Solipsism - allt är en illusion - samlingstråd

Ja. Hur mycket väger ett kilo egentligen?

Självklart. De ser huset båda två men på olika sätt. En hund ser det antagligen helt annorlunda.



Instrument?

Det finns väldigt mycket som talar för att din teori är fel också. Mycket. Det finns mängder på nätet och jag tar bara ett par länkar:
John Hagelin on Consciousness: http://www.youtube.com/watch?v=OrcWntw9juM
Peter Russell - Primacy of Consciousness: http://www.youtube.com/watch?v=M8AXmJdmzfM

Medvetandet är fortfarande en filosofisk fråga. Ungefär som livets eller universums uppkomst.

Nej, det är det inte. Vi vet exakt vad medvetandet utgörs av och hur det uppstod, detta är bevisat bortom alla tvivel. Och nej, det finns absolut ingenting som talar emot detta. De som förnekar detta vägrar helt enkelt att acceptera faktum.

Nej det vet vi inte. Om någon löst problemet så skulle Nobelpriskommiten reagera.

Vi som inte väljer att leva i en faktaresistent bubbla vet det.
Problemet löstes innan Nobelpriset uppkom. I och med Darwins upptäckter förstod vi att alla människans egenskaper är resultatet av det naturliga urvalet. Alla tänkande människor har sedan mitten av 1800-talet förstått och accepterat hur medvetandet uppkommit.

Ni pratar förbi varandra. Biologiskt är medvetandet en adaption och som sådan ett resultat av naturligt urval och det återfinns i mer eller mindre utvecklad grad bland socialt grupplevande djur som vargar, lejon, schimpanser, kanske vissa valar och vissa fågelarter. Om man beaktar ordet 'medvetande' så antyder det en innebörd; att en individ vet vad en annan individ vet som i sin tur vet detta osv., dvs. det som kallas logisk common knowledge och som brukar anses vara en förutsättning för konventioner och koordination. Att kalla medvetandet "enbart är en biologisk kroppsfunktion" gör inte riktigt rättvisa åt denna adaptions komplexitet, men det är inte viktigt.

En annan infallsvinkel är ju den filosofiska - frågan om vad medvetandet är som sådant, självreflektionen och insikten om den egna existensen (självmedvetandet) och alla kunskapsteoretiska frågeställningar som uppkommer ur detta som solipsism, idealism, finns det en yttre oberoende verklighet, är allt en dröm, lever vi i en simulering osv. Den filosofiska infallsvinkeln berör väl också den informationsteoretiska och tekniska - hur ett nervcentrum som hjärnan kan innehålla och skapa något sånt som ett medvetande, vad som krävs för att åstadkomma samma sak artificiellt (frikopplat från biologi), om en artificiell intelligens själv implementerar ett medvetande när den når en viss intelligensnivå, osv.

Vi pratar inte alls förbi varandra. Han försöker inbilla sig själv att medvetandet är eller kan vara något som det bevisligen inte är, någon slags magisk universell kraft.

Vetenskapligt liksom filosofiskt så råder det ingen som helst tvekan om att medvetandet endast utgörs av hjärnans processande av den information den inhämtar via kroppens sinnesorgan. Medvetandet är ingenting annat än ett avancerat datorprogram, helt och hållet bestående av fysiska komponenter i kroppen. Inget mer än så.

Det väger förstås ett kilo. En standardiserat mått baserat på jordens gravitation. Du kan även fråga hur mycket det väger i pound och ounces om du vill. Det är som att fråga hur långt två meter är. Vet du inte det?
Om inte kan du använda utrustning(instrument) för att avgöra det, en våg, en tumstock.

En hund gör säker det då dess syn är annorlunda.
Men hur vet du att en annan människa ser det på ett annat sätt, mer än när det gäller små nyanser.
Kan du se genom andra människors ögon? Eller är det bara hur de beskriver det hela som skiljer sig?
Tror du att huset får en annan form hos någon annan, eller ens hos hunden?

Teleskop, mikroskop, atommikroskop, oscilloskop, spektrumanalysator, voltmeter, o.s.v. i en väldigt lång lista. Med hjälp av sånt kan du se saker som dina sinnen inte klara av att se. Du kan se mer av verkligheten.

Det är din åsikt, inget du kan leda i bevis. "The hard problem of consciousness" kvarstår.

Medvetande är väl att man är medveten om världen runt omkring sig och kan interagera med den.

Självmedvetande är att man är medveten om sig själv. Det uppstår hos människan ungefär vid treårsåldern. Något ytterst få djur är i besittning av och i väldigt olika grad. Kanske bara människan som faktiskt kan reflektera över det, då vi har språkförmåga och abstrakt tänkande, på en helt annan nivå än andra djur. En vidareutveckling av medvetandet.

Men ändå kanske bara petitesser. I stort sett är vi överens.

Nej! det är inte ens ett problem. Allt talar för det. Det finns massor av bevis genom undersökningar av hjärnan. Det finns inget som säger något annat mer än en tro/önskan att det ska vara på ett annat sätt.
Sen hur det uppstår och fungerar är något som man inte vet 100% eller kanske inte ens 1%, bara mekanismerna. Men var medvetandet finns, finns ingen tvekan alls om. Eftersom det finns i hjärnan, måste det skett på grund av en naturlig utveckling av hjärnan. Dör vi upphör det.

Det finns även de som menar att om man gör en tänkande maskin tillräckligt intelligent kommer den att bli medveten. En åsikt jag själv har haft tidigare men skippat helt. Jag anser att man behöver liv för att skapa ett medvetande. Inga döda ting kommer att få ett medvetande, eller känslor som människor och djur, även om man kan simulera dem.

Ergo: "The hard problem of consciousness" kvarstår.

(Du har en lustig tendens att först säga emot reflexmässigt, för att sedan själv komma fram till samma slutsats.)