Citat:
Det är ditt beslut. Behöver vi inte diskutera.
Mja, dock skulle jag envisas med att det är mer rätt att normera med BNP än att inte normera alls.
Intressant nog har jag fått 0 kommentarer på det. Men några som går ut på att jag skulle haft fel, fast dom vet inte vad felet är.
Men som sagt jag ska göra en vända med BNP/Capita också.
Mja, dock skulle jag envisas med att det är mer rätt att normera med BNP än att inte normera alls.
Intressant nog har jag fått 0 kommentarer på det. Men några som går ut på att jag skulle haft fel, fast dom vet inte vad felet är.
Men som sagt jag ska göra en vända med BNP/Capita också.
Citat:
Så du menar att de inte gjorde detta då? (Om du inte menar detta så är din kommentar helt onödig)
Samma kommentar som ovan......
Nej det är det inte och hade du haft kunskap om det så hade du inte skrivit så dumt. Vilket mått skulle jag tagit från 1975 och framåt då? Mr smart guy!
Samma kommentar som ovan..........
Citat:
Nej det är inte alls uppenbart.
Du har nämnt några saker. Men du måste ju vara medveten om att det är tomt på logik i ditt inlägg.
--------------------------------
Man kan använda FASTPI baklänges.
Säg att en snitt-villa kostar 4000k. Då ger FASTPI att en snitt-villa 75 kostade 299k.
En kommunalanställds månadslön 1975 var 3746kr
En kommunalanställds månadslön 2021 var 33k
1975 gick då 5.1 årslöner till villaköp.
2021 gick då 10.1 årslöner till villaköp.
Men om man nu är 2 som arbetar 2021 till skillnad mot 1975 så går 5 årslöner till villaköp 2021.
Att det går lika många årslöner till villaköp 2021 som 1975 ger inget stöd för att långivarna lånar ut mer 2021, i relation till inkomst.
Man kan möjligen säga att dom tog mer risk 1975 iom att det var en familjeförsörjare. Å andra sidan krävde dom borgensåtagande. På så sätt reducerade dom ned risken.
Men detta indikerar att belåningen är proportionerlig mot inkomst. Dvs inte tillgång på krediter.
Här ser du inslag av logik. Det finns förklaringsvärde. Du behöver lägga till det. Annars saknar dina inlägg värde.
Du har nämnt några saker. Men du måste ju vara medveten om att det är tomt på logik i ditt inlägg.
--------------------------------
Man kan använda FASTPI baklänges.
Säg att en snitt-villa kostar 4000k. Då ger FASTPI att en snitt-villa 75 kostade 299k.
En kommunalanställds månadslön 1975 var 3746kr
En kommunalanställds månadslön 2021 var 33k
1975 gick då 5.1 årslöner till villaköp.
2021 gick då 10.1 årslöner till villaköp.
Men om man nu är 2 som arbetar 2021 till skillnad mot 1975 så går 5 årslöner till villaköp 2021.
Att det går lika många årslöner till villaköp 2021 som 1975 ger inget stöd för att långivarna lånar ut mer 2021, i relation till inkomst.
Man kan möjligen säga att dom tog mer risk 1975 iom att det var en familjeförsörjare. Å andra sidan krävde dom borgensåtagande. På så sätt reducerade dom ned risken.
Men detta indikerar att belåningen är proportionerlig mot inkomst. Dvs inte tillgång på krediter.
Här ser du inslag av logik. Det finns förklaringsvärde. Du behöver lägga till det. Annars saknar dina inlägg värde.
Hahahahahahahahahahahahahah. Jag har läst mycket dumt av dig tidigare men detta tog nog priset
1975 så var sysselsättningsgraden (16-64 år) i Sverige 77,6% 2021 var den 76,7%.
Hahahahahah
Citat:
För att kreditgivning skall ha betydelse måste långivarna låna ut mer i relation till lön, nu än förr.Du har inte visat att det är så.
Inte ens försökt.
Citat:
Ser inte riktigt friskt ut det där. Men kvinnorna jobbade inte när det var dags för husköp.Dom var hemma. Det var inte förrän barnen var vuxna som en del av dom masade sig ut i arbetslivet. Och därmed drog upp sysselsättningsgrad.
Man bör också vara medveten om att nu går så gott som alla gymnasiet och drar ned sysselsättningsgrad. Så var det inte 1975 då började många jobba vilket drar upp i stället.
Ensamstående kvinnor jobbade men de var inte husköpare.
Jag var med på den tiden och vet hur det var.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera