Citat:
Ursprungligen postat av
I-van-Toer
/.../
Ville följa upp lite på Sigge och bilstångningen, men väldigt preliminärt eftersom jag haft för många järn i elden och behöver med tid för djuptröskningen.
Inledningsvis, vilket betyder den 19/3 1986, berättar Sigge om stångningen med Volvon i Luntisbacken och även om mannen som kom springande norrut längs Luntmakargatan fast ända uppe vid Tegnérgatan.
I takt med att Sigge hörs om och om igen så läggs vissa saker till bashistorien, till exempel att det en andra kombi kommer uppför backen direkt efter Volvon, och även att han sett någon med walkie-talkie innan han svängde ner på Apelbergsgatan. Under resans gång värper han idén om "Ted Gärdestad", alltså att den springande mannen skulle ha liknat popstjärnan. En till sådan detalj som tillkommer, men först vid vallningen året efter vad det verkar, är att Sigge skulle ha öppnat bildörren och hört skotten.
Min grundinställning om det här är att man i stort sett kan skippa alla "broderingar" som följer på originaluppgifterna. Med andra ord är det "back to basics" som gäller, och då har vi bilstångningen och den springande mannen.
Bilstångningen har vi redan talat en del om, men som jag ser det måste modellen på Volvon tröskas ytterligare. Sigge har inledningsvis ingen aning om modellerna men vid vallningen har han bestämt sig för att den var i 140-serien och från tidigt 70-tal. Även den preciseringen tycker jag verkar tveksam, den känns som något han knådat fram i efterhand.
En mycket viktig fråga med bilstångningen är förstås tiden, och då hade fru Hillesö varit uppe här. Hon säger att hon gick ut och flyttade bilen vid 23.35 och att hon då ville minnas att någon skulle in på Luntmakargatan i fel körriktning. Det låter onekligen som Sigge, men ändå faller det på att Sigge redan är hemma då och tar emot Roger Östlunds samtal från Grands telefonautomat.
Mvagrippa återkommer då och då till att tiden för Östlunds telefonsamtal till Sigge blivit manipulerad i polisens protokoll för telefonavlyssningen. Det stämmer utmärkt, för Östlund kommer inte in till Grand förrän vid 23.30 och kan därför inte gärna ha ringt det samtalet tidigare än så. Å andra sidan kan han heller inte ha ringt senare än cirka 23.35 när "Amadeus" slutade och biografen stängde.
De här tiderna visar att fru Hillesö, som framstår som mycket trovärdig om sin tid på 23.35, inte kan ha stångats med Sigge i Luntisbacken. Min läsning av fru Hillesö är att hon troligtvis inte stångats med någon alls där i backen utan att det kan röra sig om ett falskt minne som hon fått genom att läsa tidningarna eller genom annan "förvärmning" typ ledande frågor från polisen. Om man lagt tiden på minnet så pass väl så borde man nog även ha en mycket klar minnesbild av eventuell bilstångning, men på det senare slirar hon betänkligt i förhören. Så jag tror inte att fru Hillesö stångats med bilen.
Om tiden för bilstångningen säger Sigge 23.20 till 23.30, vilket inte är en särskilt exakt tidsangivelse men ändå nöjaktig. Jag tror den stämmer, och om man plockar in Roger Östlunds påringning så kan vi klämma ihop intervallet lite i slutänden.
För Sigge ska ju först stångas med Volvon däruppe och sedan ska han köra nedför backen och hela vägen bort till Tegnérgatan mot körriktningen och utan att stångas med ytterligare bilar längs vägen. Och när han kommer dit ska han parkera bilen och gå upp till lägenheten innan han kan ta emot Roger Östlunds samtal. Det verkar ju inte som att Östlund ringt precis när Sigge kommit in genom dörren heller utan kanske någon eller några minuter efter att Sigge kommit in och tagit av sig ytterkläderna.
Det ligger alltså en del restriktioner på det här tidsproblemet. Vi kan ganska säkert säga att Östlund kommer in på Grand vid 23.30, och sedan gick han visst runt och frågade folk efter växel till telefonautomaten. Först därefter ringer han, och då hamnar det samtalet ungefär vid 23.32 på tidslinjen, kanske någon minut senare. (I polisens avlyssningsprotokoll står det 23.15, men det är en falsk uppgift. Jag vill inte här gå in på frågan om varför man förfalskat tiden i protokollet, men att man gjort det ter sig för mig ovedersägligt.)
En rimlig skattning för när Sigge kommer hem till bostaden ligger därför på allra senast 23.30, men mer troligt någon eller några minuter tidigare än så. Då måste han vara framme vid Tegnérgatan med bilen allra senast 23.28 men troligtvis lite tidigare än så. För att komma dit till 23.28 måste bilstångningen vara avklarad minuten innan, och inledas 2-3 minuter innan. Med andra ord inleds bilstångningen allra senast vid 23.25.
Men om vi antar att den ligger vid 23.25 så stöter vi på ett annat problem, nämligen limousinföraren Jan Nilsson som kör Luntmakargatan efter att ha lämnat av flickorna på King Creole. Han passerar mordplatsen på väg till King Creole vid 23.19.30, sedan åker han dit ner och vänder, släpper av flickorna och återvänder genast till mordplatsen där han stannar till och frågar genom sidorutan vad som hänt. Den vändan ner på Kungsgatan och upp igen tar 2-3 minuter.
Sedan fortsätter Nilsson upp till Tegnérgatan där han tar höger och sedan höger igen på Luntmakargatan. Där är han uppskattningsvis 4 minuter efter skotten, vilket heter 23.23 (jag utgår som du ser från den korrigerade mordtiden 23.19.00, annars går inget ihop överhuvudtaget). Sedan kör han långsamt hela vägen upp till Apelbergsgatan och "kollar baksidan" av mordkvarteret, det är därför han kör den vägen. Men någon mötande trafik får han inte, och inte heller fastnar han bakom någon bilstångning uppe i backen.
Av det här ser vi att bilstångningen redan är avklarad minst ett par minuter tidigare och att Sigge redan kört hela vägen till Tegnérgatan och ställt bilen där. Så om man tar med Jan Nilsson i beräkningen så hamnar bilstångningen minst 2-3 minuter tidigare och kanske ännu tidigare än så. Men vi talar här om den övre gränsen på tidsintervallet för stångningen, och nu är vi nere på cirka 23.22.
Som du ser börjar det brännas ordentligt. Bilstångningen inleds senast tre minuter efter mordet. Då går det inte att vifta bort den som orelaterad till mordet utan den måste tas på största allvar. Här befinner vi oss på exakt samma våglängd, du och jag. Men detta är som sagt bara en väldigt preliminär tröskning, och i dagarna och veckorna framöver ska vi gå i clinch med den här problematiken och då får vi se om man kan komma saken ännu närmare genom liknande analys.
Jag lämnar bilstångningen där för idag. Men därtill hade vi den springande mannen på Luntmakargatan vid Tegnérgatan. Problemet jag har med den uppgiften är att det inte finns något att koppla ihop den gubben med, för det är ingen med ett sådant signalement som springer in på Tunnelgatan och därför kan tänkas ha tagit vänster in på Luntmakargatan och fortsatt norrut. I så fall har han dykt upp "från ingenstans" och börjat springa norrut.
Den idén ter sig väldigt märklig för mig, och jag är nog inte så inne på att man skulle ha dragit in extrapersonal utöver själva attentatsgruppen som enbart haft till uppgift att springa utan mål, dvs det som du kallat för "löpare". Visst har jag identifierat en löpare, på Olofsgatan, men han har ett specifikt mål – nämligen att springa till flyktbilen. Han är en kurir, en vandrande walkie-talkie om man så vill. Det är skillnad mot att bara införa gubbar som springer kors och tvärs enkomt i syfte att förvilla. På den fronten finns det i min modell bara en gubbe som springer för att förvilla, och det är "decoyen" som springer från mordplatsen och uppför trapporna till åsen. Men det är ju också skillnad.
Här ville jag även nämna, att Jan Nilsson talar om en man som han ser komma gående norrut på Luntmakargan, borta vid Arbetsförmedlingen alldeles när han svängt höger. Den mannen kan ju inte rimligtvis vara samma som Sigges springande gubbe, och då tycker man att om någon verkligen sprungit där vid den tiden så borde Nilsson om någon ha sett det. Så även det här ter sig lite förbryllande, men det kan ju vara så att Sigge ligger så pass mycket tidigare än Nilsson. Annars kunde man ju också tänka sig att Nilssons gubbe är Sigge i egen "hög" person. Problemet med det blir då att polarn Reine saknas. De här frågorna ter sig grumliga för mig.
Om man tänker sig att Sigges löpare skulle ha sprungit hela vägen från mordplatsen så skulle han hinna bort dit på knappa två minuter, en och en halv om han springer järnet. Men om killen då börjat springa efter skotten så borde Sigge rimligtvis ha sett honom redan medan han kör längs Luntmakargatan och inte när han redan är framme vid Tegnérgatan och redan parkerat och stigit ur bilen. Så jag får kort sagt ingen rätsida på den iakttagelsen, utan vi får nog låta den bero tills vi kan hårdtröska ett varv till. Å ena sidan verkar den ju vara en genuin iakttagelse och inget hjärnspöke, men å andra sidan kan det vara något hittepå som Sigge lagt till för att jäklas med polisen. Nåja.
En sak till innan jag "lägger på", och det är det helt oöverträffade samtalet mellan Sigge och klubbägaren Kjell Fernberg, och där Fernberg upplyser Sigge om att Palme blivit skjuten. Fernberg återger hela mordförloppet med tider, signalement och hela faderullan med en smått enastående precision och riktighet – detta en timme efter mordet när inget gått ut till allmänheten på radion.
http://lennartremstam.blogspot.com/2015/05/del-2-avlyssning-av-sigge-cedergren.html
Det brukar skällas mycket på Hans Holmérs "övertagande" av utredningen och då påstår man gärna att om man istället ringt och väckt Arne Irvell så hade mordet minsann blivit löst i rödaste rappet. Mot det säger jag, att Kjell Fernberg i alla fall är tidigare och bättre informerad om mordet än någon i hela polisväsendet verkat vara. Och till skilnad från Arne Irvell så behövde man ju inte ens ringa och väcka Fernberg utan han ringde själv! Kanske borde Sigge ha lett utredningen istället för Holmér?