Längdskidsäsongen 2022/2023

Frågan är om faktumet att MDFK och Linn dy brutit sig ut underlättat eller t o m varit en förutsättning för det, dvs om att få in alla i träningslandslaget igen verkligen är positivt?
Eller kanske snarare, går det att ge alla möjlighet att ha ett upplägg som passar dem (jag är inte 100% säker på att de alla hittat det för övrigt) och fortfarande ha ett landslagsupplägg som påminner om hur det varit på senare år?

Begränsningar kring privata sponsorer är också en del av det hela - dvs att man inte får ha sponsorer som är konkurrenter till landslagets sponsorer. Sen är min bild att det fanns en rejäl missuppfattning kring förhandlingsläget från MDFKs sida (alternativt så var de egentligen inte särskilt intresserade av att faktiskt vara med i landslagets träningsgrupp)

Jag tycker ju man ska ändra så lite som möjligt i själva upplägget. Ta in de i landslaget igen på pappret är det viktigaste. Men anställer man Johan Granath i den vakanta tränarposten så tror jag inte de har något emot att vara med på lägren.

Den ungdomliga entusiasmen och vet bäst själv börjar nog dämpas en aning, det blir lättare och lättare härifrån att hitta kompromisser. Och från landslagets håll finns nog några mindre glada sponsorer över utbrytningarna att vända mungipan på för allas bästa. Inget mästerskap som skymmer sikten hjälper nog ännu lite till att komma överens.

Kläbo vill ha förändring men i världscupen.

Det skulle knappast ha en positiv effekt, snarare motsatsen. Det enda sättet att öka intresset är att få toppåkare i flera olika länder.

På damsidan är 8 av 12 av de bästa i distanscupen 30+, 3 av dem norskor och då ingår inte Slind. Förhoppningsvis kan de ersättas av åkare som är utspridda i flera olika länder.

Det blir intressant att se om framförallt Slinds men även andra långloppsåkares framgångar kan få fler åkare att söka sig till Ski Classics.
Framförallt nu när det är en säsong utan mästerskap. Där finns det säkert större resurser och kunskap än i många landslag.

Annars känns det som att både Italien och de tyska damerna blivit bättre med nya tränare.

Calle sa väl efter förra säsongen förutsättningarna är betydligt bättre i långloppsteamen och att det ur ett ekonomiskt perspektiv vore bättre att åka Ski Classics. Nu kanske det är lite annorlunda när han haft sin bästa säsong på nästan 10 år men för de flesta är det nog en sanning.

Exempelvis Alfred Buskqvist lär ju ha betydligt bättre förutsättningar idag jämfört med när han satsade på tradåkning och harvade runt i någon utvecklingsgrupp i landslaget.

Sen öppnar ju exempelvis Ida Dahl för att köra fler lopp i Världscupen framöver:
https://sverigesradio.se/artikel/efter-totalsegern-ida-dahl-siktar-mot-nya-mal-kul-att-kombinera

Det ska bli intressant att följa den utvecklingen.
Blomman har ju flera ggr under säsongen nämnt att "traddarna" kanske ska titta på hur dom tränar där. Han påpekar, ofta, att långloppsåkarna sällan står över tävlingar och att dom vissa perioder tävlar väldigt intensivt och dessutom på långa sträckor.

Myhrdal "avsatte" ju säsongen för att träna och tävla i långloppen för att enligt utsaga, skaffa sig en "hårdhet" som han vill ha nytta av i den traditionella skidåkningen.

Det är väl inte omöjligt att långa (=lugnare) lopp är mindre slitsamma än kortare lopp?
Sen är det väl framförallt på damsidan (framförallt svenskorna) som många står över många tävlingar? Sen är det få svenskor eller Norska damer eller herrar som är tillräckligt bra i både sprint och distans för att få köra allt.
Kläbo har kört nästan allt (enda helgen han stod över helt var Beitostölen).
Golberg har kört alla helger, liksom Kläbo har han stått över tre (?) stafetter.
Jonna avslutade säsongen med att köra alla åtta tävlingarna sista två veckorna och var inte ensam om det.

Däremot är det klart bättre pengar i långloppsteamen och därmed bättre förutsättningar för träning för det stora flertalet. Men visst borde trad-åkarna titta på hur långloppsåkarna tränar om de nu inte redan gör det.

Det håper jeg virkelig ikke. Klarer rett og slett ikke å få opp noen fascination av å se 100 stakmaskiner forflytte seg 7-8 mil i platt skogsterreng. Blir kun slutresultatet som har noen interesse.
Nei takke meg til vanlig distans, og aller helst med individuell start, hvor det er spenningsmomenter hele tiden va gjelder löpsopplegg, åkstil og alle andre variasjoner. Her får vi også den estetiske njutningen av å se åkare som har koplet ihop elegans og effektivitet i en skjønn forening i begge stilarter.
( er ingen supernasjonalist va gjelder skisport, men Kalvå må nevnes her )

Sedan er det klart, at om banene endres, og vi får flere løp lignende summit Senja hvor man får flere opplevelser i tillegg til åkningen, så ville det være et skritt. Men etter min smak, burde det i tillegg til sånne tøffe baner også blitt innført teknikksoner. Med alt det på plass, ville det blitt mer sevärd.

Håller helt med här, hoppas verkligen inte fler åker går över till Ski Classics. Jag tycker det är så ointressant att titta på långlopp. Också lite märkligt hur SVT gått all-in på Ski Classics när det är en B-sport.

Man hade nog inte bättre alternativ efter man tappade rättigheterna att sända Världscupen i antal år framöver. Sen kan man nog tänka sig att man försöker behålla Vinterstudions tittare så gott det går.

Jag tycker det märks i sändningarna hur framförallt Blomqvist försöker måla upp det hela som bättre än vad det är, sen är ju naturvyerna ibland svårslagna, men nu är det ju sport och inte naturprogram