Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Det är sannolikt att morden på Annika och Elisabeth begicks av samma GM. Jag tycker dock inte det känns helt övertygande att CdC skulle ha råkat ut för denne figur; verkar märkligt att först lyckas med uppsåtet att strypmörda och dumpa kroppar utan upptäckt 1982 för att två år senare få för sig att krångla till det med detta styckningsmoment. Denne GM verkade inte nämnvärt motiverad att dölja dödsorsaken.

Om CdC hade råkat ut för en seriemördare som riktade in sig på prostituerade i centrala Sthlm kunde man ha väntat sig ett antal snarlika mord i relativ tät följd där kroppen styckats och dumpats i plastsäckar.

Hade NA inte varit så till åren hade man kunnat se en kandidat i honom beträffande morden på Annika och Elisabeth; en prostituerad hävdade ju att han bar pianotråd - ett klassiskt strypverktyg - på sig och intressant nog förnekade NA i princip inte denna uppgiften utan påstod att det var en anordning för tavelupphängning. (Han kanske närde en längtan att låta en gatflicka förkloppsliga hans vision av den ultimata Zornkullan komplett med upphängning?)

Det finns några detaljer som talar till NA:s fördel: han blev bland annat intervjuad om sina kontakter med CdC och oavsett sanningshalten i hans utsago förefaller han alltså inte ha varit socialt generad över detta umgänge. Sedan är frågan om det är någon av dem som påstått sig ha haft kontakt med CdC efter 890610 som trots allt skulle kunna anses vara trovärdigare än andra ur hennes missbrukande närståendekrets.

Nåja, värt att notera i vart fall.

Jack the Rippers offer vid namn Elizabeth var btw svenska: Elizabeth Stride, född Elisabet Gustavsdotter.

Svaret på fråga (1) förefaller att vara att antingen var styckningen motiverad som en ren transportstyckning eller en kombination av transportstyckning och ett behov att dölja dödorsaken.

Fråga (2) hänger då ihop med den första frågan och det är troligt att om GM vilje dölja dödsorsaken, t ex ett skott i huvudet, så placerades därav huvudet ej med övriga kvarlevor. Man kan dock lika gärna anta att huvudet som enstaka entitet var lättare att göra sig av med separat och att det hur som helst hade tagit för mkt plats i någon av säckarna.

Fråga (3) är knepigare att besvara. Borttagningen av inälvorna kan tyda på en ursprunglig plan att dumpa kroppen i vatten men att detta ej gick att genomföra. Placeringen i plastsäckarna kan ha syftat bara till forslandet av kroppen till en båt men i slutändan valde GM istället att placera säckarna där de återfanns.

Fråga (4) blir då än knepigare. GW Persson antog att GM var boende i västra Solna och att han valde närmast möjliga avsides plats för dumpning # 1 medan dumpning # 2 fick bli en plats så långt som möjligt inom GM:s "bekvämlighetsradie" givet risken att någon redan funnit de första två säckarna och att den dumpningsplatsen kunde vara bevakad.

Å andra sidan har vi den för TH och Rättsläkarstationen besvärande omständigheten att dumpningsplatserna var för sig ligger nästan exakt lika långt från stationen vilket naturligtvis är en suggererande omständighet.

Säckarna från dumpning # 1 hade troligen läckt blod eftersom säckarna från dumpning # 2 var dubblerade vilket skulle tyda på att viss tid förflutit mellan utplaceringstillfällena. Dumpning # 1 var också den som upptäcktes först (840718) och den andra först i augusti.

Fråga (5) är delvis besvarad; huvudet och inälvorna var lättare att göra sig av med och kan ha hamnat var som helst och t o m eldats upp.

Efter att ha sökt besvara ovanstående frågor kring detta att kroppen styckades och utplacerades som den gjorde, har man då blivit klokare på något sätt?

Jag skulle säga att möjligheten för en Mr X som GM i alla fall inte minskat.

Om man tänker sig TH som GM (primärt med läsarten styckmästare och säckdumpare) så ställer jag mig följande fråga:

Har inte en rättsläkare tillgång till kremeringsmöjligheter?

M a o är min främsta invändning mot TH som involverad att, om han styckade kroppen, varför dumpade han den så amatörmässigt, för framtida upptäckt och på sådana platser att Rättsläkarstationen - som bevisligen sysslar med obduktion och i praktiken styckning - hamnade mitt emellan och därmed blev ett geografiskt utropstecken i sammanhanget, möjligt att notera även av den trögaste polisutredare?

Ändå lite intressant att Expressen som drev kampanjen till slut erkänner att dom hade fel. En bra ledare.

Ja, det är ju en annan generation reportrar på redaktionen och så här 35 år senare kan de låtsas som om de inte har koll på att Expressen mer eller mindre levde på sensationslystnaden kring da Costafallet när det begav sig...

Efter mina inledande frågeställningar om varför kroppen styckades osv. kan man nu ställa sig följande frågor:

(1) Hur och avled CdC?

(2) När avled hon?

(3) Vem eller vilka styckade hennes kropp?

(4) Hur sannolikt är det att den som styckade kroppen också dödade henne?

(5) Hur kom hon i kontakt med GM?

Tentativa svar är:

(1) Antingen mördades hon. Här finns ett antal tänkbara metoder företrädesvis involverandes huvudet såsom exempelvis strypning, skottskada och trubbigt våld. Jag antar att hon t o m - och detta är ingen trevlig tanke - kan ha avlidit genom själva styckningen.

Eller också, som i min teori kring NA som involverad, genom en överdos i annans bostad. I sådant fall blir alltså GM liktydigt med individen som styckade och dumpade kroppen. Ett besynnerligt men inte helt otänkbart arrangemang, särskilt om man beaktar den höga risken för överdos i hennes fall.

(2) Troligen på pingstdagen men något vittne ur hennes koloristiska umgänge kan ha haft rätt ang att hon skulle ha levt efter pingstdagen. I så fall blir detta vittnesmål tidsangivande. Dead line - i dubbel bemärkelse - bör inte uppgå till mer än en vecka efter pingsten eftersom rättsläkarna ansåg att de delar som återfanns 890718 tydde på att kroppen varit död i omkring en månads tid. (Jag utgår från att TH inte obducerade just dessa kvarlevor.)

(3) En eller flera mördare som troligtvis var kunder till henne. Det är svårare att tänka sig folk ur hennes reguljära umgänge som tillräckligt avancerade för, eller motiverade till, att stycka kroppen; de hade nog nöjt sig med dumpning. Dog hon en naturlig död finns i princip bara hypotesen kring NA som fick hjälp att bli av med kroppen varvid TH och möjligen Täby kyrkbypolisen blir intressanta.

(4) Hon var prostituerad. En koppling till hennes kriminella umgänge (inklusive knarklangare) kan dock inte helt uteslutas.

(5) Det är förmodligen mer än 50% sannolikhet att styckaren och dumparen också mördade henne. Hypotesen kring NA:s involvering är rätt stark främst om denne verkligen var den som sist såg henne i livet. Han verkar dock ha varit för skröplig för att på egen hand ha klarat av såväl styckning som dumpning. Jag har å andra sidan svårt att tänka mig att NA skulle ha fått hjälp att avlägsna kroppen om det var uppenbart att han hade orsakat hennes död, i synnerhet inte om assistansen kom från en rättsläkare och eventuellt även en polisman...

I inlägget ovan är svaren på frågorna (4) resp (5) omkastade. Vidare upptäcktes plastsäckarna 840718 resp 840807.

Nu var det väldigt länge sedan jag gjorde mer än sporadiska inlägg i tråden och mina minnesbilder gällande många av detaljerna börjar bli suddiga. För mig har da Costa-fallet varit speciellt eftersom det i så hög utsträckning för mig handlat om vilka som INTE begick brottet snarare än om vem eller vilka som gjort det.

Om jag ändå ska komma med en personlig gissning så blir det nog:
(1) Jag tror att CdC blev strypt av en kund.
(2) 15 juni eller strax därefter.
(3) Den sista kunden.
(4) 90 %.
(5) Genom jobbet.

Jag tror att CdC ströps i kundens lägenhet och att mördaren sedan fick panik och styckade kroppen i badkaret. Förmodligen lades allt i fem säckar direkt och mördaren tog så många han orkade bära (en säck i varje hand) och bar ner till bilen för att åka iväg och dumpa säckarna. När han märkte hur mycket det läckte så tog han en extra säck till omgång två (och kanske tre). Att säcken med huvudet med mera aldrig återfanns kan bero på att den hamnade i någon container för vidare transport till en tipp. Gärningsmannen sålde förmodligen bilen (med ny matta i bagageutrymmet någon gång i slutet av juni 1984.

Om polisen hade hittat den sista kunden så tror jag att fallet hade varit löst.

Det finns säkert hundra hål i den här berättelsen, men om jag ska ge mina fem öre så tror jag inte att det var mer spännande än så när det kommer till själva brottet och gärningsmannen.

Det mesta har kretsat kring allmänläkaren och obducenten, det är ju uppenbart.

Varför just 15 juni?

Om jag minns rätt så var det då ett vittne observerade Catrine på Gamla Brogatan tillsammans med en lång man. Om detta vittne har rätt så levde hon 15 juni och med tanke på att säckarna bedömdes ha legat ett tag så borde mordet ha skett den 15/6 eller i nära anslutning till det datumet.

Vi ska hålla oss väldigt avvaktande till såna här vittnen som troligtvis bara ville "hjälpa till" eller få uppmärksamhet.

Vittnet JE väntade trots allt i hela 22 år innan han öppnade mun och bara detta enkla faktum visar vilken oseriös infallsvinkel många skribenter intagit när de samtidigt dissar vittnen som den kvinnliga polisen, fotohandlarparet, hunddamen, dagboksvittnet osv.

Dessa vittnen väntade bara 4 år med att vittna till skillnad från vittnet "JE" som väntade i 22 år innan han öppnade mun, dvs år 2006.

Det är obegripligt att någon ens kan ta "JE" på allvar. Den förflutna tidsrymden är enorm.

Jag har försökt rodda i uppgifterna om vilka som ingick i CdC flummiga umgängeskrets och det är ingen lätt uppgift utan rörigt bortom allt förstånd, åtminstone för mig.

840615 skall en manlig bekant ha träffat CdC - som lär ha varit välklädd för tillfället - i sällskap med en lång karl (med såväl missbrukarutseende som dito beteende) på G:a brogatan vid sjutiden på kvällen.

Vem som är vem av dessa karlar i förhållande till all name dropping har jag inte fått klart för mig, ej heller hur trovärdiga de kan ha uppfattats.

Några disparata och möjligen intressanta påstående har jag noterat:

(1) CdC var i Småland innan pingsten p g av av att hon trodde att Herr da Costa var i Sverige för att söka upp henne. Hon skall även ha ringt till Portugal efter pingsten. Detta med exmaken borde polisen ha kollat upp eftersom det handlar om inreseuppgifter.

(2) CdC kan ha åkt tillbaka till Småland (enligt vissa uppgifter med en ny herrbekant) efter pingsten och styckmördats här varefter mördaren placerat ut kropparna i Solna som en avledande manöver.

(3) Ett namn - Cla*s Burg*r - fångade min uppmärksamhet. Vem var det?

Allt eftersom jag blir mer insatt i detta fallet tycker jag att det genomsyras av en genomgående social polarisering eller dikotomi (tudelning).

För alltför många har det kommit att handla enbart om ett upplevt justitiemord på de bägge läkarna; att de förlorade sina legitimationer är värre än vad som de facto hände offret. CdC var på samhällets botten och hennes personliga tragedi blev hennes död oavsett om hon mördades eller dog av en överdos. Det är socialt högt mot socialt lågt.

Sammalunda gäller synen på vittnena. Detta fall är närmast legendariskt för sina absurda inslag av vilka flera emanerar från ett mindre antal vittnen men dessa var inte socialt utsatta utan vi har att göra med en läkarfru, läkarföräldrar, två fotohandlare, en "jägmästare", en arkitekt tillika jurist mfl. Å andra sidan har vi - med undantaget "dagboksvittnet" - vittnena som inte hade något väsentligt inflytande tillhörandes CdC:s sorgliga entourage.

Det är fullt möjligt att tänka sig att en eller båda läkarna blev orättvist behandlade och att samtidigt tycka att vittnesmålen om CdC:s eventuella överlevande av pingsthelgen blev negligerade för att de emanerade från offrets kaotiska miljö. Det var, som alldeles för ofta i Sverige, ett vanskött fall och ett bevis på detta är icke minst det märkliga domskälet om att läkarna måste ha genomfört styckningen vilket räknas som ett griftefridsbrott vilket i det här fallet var preskriberat och därmed ingen åtalspunkt och därmed borde ha lämnats därhän av domstolen.

Det finns mycket att harva vidare kring innan man torde med någon säkerhet kunna yttra sig om ens motiv och gärningsmannatyp. Exempelvis är uppgiften om CdC:s portugisiska makes möjliga uppdykande vid tidpunkten långt ifrån ointressant. Är uppgiften ett villospår så har det ändå inte skadat att titta närmre på den.