Prata om sömndrömmar på arbetsplats

Om drömmen har en poäng kan man kanske berätta om den men grundtipset är att hålla drömmar för sig själv för drömmar har ytterst sällan en poäng som i t.ex en rolig historia.

Det är så jävla långtråkigt att lyssna på någon som "jag drömde jag flög och så kom det en hund och helt plötsligt var jag på torget med en grävmaskin" eller nåt annat underligt man brukar kunna drömma om.

Man får vad glad att det sällan är någon som avslutar sitt drömberättande med "och så vaknade jag med världens ståkuk", vilket ofta sker när en man drömmer.

Jag kan tycka att det är olämpligt, speciellt eftersom många inte förstår hur mycket privat och intim information som de faktiskt delar med sig om bara för att de inte förstår sig på sina drömmar. Jag påstår inte att jag är någon slags profetisk drömtydare alá Josef i gamla testamentet, utan jag menar att viss symbolik i drömmar helt uppenbart pekar på vissa undermedvetna tankar, inställningar, och minnen. Det kan bli rätt obekvämt när folk avslöjar alldeles för privat information, oavsett om de förstår det eller ej.

Jämför med personer som omedelbart börjar prata om sina diagnoser och psykofarmaka med främlingar och arbetskamrater. Man får hålla lite distans på jobbet.

TLDR: Jag är på sidan som säger att det är olämpligt.

Det är nog så här: Drömmar är så okänd del av livet. Och skulle man börja prata om det, skulle man strax hamna i en kunskapslucka, ett vacuum.
Och skulle man mot förmodan kunna föra ett samtal, så blir det både djupt och personligt.

Bägge dessa svar är på lite samma tema. Enda sättet ett samtal om drömmar skulle kunna vara intressant är kanske om det blir mycket djup, personligt och utelämnande för drömmaren. På ett sätt som inte passar på en arbetsplats.

Vi hamnar då i att drömmar antingen är helt poänglösa och oartigt tråkiga att diskutera, om diskussionen är ytlig. Men möjligt meningsfulla men olämpliga om de diskuteras djupt. Bägge dessa alternativ leder mot att en arbetsplats blir fel forum.

Kanske inte tiden räcker till. Men varför skulle man inte bli lite djup ibland - vissa arbetsplatser har hur mycket tid som helst..
Jag har hört personalen fört högljudda samtal natten igenom, när jag legat på sjukhus.

Många människor uppfattar arbetsplatsen som en seriös miljö och samtalsämnet som relativt oseriöst. Personligheter som inte är vidare nogräknade kan nog uppleva det både roligt och relevant att ventilera drömmar på jobbet.

Jag ser ett värde i att bibehålla en relativt privat output på min arbetsplats, jag har ett ansvarsfullt jobb och en nyckelroll i verksamheten...således snackar jag inte drömmar i lunchrummet. Men med vissa vänner gör jag det - det blir samtal som är både tankeväckande och bygger relation/förståelse.