Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Svensken har inte möjlighet att hyra eftersom systemet är reglerad efter sovjetisk modell. En Stockholmare som bor i villa behöver 25-30 års kötid i det socialistiska systemet för att ens få ynnesten att hyra något i innerstan.

Med marknadshyror hade detta problem undgåtts men av någon anledning verkar trådens bubbelbabblare älska hyresregleringen och sovjetisk politik.

Med marknadshyror hade detta problem undgåtts men av någon anledning verkar trådens bubbelbabblare älska hyresregleringen och sovjetisk politik.

Och fler och fler av dem får eller vill inte låna heller så vem ska köpa nytt och bo i innerstan då? Överhuvudtaget.

Men hur mäter du upp "tillgänglighet av krediter"???

Vi har en minskning som är väldigt drastisk från 1979 till 1985. Var det minskning av krediter?

Varför är inte uppgången från 1985 -> 1989 bara en svag återrekyl av nedgången 1979->1985?
1989 är fortfarande långt under 1979.

Ett eventuellt beroende av "tillgänglighet av krediter" måste då finnas hela tiden. Och synas i mätdata.
Jag skulle säga att du inte har brytt dig om det utan så som många andra har du ett känslomässig ställningstagande och bara letar efter stöd för det. Och struntar fullständigt i att logiken måste stämma hela tiden.

Tillgänglighet av krediter bör kunna ses som proportionellt mot inkomst. Det lär ha varit väldigt små variationer där genom åren.
Och ett beroende av inkomst har vi redan.

Rotlösa kosmopoliter

Här ser du mätdata av bolånkrediter över tid:
https://ekonomistas.files.wordpress.com/2023/01/rbvol3_bank.png

Man kan titta på hur bostadspriserna förändrats i relation till BNP
FASTPI = fastighetsprisindex.

Vi låg 2022 på samma prisnivå som 1975.

Man kan också se att ökningen var ganska liten från 85 till 89. Där en de fantiserar om att det var en bostadsbubbla som orsakade krisen i början på 90-talet. Men prisökningen på bostäder var mest bara inflation och lite real tillväxt.

Från 2009 till 2019 har bostadspriserna bara ökat lite försumbart som andel av BNP.
Och 2022 stod vi på lite drygt 2019 års nivå.

Bubbeltråden handlar om en ökning från 0.16 till 0.17.
Inte konstigt att den "bubblan" aldrig har pyst ur.
Men bubbelpratarna har ju tagit känslomässigt ställningstagande så rationella resonemang biter inte.

----------
Skulle man betala mindre andel av lönen för adressen, när BNP ökar?
Det är var och ens beslut, men jag säger knappast.

Svensken har inte möjlighet att hyra eftersom systemet är reglerad efter sovjetisk modell. En Stockholmare som bor i villa behöver 25-30 års kötid i det socialistiska systemet för att ens få ynnesten att hyra något i innerstan.

Med marknadshyror hade detta problem undgåtts men av någon anledning verkar trådens bubbelbabblare älska hyresregleringen och sovjetisk politik.

Du får ju använda BNP/Capita om du vill göra en jämförelse.

Fastpi ökade 85-89 från 109 till 181 dvs en ökning med 66% under dessa få år. BNP/Capita ökade under samma år med 40%, dvs fastighetspriser ökade 50% mer än BNP/Capita under perioden. (genomsnittslöner ökade med c:a 33% under denna period)

FASTPI ökade med 57,88% mellan 2009 och 2019 medan BNP/Capita ökade med 35,8% dvs FASTPI ökade med över 60% mer under denna period.

Från 1975 till 2022 har FASTPI ökat med 1571% medan BNP/capita har ökat med 1145% och genomsnittslön i det privata har ökat med 837%. Så fastighetspriser har ökat nästan dubbelt så mycket jämfört med genomsnittslöner dvs du får hälften så mycket bostad idag jämfört med 1975 för en genomsnittslön.

Varför använder du BNP förresten? Är inte detta väldigt korkat? Du borde i så fall ta hänsyn till antalet småhus på marknaden 1975 och 2019 om du vill se hur stor del av "BNP" som utgörs av FASTPI.

Edit: När man börjar titta på siffror så ser man ganska snart att fastighetspriser styrs dels av inkomst/lön men även till stor del av tillgängligheten av krediter. Avregleringen 85 samt lågränteperioden efter 2008 är perioder då fastighetspriser verkligen stuckit iväg jämfört med löner och BNP/Capita. (2008 och framåt är betydligt värre än 85-89)

Vad är det på y-axeln?
Det kan inte vara nominell utlåning. Den lär ha ökat mycket mer.


Men om du kan ta reda på hur maxbelåning för nya bostadslån ändrats över tiden, normerat med bruttolön, så får vi en approximation av kreditgivningens förändring över tiden.

Och fler och fler av dem får eller vill inte låna heller så vem ska köpa nytt och bo i innerstan då? Överhuvudtaget.