Vad har ni upplevt för övernaturligt / paranormalt?

Som sagt, det är helt naturligt att det inte känns slumpmässigt. Detta då vi generellt är ganska dåliga på att uppfatta och förstå oss på slumpmässiga faktorer. Och du är inte ensam. Det finns otaliga exempel på personer som tyckt sig se mönster och samband där det inte finns några, det är ett mycket välkänt psykologiskt fenomen.

Jag har ett väldigt starkt sinne för samband. Som t ex så vet jag ofta hur folk ska avsluta meningar. Fastän det egentligen inte alls är självklart för andra. Att vara för duktig på det kan kännas som det är något övernaturligt.

Eller så är du helt enkelt duktig på att förstå dig på andra personer och att kunna uppskatta vad det är mest troligt att de tänker säga? Många pratar ju dessutom enligt vissa mönster, man tar efter andra helt enkelt och det man läst.

Det gör ju att det finns olika sätt att avsluta vissa typer av meningar på som förekommer oftare än andra. Sådant går det ju att med tiden bygga upp en talang för. Men jag förstår känslan du får.

Ja, jag var ju inte mentalt förberedd på eller ens medveten om att sånt här kan hända, nog därav min totala skräckupplevelse.
Det är såklart annorlunda om man har en önskan om en sådan upplevelse. Och är i balans med sitt inre.
Vilket jag inte var under den perioden. Fullt frisk, inget missbruk eller något liknande. Men jobbade typ ”dygnet runt”, små barn och mitt uppe i en separation, skulle vara social och upprätthålla fasaden. Vägrade inse att jag var sönderstressad.

Det är på TV. Jag har väl lärt mig hur de skriver manus. Vet ofta hur en film ska sluta efter jag kollat i 20 minuter.

Men att man själv är omedveten om sina talanger gör att det kommer en spooky känsla.

Jag skrämmer gärna upp mig för det är roligare än att tro att världen är en newtonsk klocka.

Som 12-åring var jag slarvig med läxor etc. Engelskaglosor skulle skrivas in i glosbok pch läraren ville ha in dem för kontroll någon gång ibland. Jag fyllde inte i som man skulle. En kväll fick jag en stark känsla av att jag var tvungen att komma ikapp med glosboken. Så ägnade en god stund åt att plita ner glosorna. Morgonen därefter vill läraren ha in glosböckerna. De flesta var totalt oförberedda och fick skamset lämna in mer eller mindre ofärdiga glosböcker, utom plugghästarna och så jag då..

Min enda "övernaturliga" egna erfarenhet. Så ynkligt. Kan man inte drömma fram rätt rad på euro jackpot eller nåt istället?

Ja, det förstår jag mycket väl. Och definitivt att man vill komma åt den där spöklika känslan. Jag är också väldigt mottaglig för, och söker efter den där känslan av det okända och sådant vi inte förstår. Bara att jag hittar och söker efter den på andra ställen. Bara för att det mesta i vår vardag vanligtvis funkar enligt den där "newtonska klockan" du nämner så finns det ju sådant som vi har evidens för som inte gör det. Bara att kika in i kvantfysikens galna värld eller de största gåtorna inom fysiken med mörk materia och mörk energi (som för övrigt är två helt skilda saker).

Fan va häftigt. Och läskigt om man är helt oförberedd, eller kanske läskigt ändå till viss grad. haha Men du känner dig säker på att det bara var din hjärna som fick fnatt? Kändes det verkligt?

Jag var väldigt intresserad av kvantfysik när jag var ung och fick en annan syn på världen då. Även om världen på makronivå funkar relativt mycket som vi tror, inger ju kvantfysiken ett slags hopp. Det mörka universat har jag dock inte tittat så mycket på.

Det mörka universumet innebär att vi har koll på typ 5% av universum, 5% som utgör den typen av materia som vi är vana vid. 25% är mörk materia och 70% är mörk energi.

Mörk materia tror man består av någon form av partiklar men de interagerar inte med ljus eller vanlig materia som vi är vana vid så det enda sättet vi vet att den finns är på grund av att vi kan mäta dess gravitationella påverkan. Det är i princip det som får galaxerna i universum att hålla ihop, enbart den synliga materian de innehåller hade inte räckt till för detta.

Mörk energi däremot är det som gör att universums expansion hela tiden accelererar och ökar i hastighet. Hade den inte existerat så borde expansionen med tiden sakta in mer och mer - deaccelerera - men man fann att det motsatta gällde och har ingen aning om vad det kan bero på.

Så rationell jag är, kan jag säga att jag det var 100 procent verklighet från första gången det hände mig. Därför blev jag så jävla rädd. Känslan av att förlora kontroll över såväl kropp som själ.. Svårt att förklara känslan. Ingen att dela detta med ( sitta i ett möte/bland vänner och fråga; ” by the way, någon annan här som var i taket inatt?” Nä..

Hade jag sett ”tomtar och troll, eller Grå Dam på en kyrkogård”, hade jag tänkt att jag är sönderstressad och skrattat åt ”Det Okända med medium”, som vill följa upp.
Detta var glasklara och verkliga upplevelser.

Det var efter att det hänt upprepade gånger under den här perioden i mitt liv, som jag hittade sömnparalys. Och det stämde in på mina upplevelser.

Kanske hände det där och då, just för att jag var i osynk med mitt Liv?
Jag vet inte, men sömnparalys har jag upplevt.
Vill inte vara med om igen..

Såväl Du som Din mamma/pappa kan också uppleva Sömnparalys.
Såväl på Lidingö,som i Kråkemåla.