Jag vill inte jobba

Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.

Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?

Jo, vi förväntar oss att samhället långsamt förändras till att ge oss just det. Medborgarlön kallas det. Din skatt kommer ge en del av befolkningen möjlighet att inte jobba. Du kommer betala för det, precis som du nu betalar sjukvård till Ahmed som blir pangad med 5 skott i Rinkeby.

Get with the times grandpa.

När ni hjon skriver ”knegare”, menar ni arbetare såsom bygg-/industriarbetare, hantverkare etc.? De får 20-25k i månaden efter skatt och ni får, vadå, 5000 i bidrag? Arbetaryrken är oftast dessutom otroligt enkla i Sverige. De får en massa bullshit-tillägg och grejer som ni bara kan drömma om.

Ni vet om att man kan jobba bara några månader om året och ha mer pengar än ni har? Det har jag själv gjort mycket, och då har jag råd att göra sånt som ni inte har råd med, t.ex resa och köpa dyra leksaker.

Vet ni också om att vissa trivs med sina jobb?

Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.

Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?

Hur konstigt det än kan låta så är det faktiskt inte min mening att provocera. Arbetsmoral är en laddad sak i Sverige, svensken har inte riktigt den mañana mañana-attityd som man kan träffa på i södra Europa. Här identifierar sig många med sitt arbete. Man är inte Anders, en trevlig kille som är bra på att dra snuskiga vitsar på fester. Man är Anders, snickare. Yrket är hela ens personlighet i Sverige.

Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.

Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?

Många är ju dock barn som inte räknas med i kvoten. Men tips till TS. Skaffa ett ok jobb som är hyfsat välbetalt. 32-42 lax ganska strax efter utbildningen. På YH finns det utbildningar på högst 1-2,5 år som borde räcka finfint. Sen så lever du som en jävla kyrkråtta. Ingen dusch utan du har gymkort istället för det. Nudlar, Cykel, Bil(Avställd och används sällan plus att parkering skall vara gratis isåfall), Ingen alkohol, investera så mycket som möjligt i fonder och aktier med relativt låg risk. Sen efter 20 år går du i pension när du är runt 40-50. Det är nog best case scenario. Bidrag kommer bara finnas ett par år till sen faller allt samman så den rutten är knappast hållbar ändå så. Plus att bara efter 5-10 års kneg kommer du ifall du satsar på avkastningsaktier kunna ha flera tusen extra i månadslön. Lycka till nu TS!

Om bidrag bortfaller, vad ska folk som inte har jobb leva på?

Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.

Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?

De skall söka de jobb som finns..det räcker .