Gillar någon en introvert?

Att jag tycker om att vara ensam minst lika mycket som jag tycker om att umgås. Jag har ett behov av att vara ensam för att kunna koppla av. Jag är social men håller mig till personer som jag vet att jag tycker om. När jag träffar nya människor märker jag ganska snabbt om jag vill ha med dem att göra. Är personen intressant och vi har något gemensamt kan vi prata, annars nej tack.
För att vi har saker gemensamt. Sen märker de kanske att jag inte är lika babblig och därför ointressant, och släpper mig och går vidare till nästa nya bekantskap. Det de kanske inte märker, eller inte värdesätter, är att jag är mer inlyssnande.
Så kan det vara. Men jag försöker vara så ärlig och öppen jag kan när jag dejtar och visar tydligt, och berättar också om jag känner att det behövs, att jag är intresserad. Det kanske skrämmer vissa. Medan andra har sagt att de uppskattar min ärlighet och tyckt att det är modigt osv.

Jag umgås helt klart med introverta än extroverta dampungar. Introverta brukat till 99% vara lugna och inte så j-a speedade och stressiga.

Varför skulle man inte gilla introverta personer, de kan vara väldigt intressanta även om man ibland får arbeta lite extra för att de ska ”komma igång”. Min bild är att introverta ändå gärna talar om saker som intresserar dem, och då kan de prata nästan hur mycket som helst. Att få en föreläsning om ett intressant ämne av en introvert person som är passionerat intresserad av just det ämnet är en fantastiskt berikande upplevelse.

Så jag uppskattar introverta personer väldigt mycket, och jag tror att jag är ganska bra på att ”hantera” dem. Själv uppfattas jag nog som väldigt extrovert, men som många extroverter (faktiskt!) har jag även en introvert sida vilket kanske gör det lättare för mig att förstå hur jag ska få en introvert att dela med sig av sitt kunnande.

Sen kan det i vissa lägen vara lite trögt att hamna i sociala situationer med inbitna introverter, men vi brukar faktiskt oftast ha kul ändå. Det hjälper om man är villig att bjuda lite på sig själv och inte tar sig själv på så stort allvar.

Medhåll här, det går lite inflation i begreppet faktiskt. Jag tror många som lallar sig introverta egentligen. Är blyga eller socialt osäkra på annat sätt.

Nej introverta är iregel trista och tråkiga och initiativlösa ..
vardagen blir trist tyvärr

Jo den enda skillnaden mellan introverta är extroverta är väl att den som är extrovert börjar klättra på väggarna om de är ensamma för länge och de som är introverta behöver vila lite mellan sociala tillställningar. Men det betyder inte att introverta inte kan babbla på och hålla låda och intressera sig för människor.
Ibland får jag känslan av att många som ts verkar sätta likhetstecken mellan introvert och att vara blyg och inte tycka om att umgås med folk och inte klara av kallprat. Och det är en helt annan grej.

Extroverta är charmigare men också mer otrogna.

Umgås mest med introverta. Men de är inte tysta och spelar döda. Sådana som inte vill prata alls förstår jag mig inte på.

Introversion är en förmåga som extroverta saknar. Introverta behöver inte sakna social kompentens.

Introverta är lika socialt kompetenta som extroverta. Introversion har inte med blyghet, dålig självförtroende eller sådant att göra. I så fall kallas det inte introversion.

Har inte sagt att min introversion innebär att jag är blyg och osocial. Tvärt om. Däremot är det ju så att blyga och osociala människor är introverta.

Kallprat är en annan grej, som jag definitivt skulle säga är en extrovert egenskap, som introverta helst skippar om vi får välja.

De brukar inte ha så mycket till övers för sådana där neediga typer

Jag ser inte olika samtalsämnen som olika kvalitet. Därför kan jag kallprata. Det kan vara trevligt. Min far däremot, så fort man inte pratar om något väsentligt för honom så ska man avsluta och lägga på om man pratar i telefon. Skittrist. Ibland får man veta massor om folk genom kallprat.

Däremot har jag en slags kompis som troligen är introvert men låtsas vara extrovert och har ADHD. Hen pratar så himla mycket, men om ingenting, har ingen förmåga till konversation. Säger samma meningar om och om igen. Och jag sliter mitt hår. Där orkar jag inte. Upplever det som tjat. Hen försöker även modulera rösten att låta extrovert, men det låter bara repetitivt och klantigt.