en stormakt och andra tvingas foga sig enbart utifrån detta, Sovjetunionen var en sådan stormakt men Ryssland är det dessvärre inte och lär nu aldrig heller kunna bli det ens i fjärran framtid.