Citat:
Ursprungligen postat av
meanmanturbo
Jag är 100% övertygad om att anledningen till att Sverige valde 40mm är att vi hade herrejösses många dragna 40mm lvakan över som var omoderna och inte behövdes.
Vid nya beställningar finns inga "gratis" 40mm akan kvar. Var ju tur att 40mm var tillräckligt stor för att programmerbar 3P ammo praktisk.
Det fanns inte så många alternativ när vi skulle välja akan till Strf90. I praktiken amerikansk 25mm akan, brittisk 30mm akan (RARDEN), svensk 40mm akan och svensk 57mm akan. Av dessa var 25mm akan för klen, brittiska RARDEN sög balle* och 57mm för skrymmande.
90mm-pjäsen från Ikv91 skulle man också ha kunnat tänka sig, men då skulle man ha fått utveckla en komplicerad automatladdare, pjäsen skulle vara för lång, man skulle inte ha fördelen hos en akan att snabbt skjuta ett stort antal granater för att nedhålla fienden och luftmålsförmågan skulle ha varit patetisk. Om man nu inte hade valt en Lvrbpbv baserad på 90-chassit istället för Lvkv d.v.s. Däremot så skulle pansargenomslaget ha varit mycket imponerande för en ICV, med god förmåga att slå ut T-55/62 frontalt, marginell kapacitet mot T-64/72/80 frontalt och en massiv överkapacitet i sida.
Bushmaster II (30mm) och Bushmaster III (35mm) dök upp först under 2000-talet. Mausers 30mm akan dök upp tidigare, men som jag förstått det inte i tid. Oavsett vad så var ammunitionen då inte kraftig nog.
(*) Vagnchefen måste ladda pjäsen manuellt med 3-skotts laddramar, pjäsen kan laddas med max 2st laddramar och vid ammunitionsbyte, måste vagnchefen plundra och ladda om pjäsen manuellt. Därtill så var pansargenomslaget bara ungefär hälften av det som man fick med 40mm akan.