Lotta Rudholm misshandlad till döds i Ulvsunda, 2016-06-04

Ja, det brukar låta så kring kvinnoboxare och annat. Och sedan händer.. Ingenting.
Han kom ut. Blev omfamnad av diverse polare och nya tjejer. Då var han redan mördare, kvinnoboxare och sopslut.
Och så går det oftast. Gängen, MC-konstellationer och annat är fyllda med kvinnomisshandlare, våldtäktsmän och personlighetsstörda.

Så pappan är en skör individ då? Eller ultraliberal? Avstånd är ju inget hinder för hur långt pengar kan ta sig. Oavsett om relationerna var pissiga så skulle jag som pappa blivit vendictive.

Jag vidhåller det jag skrev. Sedan får de ha så många hojar och tatueringar de vill. Mina döttrar är det klokast att behandla väl.

Jag tror inte att hon hade en pappa i sitt liv och hade tidvis bott på barnhem. Martin hade en liknande bakgrund och det kan ge en känsla av samhörighet mellan två individer. Längesedan jag läste FUP så inte hundra på att jag minns rätt.

Ok, då fattar jag. Inga bröder heller? Kärringar är ju inte kända för att gestalta begreppet don't get mad get even.

Hon hadde en syster om jag inte minns fel.

Ja och den systern kan ju bara sitta där och böla och vara rädd för när Martin går loss. Det bästa vore ju såklart om det fanns något sätt som gjorde att han fick sitta livet ut. Jag vill inte att en sån någonsin ska få frihet, han har förverkat villkoret för att få leva i frihet. Om man tänker efter noggrant; vad finns det för behov av en sån?

Ja det är trist att han inte fick livstid. Helt meningslöst. Skamligt.

Jag känner igen det här syndromet, dock, från empiri. När jag var ung var jag mycket runt i city på helgerna och det fanns en som jag hade en beef med. På något vis samlades det ett gäng som hängde med för att leta upp vederbörande men vi hittade honom inte. En tjej som jag inte kände hängde sig på mig i egenskap av ledare och senare den kvällen fick hon lära känna Nebukadnessar.

Nästa exempel är från Sveavägen på en cruising med min bil fylld av folk och jag satt på cabställningen med en gammal exfru och drack öl och var allmänt lullig. Det gick så sakta att man gick om bilarna. Jag insåg att ciggen var slut, så jag sa till chauffören att jag hoppar av och köper. Kör vidare så hinner jag ifatt. Den dumme fan till chaffis missförstod så jag tvingades skägga en bra bit både fram och tillbaks innan jag hittade bilen parkad på sidan. Självklart redde det ut sig men innan dess hade kärringen fått uppleva mig när jag är arg på riktigt, (mest på grund av fyllan så klart), men det levde hon på länge.
Jävlar så våt i trosan hon blev.

Jag skulle säga att det är mycket såna här grejer som styr de små liven.

I saw it coming...
Eftersom det är helt fyrkantiga, rigida tema som går på repeat.

Med argument som är mer skrattretande än att ha tyngd.

Just nu har fokus varit att på att Lottas sjukskrivning.
Det var fel sorts trauma.
Hon var inte gift, hade fel boendeform och inga barn.

Nästa del är att börja älta om alla andra stackare med fysiska besvär som minsann får avslag via FK.
Hur orättvist det var att Lotta blev sjukskriven för psykisk ohälsa i form av akut krisreaktion.

Senaste varianten ska väl tolkas som att hon vampade till sig ett intyg?
Den tredje delen är en kostnadsfråga.
Lotta som belastning för statskassan.

Martin Jonsson, just saying...
Han är bland det dyraste - bland de 95% män som är inom kriminalvården - och leder till att fokus på Lottas sjukskrivning är mer än patetisk.

Jag tror du måste lämna det där snacket om kvinnomisshandlare bakom dig. MJ har mest misshandlat män genom årens lopp. De männen bad inte om hans sällskap.

Samtidigt har vi då kvinnorna som blev misshandlade av MJ men de sökte sig istället till hans sällskap trots att de visste om att han suttit ett antal år i fängelse för olika våldsbrott.

Tjejer som Ang*l*c* och LR hade väl ändå ett eget ansvar för vilka män de bjöd in i sitt liv?

Det kan väl aldrig vara samhällets uppgift att hindra kvinnor som finner kriminella män intressanta? LR verkar inte heller ha lärt sig något under resans gång, de sista dagarnas konversationer talar sitt tydliga språk.

Lotta hade två systrar, syskonbarn och sin mor i livet.
Lottas pappa dog 2000 och hon tog detta hårt. Han hade alkoholproblem och när han återupptog kontakten med sina barn så dog han.

Lotta var intresserad av friskvård och arbetade i en simhall enligt PE.
2003 bestämmer de sig för att flytta till Sthlm från Härnösand.
Enligt sin syster M ville hon även få hjälp med nacken där. Lotta var på Sophiahemmet.

PE beskriver att år 2003-2006 var Lotta sjukskriven för en whiplashskada i nacken, hon tränade mycket och blev till slut bra.
Enligt sin syster M fick hon skadan via
en olycka i simhallen.

Lotta var utbildad undersköterska men läste sen ekonomi och arbetade 50 % som ekonomiassistent på en skola och trivdes väl.
Hon önskade dock utökad arbetstid och sökte jobb.

Väninnan JK beskriver att Lotta hade nära kontakt med sitt syskonbarn, förutom sina systrar och sin mamma.
Hon reste hem till Härnösand 3-4 ggr/år under tiden de bodde ihop enligt PE.

Lotta har tidigare haft kontakt med psykiatrin pga depressiva besvär samt ångest och behandlats med antidepressiva läkemedel.
Hon har dock inte haft medicinering på över 2 år beskriver läkare.

Sköterskan beskriver i förhör att det var 2013 och gällde nedstämdhet via nåt jobbrelaterat och inte kopplat till relationer:

SSK:
"De hade inget planerat avslut efter deras träffar 2013 utan hon började må bättre och ringde återbud. L avvaktade att hon skulle höra av SD ig men det rann ut helt enkelt.
Hon hade sedan ringt i januari i år (..) "

Tidigare diagnos var F432 Anpassningsstörning,
vilket är benämning på livskris, sorgreaktion.

Socialstyrelsen:
" Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
En anpassningsstörning innebär försvårad eller fördröjd anpassning till förändrade livsomständigheter eller en belastande livssituation."
https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/anpassningsstorning-livskris-sorgreaktion/501

När Lotta blev sjukskriven 13 januari är diagnosen F430 Akut krisreaktion.
Läkare på psykiatrimottagningen ringer upp Lotta som meddelar att hon fått hjälp via vårdcentral och skriver i journalen att Lotta "planerar att resa norrut till sin familj för att få stöd men är åter i stan v. 4 och önskar då få kontakt med Dr E."

Det tillkommer sen F419 Ångesttillstånd, ospec.