Citat:
Ursprungligen postat av
Drugglarn
Låter ändå som att det kan ställa till problematik när man har en diagnos och möjligtvis medicinerad.
Skulle ni ändå rekommendera att genomgå en utredning i vuxen ålder? Jag har problem i vardagen som troligtvis är kopplat till något.
Jag är rädd för att när jag väl blivit utredd kommer jag därifrån med Autism, ADD, Ångest osv. Känns som att man blir stämplad direkt och inte kommer bli tagen på allvar hos t.ex läkaren om man söker hjälp för något helt annat. Kanske blir svårare att få t.ex sömn piller utskrivna i framtiden då man klassas som en knarkare med alla tabletter man redan käkar?
Å andra sidan kanske man äntligen får bukt med sina problem och får en lättare vardag.
Får du tillräckligt med återhämtning om nätterna, eller tittar du på skärm tills läggdags och sover fem timmar? Stoppar du dig full med snabba kolhydrater, kaffe och nikotin varje dag? Plus alkohol varje vecka?
Då är du nog mera hjälpt av att ändra på det än av ADHD-medicin. För den förvärrar den inre oron och hjärndimman, särskilt över tid. Och det krävs en jävla disciplin för att inte få försämrade sömnvanor när man går på CS varje dag. Om det ens är möjligt.
Men OnT så tror jag inte att en diagnos ställer till det för framtida vårdkontakter. Inte om du är skötsam iallafall. Läkare gillar oftast att skriva ut mediciner till skötsamma personer.
Transportstyrelsen kommer däremot vara tuffare mot dig. Men bara om du torskar körkortet, eller själv talar om din diagnos när du ansöker om tillstånd.
Och sen finns det såklart gamar som älskar att samla på andras svagheter, allt från skvallerkärringar till värre, som absolut älskar att känna till din diagnos. Men dom vet inte så länge inte du berättar själv.
Hade jag kunnat vrida klockan tillbaka så hade jag inte gjort nån utredning. Men inte främst pga mina problem med både myndigheter och gamar (har haft, och har, båda), utan för att mina adhd-symptom typ försvinner om jag lever sundare.
Ärligt talat så räckte det långt att bara dra ner på kaffet. Behövde inte ens sluta, bara sluta missbruka det.