Jag vill inte jobba

Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.

Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?

Haha men det där är ju ändå inget som drivna personer strävar efter. Det låter som att du är nöjd med den tillvaron och det är det många skrattar åt.

Jag önskar att jag hade lika låga krav som dig på lycka, men det där livet passar bättre en utvecklingsstörd.

IMO

Hur var det nu...en som jobbar en timme i veckan räknas som sysselsatt...sjukt ju..

Jobbade på en industri i cirka 5 år förut. Blev sedan varslad. Hade hellre tagit mitt liv än att återvända dit. Började plugga istället. Rekommenderar plugg, även om det bara är gymnasiebetyg. Då kan du ta utökat CNC-lån och få uppåt 16-17k om du har jobbat tidigare. Att plugga på gymnasienivå är väldigt lätt och de är inte särskilt stränga. Jag pluggar typ 2 timmar i veckan, resten av tiden så gymmar jag, hänger med kompisar, cyklar, går ut med hunden, ser på filmer osv. Väldigt skönt och avslappnat liv.

Sedan kan du plugga vidare till någonting inom IT. Där slipper du ju slita sönder dig och samtidigt få bra betalt.

Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.

Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?

Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.

Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?

Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.

Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?

Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.

Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?

Intresseklubben antecknar verkligen.

Ska inte du köra till kneget snart? Fuskskinnet på mina Sennheiser-hörlurar har spruckit och det skaver mot öronen. Jag funderar på att köpa ett par nya. Seså, Chonard... Gör ett redigt dagsverke nu så att pappa kan få lyssna på fotbollen i ett par hela hörlurar.


Men det kan ni inte, för slavar bestämmer inte själva över sina egna handlingar.

Så är det.

Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.

Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?