Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Tydligen något som funnit tidigare, men innan händelsen när Maja, A*lexandra och Johanna kom ovh bankade på dörren, hade det enligt Toves själv inte varit på ett tag. Det verkade vara särskilt om hon drack för mycket, då kunde hon spåra ur, eller som här, när hon blev räd för Johanna, så skar hon sig för att minska ångesten.
Det verkar ju som att man tex A*lbin) inte trodde att Tove hade gjort något när hon försvann. A*lbin visste ju om bråket på kvällen innan. Och sedan när polisen hörde Johanna och jämförde grannens berättelse om cykeln, då blev det ju tydligt att något inte stämde.
Grannen berättade ju hur cyklen stod utanför och att när de återvände så påpekade han för Johanna om påsen i korgen, medan Johanna sa att cykeln var borta när de återvände och att hon tagit påsen med sig i bilen.
Toves mamma hoppades ju ända in i det sista att Tove ändå hade bivit intagen på psyket och några vänner tänkte nog att Tove kunde ha gjort något mot sig själv.
Men det stod klart ganska snabbt att hisorien inte gick ihop, och cykeln som hittades sedan vid Gränsgatan dit Tove sakande koppling va väl ytterligare en faktor i sammanhangett. Toves pappa hade ju knackat dörr i huset där.
Den här historien blir på något vis bara mer och mer bisarr, till och med även efter domen.
Så T, som var så pass rädd för J att hon självskurit sig pga henne, går alltså frivilligt med hem till J. Och A, som vet om den här självskadehistoriken och vet att T är hos J, han väntar då inte tills T kommer hem på natten utan går och lägger sig?
Hade jag haft en flickvän med självskadebeteende och jag visste om att hon var hos den personen hon är allra mest rädd för, då hade jag ju som minst väntat tills hon kom hem igen, eller förmodligen så hade jag rentav åkt och hämtat henne.
Lider med alla anhöriga. Men på något bisarrt vis så känns det verkligen som att exakt alla variabler som kunde gå fel i den här historien gjorde just det.