Det är en lång historia, men om jag ska sammanfatta det i några punkter så:
1. Det räckte aldrig "hela vägen" med Sub. Och då är jag verkligen ingen person som förväntar mig mirakel av medicinen utan har förstått att livet måste fyllas med meningsfulla saker.. Men jag pratar om EFTER att jag fixat till dessa aspekter i mitt iiv. Har tyvärr inte räckt hela vägen på Sub (16mg eller 20mg om jag minns rätt) utan jag kände sug efter rus från och till började fucka runt med Lyrica efter typ 2 år utan nåt - sen var återfallet och avhoppet ett faktum kort därefter..
2. Jag var nog aldrig riktigt i mål heller psykiskt så det är möjligt att jag kunnat fungera på Sub idag om jag hade valt det igen.. Men skeptisk (och läkaren min var det också) till om jag hade klarat mig på bara det..
3. Jag gick från skeptisk till om Sub hade funkat till att faktiskt avsky det efter att ha genomlidit den värsta upplevelsen av "precipitated withdrawal" någonsin, dvs. den akuta mördar-AT man upplever när man tar sub för tidigt inpå andra Opiater/innan dom gått ur tillräckligt som Opiatberoende ockastas in i den där akuta hyper-AT'n (haha fyfan asså..)
När jag efter någon månad tillbaka på H skulle försöka ta mig tillbaka till Sub så tog jag först 2mg efter att ha väntat in att H:et gått ur "tillräckligt" (trodde jag.. men det hade jag ju inte såklart

)..
Kände efter 30 min att AT-känningarna bara blev ännu värre och en känsla av panik infann sig eftersom Hoese-ATn bara accelererade.. Fick panik och tog 2mg till under tungan.. 5-10 min senare ännu värre.. Tänkte: "
Fuck it! Jag måste ta mig över "tröskeln" eller nåt sänt och krossade och snortade en 8a..
Vara rös i hela kroppen nästan direkt och höll på på en panikångestattack efter bara nån minut...
Sen fattade jag ett oerhört korkat beslut... Det beslut som givit mig det fysiskt starkaste obehaget jag upplevt i hela mitt liv - långt bortom känslan av att bryta ben, vanliga typer av maxade AT's osv.. Jag SKÖT i mig det enda jag hade kvar... 8mg Suboxone.... Usch den känslan är obeskrivlig! Kunde känna som en fast punkt av mörker och lidande och död i armen där jag skjutit och känna hur det tog sig genom blodet mot hjärtat.. Visste man har körd här!!
Vill inte gå in på mer detaljer men yeah! Kommer aldrig - under några som helst omständigheter eller oavsett hur livet ser ut - att ta Sub igen.. Tror min kropp hade ballat ur resan innan av gammal vetskap

⁸
Aja måste säga att det är skönt att inte ha fuckat runt på 3 år snart!